Ett bättre skördeår och stabilare kostnadsläge än förra året fortsätter driva på återhämtningen hos företagen i det gröna näringslivet under tredje kvartalet. Det visar konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund.
– Det är oerhört glädjande att återhämtningen fortsätter och att framtidstron i det gröna näringslivet nu ligger på den högsta nivån sedan vi började mäta för fyra år sedan, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.
I årets tredje mätning av Grönt Näringslivsindex fortsätter synen på konjunkturen uppåt bland företagen i det gröna näringslivet. Totalindex landar på 109 vilket är den högsta nivån sedan mätningarna startade 2020 och för första gången ser alla delbranscher positivt på konjunkturen samtidigt.
Går bra för skogsmarknaden
Förra året kännetecknades av mycket höga produktionskostnader och en dålig odlingssäsong. I år bidrar en stabilare odlingssäsong till en tydligt ökad optimism hos landets spannmålsodlare där index ökar med hela femton punkter sedan förra mätningen och med hela 40 punkter jämfört med för ett år sedan.
Skogsmarknaden är fortfarande god och för femtonde kvartalet i rad landar skogsbruksindexmed sina 117 tydligt på den positiva sidan.
– Att totalindex nu tydligt landar på den positiva sidan är mycket efterlängtat, men nivån behöver också värderas i ljuset av att förra året var ett mycket tufft år för många företag. För att täppa till de ekonomiska hål som skapades då, och för att de ska kunna investera behöver vi hålla den här nivån under en längre tid, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.
Skörden inte lika bra som prognoserna pekat på
Mer stabila priser på insatsvaror samt Riksbankens räntesänkning med fallande ränteprognos är framför allt det som påverkar index i positiv riktning. När mätningen gjordes, i mitten av sommaren, påverkade även förhoppningar om en god skörd av såväl spannmål som frukt och grönt index i en positiv riktning.
Sedan undersökningen genomfördes i somras har dock priserna på spannmål sjunkit tillbaka och det finns tydliga indikationer på att skördeutfallet på många håll inte kommer bli lika bra som de första prognoserna pekade på.
– Riksbankens räntebana utvecklas i rätt riktning men deras sänkningar behöver tydligare slå igenom i sänkta marknadsräntor, så att kapitalkostnaderna kan minska på gårdsnivå. Med lägre kapital- och finansieringskostnader skulle fler lantbrukare kunna börja investera igen, säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.
Resultat för några av delbranscherna tredje kvartalet 2024, jämfört med andra kvartalet (i parentes):
- Växtodlingsindex 105,1 (89,7): Index stiger med femton punkter och för första gången på två år som delindexet landar på den positiva sidan. Lägre priser på insatsvaror, särskilt på diesel och mineralgödsel, och förhoppning om ett bättre skördeår drar upp index. Det handlar framför allt om en återhämtning till mer normala nivåer jämfört med 2023.
- Trädgårdsindex 102,8 (97,6): Index ökar med fem punkter och för första gången på tre år landar delindexet på den positiva sidan (Q3 2021). Trots den kalla våren har det sammantagit varit en bra odlingssäsong, inte minst för odlare av bär och frukt. Kostnaden för insatsvaror är fortsatt höga men mer stabila än tidigare.
- Skogsbruksindex 117,0 (115,0): Index ökar med två punkter från en redan hög nivå och för femtonde kvartalet i rad landar skogsbruksindex tydligt på den positiva sidan. Utvecklingen drivs av höga virkespriser och förväntningar om ytterligare prisökningar. Just nu är det främst massaved till papper som efterfrågas, med kraftiga prisökningar under våren. Samtidigt har avverkningskostnaderna ökat, vilket påverkar lönsamheten för skogsbrukarna.
Läs mer här.