Genom att använda digital skördardata på nya sätt får skogsägaren en mer aktuell bild av sin skog. "Detta kan radikalt förbättra planeringen av skogsbruket", säger Erik Willén, processledare digitalisering på Skogforsk.
Svenskt skogsbruk är mitt uppe i en digitaliseringsprocess, som öppnar stora möjligheter. Forskarnas framsteg resulterar i teknik och metoder som kan ta skogsbruket till nya nivåer.
En förutsättning är att aktuell digital data om skogen finns tillgänglig för såväl större som mindre skogsägare. Att dagens skogsbruksplaner alltför ofta baseras på gammal data är ett välkänt problem. Till exempel bygger Skogsstyrelsens nationella Skogliga Grunddata på tidskrävande fältinventeringar och på flygburna laserskanningar, vilka av kostnadsskäl bara kunnat utföras med flera års mellanrum.
I ett nyligen avslutat forskningsprojekt som Skogssällskapet finansierat har Skogforsk tagit fram metoder som, på ett kostnadseffektivt sätt, kan uppdatera denna värdefulla information i avvaktan på att nya laserskanningar ska göras.
– Vi tror att skogsägare i hela landet vill ha tillgång till digitala skogsbruksplaner som är kontinuerligt ajourhållna, säger projektledaren Erik Willén.
Mer kostnadseffektiv uppdatering av skogsbruksplaner
Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet, understryker att forskarnas framsteg kan leda till betydande förbättringar.
– Skogsbruksplanerna är vårt absolut främsta planeringsinstrument. Att kunna få en så mycket snabbare uppdatering av dessa planer låter som musik i mina öron. Det blir en viktig tillgång i vårt arbete med att förvalta och utveckla kundernas skogsfastigheter, säger han.
– Naturligtvis är det också en väsentlig fördel att framtagningen av aktuella skogsbruksplaner blir mer kostnadseffektiv, tillägger Mattias Berglund.
Stora mängder data produceras av skördarna
Den metod som Skogforsk presenterat bygger på att utnyttja – och återanvända – de stora mängder data som regelbundet produceras av landets skördare.
– Med vår metod kan vi uppdatera Skogliga Grunddata om den hunnit bli inaktuell. Det görs med en teknik där skördardata från utförda avverkningar utnyttjas för att göra skattningar av liknande men ännu inte avverkade skogar. Sådan information blir mer aktuell och anpassad till de lokala förhållandena än om man använder de traditionella skattningsmetoderna, säger Erik Willén.
Modellens skattningar gäller t ex trädhöjd, grundyta, medeldiameter och virkesvolym. Datan används sedan för bland annat skogsskötselåtgärder och planering av nya avverkningar.
Löpande ajourhållning mellan laserskanningar
År 2018 inleddes en ny flygburen laserskanning av landets skogar vilken förväntas bli klar på 6-8 år. Sådana kartläggningar ska därefter bli regelbundet återkommande.
– Utmaningen blir att ajourhålla dessa resultat under tiden mellan skanningarna. Den metod som vårt projekt utvecklat kan bli en väldigt viktig pusselbit för detta, säger Erik Willén.
Skogforskprojektet slutrapporterades våren 2020, men en del av utvärderingsarbetet fortsätter dock.
– Vi vill jämföra vårt material med Skogsstyrelsens nya version av ajourhållna Skogliga Grunddata som nu tas fram. Därmed får vi ytterligare en viktig utvärdering av vår egen metod, säger Erik Willén.
Datahantering med AI
Projektarbetets fortsättning handlar också om Artificial Intelligence (AI). Inom projektet har man redan provat den tekniken och bedömt den som mycket lovande för hanteringen av de enorma mängder skördardata som samlas in.
– Fortsättningen sker nu i samarbete med SLU och AI Innovation Sweden som är ett nationellt center för tillämpad forskning och innovation inom AI. Utöver skördardata ska vi kunna hantera flera andra typer av information som satellitdata med mera. Potentialen är stor så vi har verkligen en spännande tid framför oss, säger Erik Willén.
Text: Anders Thorén