Ge de gröna näringarna rätt förutsättningar så tillför vi ytterligare 50 terawattimmar bioenergi och solenergi i ny ren energiproduktion. Det är lika mycket energi som kärnkraften ger idag. Det är budskapet i ett energipaket som LRF nu skickar till nästa regering.
I politikernas händer har LRF lagt ett energipaket som visar att de gröna näringarna är motorn i en hållbar omställning. Samtidigt som vi ökar energiproduktionen i Sverige blir det en avgörande affärsmöjlighet för vår näring. En win-win med andra ord – om bara politiken skapar förutsättningarna. Det skriver LRF i ett pressmeddelande.
De viktiga siffrorna
Med LRFs energipaket skulle ytterligare 50 terawattimmar energi produceras som kommer ifrån framförallt bioenergi och solenergi. Som jämförelse bidrar kärnkraft i dagsläget med 51 terawattimmar till landets elförbrukning på ett år.
Förutom det stora tillskottet till landets energiförsörjning skulle lant- och skogsbruksföretagen gå från att vara energikonsumenter till att också bli energiproducenter.
Så ska det gå till
LRFs energipaket ger konkreta förslag på förbättrade förutsättningar som skulle öka investeringsviljan och bidra till att nyttja potentialen för energiproduktion i de gröna näringarna. Paketet – för ökad energiproduktion, stärkt livsmedelsförsörjning och ökad konkurrenskraft – innehåller bland annat detta:
Solelspaket: För att nyttja den fulla potentialen behövs bland annat att gränsen för mikroproduktion ändras, att nätkapaciteten i hela Sverige förbättras och att egenanvänd solel skattebefrias. Även energilagring bör vara tydligt inkluderat i Klimatklivet (eller annan stödform).
Biodrivmedelspaket: Förutom en fortsatt ambition kring reduktionsplikten behövs statliga investeringar i ökad inhemsk produktion. Användare av rena biodrivmedel har en motsvarande kostnadslättnad för drivmedel i form av en biopremie. Den befintliga klimatpremien bör även utvidgas även till arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol.
Biogaspaket: För en fortsatt god utveckling behövs bland annat ett fortsatt statligt stöd (Klimatklivet eller liknande form) för nya etableringar. Vi behöver också kortare tillståndsprocesser, liksom en permanent höjning av gödselgasstöd till tidigare nivå på 40 öre/kwh.
Småskalig vattenkraft: Vattenkraften ska enligt tidigare politiska beslut omprövas och få nya miljövillkor och tillstånd. Processen hittills visar att många riskerar rivas ut när nivån på miljöanpassning blir för höga. Det behövs en ändring där vattenkraften definieras som ett viktigt samhällsintresse.
Fjärrvärme och grön el från kraftvärmeverk: För att öka produktionen av både värme och el bör energi- och koldioxidskatten på bioolja avskaffas. Regeringen bör även ansöka om ett långsiktigt skatteundantag hos EU, liksom att driva på mot EU att biomassa från jord och skog bör ser som en tillgång och ett hållbar förnyelsebart energislag.
Elöverföring: Samrådsprocessen vid exploatering behöver förbättras och ersättningen till markägare öka för att snabba på nätutbyggnaden.
Energieffektivisering: Energieffektiviseringar inom lantbruket är möjliga, men kräver både rådgivningsinsatser och finansieringslösningar vid nödvändiga investeringar.
Nytillkommande produktionskapacitet av bioenergi:
Sverige bedöms ha god potential till ett ökat hållbart uttag av biomassa från jord- och skogsbruk. År 2030 bedöms den vara cirka 41–59 TWh årligen, varav majoriteten består av skogsbaserad biomassa om cirka 27–37 TWh.
Med nya styrmedel kan produktionen av drivmedel från biogas till 2030 uppgå till 10 TWh.
Tillskott av solel
Till detta kommer ytterligare tillskott från solel på tak motsvarande 2 TWh.