Värmebranschen håller på att ta fram en färdplan för en fossilfri värmesektor som ska bli klar i vår. Redan i januari presenterade branschen några rekommendationer till regeringen kring vad som är viktigt för att nå målet att bli helt fossilfri, exklusive avfall, till 2030 och för att till 2045 vara klimatpositiv genom att fånga in och använda eller lagra koldioxid.
Viktigt för regeringen är: att fokusera på effektfrågan i hela energisystemet inklusive uppvärmning och kraftvärme. Att formulera byggregler så att de inte styr valet av uppvärmningsform. Öka incitamentet för investeringar i ny kraftvärmeproduktion genom att värdera reglerbar effekt högre. Att införa styrmedel som i design och upphandling styr mot minskad användning av fossil plast. Att stödja ny teknik inom el- och värmeproduktion samt konvertering av el för uppvärmning till fjärrvärme med biobränsle eller till värmepump.
Biovärme kan ersätta el för uppvärmning och göra biokraftproduktion mer lönsam genom att producenten av biokraft får en intäkt för den värme som genereras i processen. Biokraften är reglerbar och levererar oberoende av om det blåser eller om solen är över horisonten. Biokraften sker i städer nära användningen och kan avlasta elnät i städer där det finns kapacitetsbrist.
Med dagens styrmedel riskerar en investering i ett nytt biokraftvärmeverk att leverera en svag lönsamhet sett ur en företagsekonomisk synvinkel. Men i ett större samhällsekonomiskt perspektiv ger en investering vinster som inte tillfaller den som investerar. I dag har flera kommuner tvingats tacka nej till företag som vill etablera sig på grund av att det saknas kapacitet att leverera den el som företagen behöver. Elnätsbolag klarar inte att leverera den eleffekt som efterfrågas. Det kanske inte drabbar vare sig energi- eller nätbolagen, men det är en förlust för orten och för staten genom missade attraktiva företagsetableringar som ger nya arbetstillfällen och skatteintäkter. Här behöver politiker på riksnivå förstå sambanden för att göra samhällsekonomiska avvägningar och använda skatter och styrmedel på ett sätt som gynnar utvecklingen istället för att begränsa.
Regeringen har aviserat några nya förslag i år som påverkar värme- och kraftvärmebranschen, men som tyvärr inte leder i rätt riktning. Goda intentioner, men utan önskat resultat. Nu är det viktigt att rätta till obalansen i styrmedel så inte den stora tillgång som byggts upp inom biovärme och biokraft raseras. Vi behöver ett helhetsgrepp för skatter och styrmedel som tar tillvara på och bygger vidare på stommen i Sveriges förnybara energisystem.
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 1 – 2019. Den finns att läsa som e-tidning här.