Ny värdering av biokraft räddar 320 MW effektreserv i Stockholm

I pressmeddelandet från 25 oktober framgår kortfattat att Stockholm Exergi genomför en totalrenovering av ett kraftvärmeverk som byggs om för att drivas med bioolja samt att reinvesteringar genomförs i ett par andra produktionsanläggningar som även de drivs med bioolja.

320 MW biokraft

Det kraftvärmeverk som omnämns är KVV1 från 1976, en av Värtaverkets största anläggningar. Ytterligare två mindre anläggningar för elproduktion kommer att renoveras och på sikt ställas om för bioolja.

KVV1 fungerar som ett eget kraftvärmeblock med en ångturbin som kan leverera 190 MW el och 330 MW värme i kraftvärmedrift och är också byggd för att kunna köras i kondensdrift. KVV1 byggdes för fossil olja men har sedan tio–tolv år tillbaka också kunnat köras på bioolja av hög kvalitet med lågt askinnehåll. KVV1 har varit i drift som reserv- och topplastanläggning. Det nya avtalet gör det möjligt för Stockholm Exergi att investera för att kunna fortsätta driva anläggningen i tolv år till och för att använda bioolja med lite högre askhalt.

– Vi kommer att göra en serie underhållsinsatser och reinvesteringar. Anläggningen kommer att fortsätta vara i drift under hela den här perioden. Under sommarhalvåren de tre kommande åren kommer vi successivt att genomföra åtgärderna. Det är en totalrenovering som sker successiv under åren för att samtidigt kunna ha anläggningen i drift, säger Per Ytterberg.

Få drifttimmar

KVV1 fungerar som en lokal effektreserv med kort drifttid.

– I regel är det ganska få drifttimmar, kanske inga alls vissa år, men det viktiga är att vi har några anläggningar som har hög starttillgänglighet och att vi har biobränsle i lager. Anläggningen ska bara gå igång vid särskilda situationer, när stamnätabonnemanget utifrån inte räcker till för Stockholm, säger Per Ytterberg.

Biokraftvärmens nyttor bli synliga

– Det intressanta med elproduktionsförmågan i kraftvärme handlar generellt om biokraftvärmens nyttor. Det finns två fundamentala nyttor med biokraftvärme, dels att vi balanserar elsystemet i ett större perspektiv, med ökad andel vind- och solkraft som är väderberoende, medan biokraft är reglerbar, något som är en nytta för det nordiska elsystemet. Dels sker biokraftvärmeproduktionen lokalt och ökar försörjningstryggheten i de städer där elbehovet finns och avlastar distributionsnäten. Det är två viktiga nyttor för biokraftvärmen som vi här i Stockholm manifesterar, säger Per Ytterberg.

Ny värdering av effektkapacitet

Det system som finns för prissättning av el har inte värderat dessa mervärden.

– El har traditionell sålts som energi och prissatts per MWh. Det som är nytt och börjar växa fram är en värdering av effektkapaciteten, ett pris per MW för förmågan att leverera eleffekt när den som mest behövs, men inte nödvändigtvis producera stora volymer elenergi under året. Det är en ny företeelse som vi ser på marknaden, förklarar Per Ytterberg.

Resultat av fruktbar diskussion

Diskussionen om effektläget i flera av Sverige storstäder har blivit tydligare de senaste åren.

– Vi har i Stockholm haft en diskussion de senaste två åren tillsammans med fler aktörer på elsidan, framförallt med Ellevio, för att se hur vi kan åstadkomma en lösning som bidrar till lokalproducerad el. Det är denna diskussion och ett tätt samarbete som ledde fram till överenskommelsen i oktober 2019. Det har dels handlat om hur effekten ska kunna åstadkommas i våra system och dels hur ansvaret för att etablera eleffekt lokalt i en stad ser ut, säger Per Ytterberg.

Bra dialog

– I Stockholm har vi förutsättningar i vårt system för att skapa effekt. Det som är viktigt i vår överenskommelse med Ellevio är att vi har en långsiktighet och jobbar gemensamt med en definierad effekt över tolv års tid. Det skapar utrymme för en långsiktig plan för underhåll och investeringar. Vi gör i grunden en prestation på en större systemnivå i Stockholm där alla våra anläggningar och vår förmåga att producera kraftvärme i Stockholm med biobränsle ingår. Men planen är specifikt kopplat till ett förnyelseprogram för ett antal topplastanläggningar, förklarar Per Ytterberg.

Tydligare marknadsmodell efterfrågas

Möjligheten för Ellevio att bidra till de reinvesteringar och underhållsinsatser som Stockholm Exergi utför enligt avtalet uppstod efter att regeringen tillät tidigare outnyttjade intäktsramar att användas för att säkra eleffekt till Stockholm. Alla elnätsbolag har inte samma möjlighet. Frågan är om detta var ett första steg mot en mer generell lösning av effektproblemet som finns i flera städer?

– Det behövs en tydligare marknadsmodell för hur man värderar lokal eleffekt, mellan marknadens parter och myndigheter, säger Per Ytterberg.

Incitament för investeringar behövs

Även Ellevios vd, Johan Lindehag, påpekade behov i samband med att överenskommelsen blev offentlig i oktober.

– Det finns ett stort behov av att skapa incitament för investeringar och andra långsiktiga lösningar som möter kundernas, samhällets och företagens gemensamma behov. Frågan om elnätskapacitet kommer att dyka upp i flera regioner i landet och på alla nivåer i elnäten, menade Johan Lindehag.

Lokal kraftvärme

Investeringar i energisektorn kräver ett långsiktigt perspektiv och Ellevio menar att politiken bland annat behöver:

• ge tydliga incitament för fortsatta investeringar i elnäten i alla delar av landet och för alla nivåer av elnäten,
• se över tillståndsprocesser för att möjliggöra att förstärkningar av stamnätet kommer på plats snabbare än vad som tidigare meddelats,
• skapa förutsättningar för den lokala kraftvärmens fortlevnad,
• förtydliga ansvar och roller för att säkerställa effekt på elmarknaden.