Fjolårets klimatstatistik från Naturvårdsverket visar på en stabil nivå för de svenska skogarnas funktion att binda kol över de senaste fem åren. Samtidigt har inbunden kol i skogsbaserade varor ökat något. För att klara klimatutmaningar och framtidens behov av fossilfria resurser behöver tillväxten i skogen öka. Det är också syftet bakom ett nytt regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen nyligen rapporterat.
Naturvårdsverket har släppt sin statistik över Sveriges klimatutsläpp 2022. I det ingår även siffror över nettoeffekter, det vill säga förutom utsläpp även inbindning av kol. Totalt är sänkan i skog och skogsprodukter drygt 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Det kan jämföras med Sveriges klimatutsläpp på 45,2 miljoner ton CO2e exklusive Nord Stream och övriga markanvändningssektorn. I Naturvårdsverkets analys framgår att över en tioårsperiod är nettoupptaget av kol i skog och mark nedåtgående. Myndigheten hänvisar till att tillväxttakten i träden varit lägre samtidigt som avverkning och naturlig nedbrytning ökat.
– På lång sikt är det avgörande att öka tillväxten om skogarnas funktion som kolsänka ska kunna upprätthållas. Naturvårdsverkets rapportering visar att minskad tillväxt ger en lägre sänka. Därför måste vi arbeta med att öka tillväxten i skogen och vidta åtgärder som är bra både på kort och lång sikt, säger Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna.
Fakta
Vad är skogens klimateffekt?
Totalt är sänkan i skog och skogsprodukter drygt 47 miljoner ton CO2e. Det kan jämföras med Sveriges totala rapporterade klimatutsläpp på 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – då ingår inte utsläpp i övriga delar av markanvändningssektorn och utsläppet i samband med Nord Stream-läckaget i Östersjön.
Torkan 2018 påverkar
En starkt bidragande orsak till den negativa trenden för den aktuella perioden som Naturvårdsverket pekar på är rekordtorkan under året 2018. Det innebar en kraftig inbromsning av skogarnas tillväxt och förmåga att binda in kol som sedan inte fullt ut kompenserats. Tillväxten i Naturvårdsverkets statistik redovisas som medelvärden för fem år. Det gör att effekterna från 2018 fortfarande har påverkan.
Att kortsiktigt upphöra med avverkning skulle få negativa effekter på längre sikt. Tillväxten av träd och sänkan i skogarna skulle då minska i takt med att en allt större del av skogen blir gammal och växer allt sämre.
– Morgondagen påverkas av de beslut vi fattar idag. För att verkligen kunna komma till rätta med klimatutmaningarna måste det ske en hållbar omställning och utfasning av det fossila. I det har både skogen och skogsbaserade resurser viktiga funktioner att fylla, säger Viveka Beckeman.
Skogsindustrin lanserade nyligen sin Framtidsagenda med löften för driva på en mer hållbar utveckling. Den innefattar löften om ökad klimatnytta, mer livskraftiga skogar och ökad cirkularitet.
Nytt förslag för ökad tillväxt i skogen
Samma vecka som Naturvårdsverket släppte klimatstatistik rapporterades ett annat regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen har tagit fram ett förslag till ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Inriktningen är att målet ska beslutas om på politisk nivå. Skogsindustrierna har länge efterfrågat ett tillväxtmål för skogen som ett led i att stärka skogens möjligheter att bidra till en växande bioekonomi och en stabil kolsänka. Att fastställa ett tillväxtmål på politisk nivå skapar tydliga förutsättningar och avvägningar mot andra samhällsmål.