Skogforsk har genomfört ett första möte i projektet ”Produktifiera för optimal bränslebas” som Bioenergi beskrev i nr 5-2017. Projektet ska leda till att handeln med skogsbränslen blir enklare, säkrare och ska kunna ske till lägre kostnader. Omkring 70 personer deltog på mötet den 21 november 2017. Här ger sex av deltagarna sina synpunkter på de utmaningar och möjligheter som handeln med skogsbränsle står inför.
Ett övergripande mål med projektet är att landets skogsbränsleråvara ska användas på ett optimalt sätt och därmed stärka konkurrenskraften för skogsbränslen mot de fossila alternativen.
Affärer med skogsbränslen
– Här läggs alltså grunden till framtidens skogsbränsleaffärer som ska leda till att skogens energiråvara tas tillvara på bästa möjliga sätt, både från ekonomiska och från miljö- och klimatmässiga utgångspunkter, säger Lars Fridh, forskare på Skogforsk och projektledare för Produktifiera för optimal bränslebas.
Håkan Jonsson, SDC, marknadsansvarig, MO Mitt:
– Att enas om tydliga spelregler för handeln med skogsbränsle blir en utmaning. Därför är det viktigt att vi redan nu i startfasen får in önskemål från marknadens aktörer. Detta sker till stor del i arbetsgrupperna, men vi är angelägna om att alla som har idéer och synpunkter hör av sig.
– Arbete med projektet går hand i hand med SDCs introduktion av VIOL 3, som öppnar nya möjligheter för effektivare mätning, klassning, redovisning, uppföljning och prognoser vad gäller skogsbränslena. VIOL 3 kommer vid införandet kanske inte möta alla önskemål, men utvecklingspotentialen är stor, säger Håkan Jonsson.
Staffan Dalbrink, biobränslechef, Mellanskog, och ordförande för SDCs Biobränslekommitté:
– Att representanter för så många marknadsaktörer deltog i uppstartsseminariet är mycket glädjande. Det visar på ett behov av en ny och bättre klassning och karakterisering av skogsbränslen.
– Skogforsks rapportering om ny mätteknik för biobränslen väckte stort intresse. Dessa metoder kommer ganska snart att finnas tillgängliga. Därmed öppnas möjligheter att mäta och beskriva bränslenas kvalitetsegenskaper på ett mer effektivt sätt, samt med hjälp av fler kvalitetsparametrar. Till exempel kan materialets fraktionsfördelning och exakta energiinnehåll vara sådana intressanta parametrar, säger Staffan Dalbrink.

Jennie Tholin, Biobränsleansvarig, Vida Energi:
– Det är bra att det praktiska arbetet med produktifiering av skogsbränslen nu kommit igång. Uppstartsseminariet den 21 november var värdefullt eftersom representanter från alla led i kedjan var på plats med god geografisk representation av aktörer från hela landet. Projektledningen vill verkligen få in så mycket synpunkter som möjlig, vilket förstås är en förutsättning för en god förankring av de förslag som sedan tas fram.
– Att projektet går hand i hand med lanseringen av nya VIOL 3 är jätteviktig och vi på Vida ser verkligen fram emot den lanseringen. Eftersom vi jobbar med så stora råvaruvolymer betyder det mycket för oss att mätning, redovisning och annan administration hela tiden effektiviseras. All skogsråvara som Vida Energi hanterar går ju via SDCs system, och det kommer vi att fortsätta med i nya VIOL 3, säger Jennie Tholin.
Magnus Emilsson, controller, Veolia Recycling, Jönköping:
– Våra förväntningar är att produktifieringen ska bli en hjälp att genomföra bränsleaffärerna på ett enklare och mer effektivt sätt. Därför gäller det att skapa flexibilitet i klassificeringen, som gör att man kan vara väldigt specifik i sin sortimentsbeskrivning, men även möjliggöra rationellare hantering när man kan hantera ett stort spann av olika bränslen.
– Uppstartsmötet visade att det finns goda förutsättningarna att skapa en tydlig produktifiering. Det krävs stort engagemang i de arbetsgrupper som bildas och att personer från olika typer av företag ingår. Det är en förutsättning för att detta får en bred förankring.
– Under projektets gång gäller det att informera alla som berörs. Målet är ju att så många företag som möjligt ska använda det produktifieringssystem som tas fram, så att det verkligen blir en landsomfattande standard. Det är en stor utmaning, men jag är optimistisk om att branschen ska lyckas med det.

Ragnhild Oskarsson, bränslechef, Växjö Energi:
– Med en väl fungerande produktifiering kan leverantörerna bättre prognostisera vad de kan leverera, vilket förstås är viktigt att veta för oss som beställare och förbrukare. Utmaningen kan bli att lägga klassificeringen av bränslet på en lagom nivå som är praktiskt användbar. Vi behöver data om flera viktiga parametrar, till exempel andelen finfraktion och förväntad fukthalt, samtidigt som detaljeringsnivån inte får bli alltför hög.
– För oss som köpare är mycket vunnet om vi vid upphandlingen mer exakt vet vad vi kommer att få. Stämmer inte leveranserna med den bränslemix av till exempel sågspån, grot och stamvedsfils som våra pannor behöver, får det negativa konsekvenser för oss och indirekt även för leverantörerna. Båda parter är alltså betjänta av en bra klassificering och relevanta data, säger Ragnhild Oskarsson.
Dan Eriksson, Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö:
– Som logistikansvarig för bränsle ser jag möjligheter till effektivisering om vi får en tydlig standardisering och klassificering av skogsbränslet. Det skulle till exempel öppna möjligheter till råvarubyten i stil med det som redan sker med massaved. Detta är främst en uppgift för leverantörerna, men indirekt får vi som köpare också fördelar om transportavstånden minskas med tanke på miljön.
– Jag tror det finns mycket i det här projektet som kommer att vara till nytta för köpare, säljare och transportörer. Till exempel vore det en klar fördel om betalning i ökad omfattning kan ske efter fraktionsstorlekar, vilket kräver en tydlig klassificering. Andelen finfraktion är en viktig parameter och därför kan ny teknik och nya metoder för sållningen få stor betydelse. Det är bra att projektet fokuserar även på sådana frågor, säger Dan Eriksson.
Text: Anders Thorén
Den här texten publicerades först i Bioenergi nr 1 – 2018. Den finns att läsa som e-tidning här.