Annons Annons
Annons Annons

Viktigt med statistik om bioenergi

Jag har sedan många år varit med i Användarrådet för energistatistik, som är ett rådgivande organ till Energimyndigheten och träffas ett par gånger om året för att diskutera frågor kring energistatistik. Min uppgift som representant för Svebio är att bevaka att bioenergin presenteras på ett bra sätt i statistiken och att statistiken är relevant och begriplig för alla användare. 

På Svebio gör vi en hel del egen statistik, eller åtminstone bearbetningar av energistatistik. Vi gör en egen sammanställning av slutanvändningen av energi i Sverige, som vi tycker ger en bättre bild av vilken energi vi använder än den officiella statistik som utgår från total tillförsel av energi, vilket ger en överdriven bild av användningen av kärnkraft, men också av fossila bränslen eftersom man också inkluderar ”användning för icke-energiändamål”.

Vi gör också kartor här i tidningen Bioenergi som ger en samlad bild av biobaserad fjärrvärme, av biokraft och av pelletsproduktionen.

I Användarrådet har jag genom åren arbetat för framför allt två konkreta saker:

  • Att få en tydlig redovisning av förnybar och icke-förnybar elproduktion och därmed också en löpande redovisning av biokraftproduktionen.
  • Att få en redovisning av priser på biobränslen i alla sammanhang där man jämför priser mellan energislag, för industrin och för hushållen.

Bioenergi var övrigt

Dessutom har jag verkat för att bioenergin generellt får bättre statistik. Om man går några årtionden tillbaka ingick biobränslen i en kategori som ofta kallades ”övriga bränslen”, vid sidan av de dominerande handelsbränslena olja, kol och naturgas. Man klumpade ihop ”biobränslen, torv och avfall” och det fanns stora brister i insamlingen av data. All statistik utgick från användningen genom att de stora förbrukarna angav vilka bränslen de använde, både i industrin och i fjärrvärmen. Vedanvändningen i hushållen kartlades, då som nu, genom urvalsundersökningar. Det är först på senare år som vi också fått en produktionsstatistik för fasta biobränslen. Men fortfarande finns det stora brister, exempelvis rörande export och import.

Ett skäl till att det är svårt med statistik för biobränslen är att det handlar om många olika typer av bränslen och många användningsområden. Till stor del handlar det också om egenanvändning i industrier som massabruk och sågverk, på jordbruk och i hushåll.

Energiprisernas utveckling

Energiprisernas utveckling

Diagrammet visar att pellets är klart billigast per kilowattimme och har en stabil prisutveckling. Priserna är inklusive skatt och moms, 1996-2018, öre per kWh i 2018 års prisnivå. Källa: Energimyndigheten och SCB

Ett par förbättringar

Under den senaste tiden kan man notera ett par förbättringar på de områden jag fokuserat på.

Det finns fortfarande ingen redovisning av biokraft i den löpande elstatistiken eller i den elstatistik som redovisas efter varje årsskifte. Men Energimyndigheten har infört en tabell i de årliga energibalanserna där man redovisar de olika kategorierna förnybar el, där biokraft redovisas vid sidan av vattenkraft och vindkraft. Solkraften har än så länge inte fått en egen kolumn eftersom redovisningen sker i hela terawattimmar.

Det borde vara en självklarhet att tydligt redovisa förnybar el och icke-förnybar el i all elstatistik, parallellt med att man redovisar vad som kommer från kraftvärme respektive mottryckskraft i industrin. För allmänheten har de här tekniska begreppen mindre betydelse än varifrån energin kommer och om den är fossil eller förnybar – svart eller grön.

Pris på pellets

Också prisstatistiken har tagit ett steg åt rätt håll. I den senaste utgåvan av Energimyndighetens årliga rapport Energiindikatorer har man nu fört in pelletspriser, för småsäck och bulk, i det diagram som anger priset för energi till villakunder. Tidigare hade man bara el till elvärme, olja, naturgas och fjärrvärme. Att inte ha med priset på biobränsle var en klar brist, särskilt som en stor andel av hushållen har biobränsle som huvudsaklig eller kompletterande värmekälla. Som framgår av diagrammet är pellets klart billigast per kilowattimme och dessutom har en mycket stabil prisutveckling.

I Energiindikatorer för 2018 fanns inte pelletspriset med. Skälet var att den prisstatistik som finns för pellets inte är officiell statistik. Följden var att man redovisade pris på villaolja, trots att det finns mycket få oljepannor kvar i småhusen, och pris på naturgas för villavärme, trots att detta förekommer bara i en begränsad del av sydvästra Sverige, men inte angav pris för den mycket vanligare pelletsvärmen, som dessutom finns i alla delar av landet och är ett förnybart alternativ.

I Energimyndighetens senaste stora årliga sammanställning av statistik, Energiläget i siffror 2019, har man ännu inte tagit med pelletspriset i motsvarande tabell. Här finns bara elvärme, olja, naturgas och fjärrvärme, men inga biobränslen. Jag hoppas att det rättas till i nästa utgåva.


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 3-2019 som du hittar i vårt bibliotek med e-tidningar

Vi använder oss av cookies. Läs mer