Sundsvall Energi bygger nytt fjärrvärmenät och investerar i ny pelletspanna

Projektet som Sundsvall Energi driver omfattar tre delar: dels ett nytt värmenät i Njurundabommen, dels en tre kilometer lång sammanbindningsledning mellan Njurundabommen och Kvissleby och dels en ny pelletspanna med 5 MW effekt i Kvissleby.

Ny pelletspanna behövs

Bakgrunden till investeringen i den nya pelletspannan är dels att en befintlig fliseldad panna på 4,5 MW effekt inte räcker till när efterfrågan på värme ökar i Kvissleby, en ort som ligger söder om Sundsvall och har ett fristående värmenät. Dels gör anslutningen av den nya nätet i Njurundabommen att värmebehovet kommer att öka ytterligare. Med en ny pelletspanna kan fossil olja ersättas med träpellets. Pannan blir först en spetspannan, men när Njurundabommen ansluts och när fjärrvärmenätet efterhand byggs ut kommer pelletspannan att svara för en större andel av värmebehovet.

Väntar på Trafikverket

Den nya pannan placeras bredvid flispannan vid Kvisslebyverket.

– Den nya fjärrvärmeförbindelsen håller på att byggas och ska vara klar 2022. Vi har en väntetid för att få åtkomst till marken eftersom Trafikverket håller på att bygga om ett dubbelspår mellan Njurundabommen och Kvissleby. Pannan kommer att stå klar och övertas vid årsskiftet men värmekulverten kommer att vara klar till sommaren 2022, förklarar Robert Pettersson, huvudprojektledare för projektet.

Flera nya fastigheter

Värmenätet i Kvissleby byggdes ut 1996 och nu med stöd av Klimatklivet bygger Sundsvall Energi ett nytt värmenätet i Njurundabommen, en ort med ökad efterfrågan på bostäder sedan E4:an byggdes om och restiden till Sundsvall förkortades.

– Vi bygger ledningar men kopplar bara in de kunder som är i absolut behov av värme. Resterande kunder kopplas in när anslutningsledningen blir klar. I första hand ansluts kommunala byggnader och skolor. Vi har även gått ut med erbjudanden till andra aktörer. Kommunen bygger ett nytt hyreshus och det byggs en ny stationsbyggnad. Förhoppningsvis tillkommer fler nya fjärrvärmekunder, säger Robert Pettersson.

Offentlig upphandling

Upphandlingen av den nya pelletspannan var en offentlig upphandling.

– Osby Parca vann uppdraget bland annat för att de uppfyllde kravet på att anläggningen ska kunna starta snabbt. Pannan får en autostartfunktion som gör att personal inte behöver vara på plats för att starta pannan. Den kan även gå ner på en låg effekt under relativt lång tid vilket gör det enkelt att optimera driften på ett bra sätt.

Osby Parca hade det sammantaget fördelaktigaste anbudet, säger Robert Pettersson.

Styrning från centralt kontrollrum

Anläggningen kommer att styras via ett överordnat centralt system från kontrollrummet på kraftvärmeverket i Sundvall med bemanning dygnet runt. Men det finns också ett lokalt styrsystem på plats i anläggningen. Tillsyn av den nya pelletspannan ska göras dagligen på vardagar, vilket redan i dag görs för flispannan på samma plats.

Prefabricerad i Osby

Pelletspannan är av modell PB2 och byggs av Osby Parca som en prefabricerad panncentral.

– Det den största pannan vi har gjort i en prefabcentral. Panncentralen kommer att vara 14,5 meter lång, 8,8 meter bred och cirka sju meter hög. Den byggs komplett inklusive rökgasrening med filter som placeras inne i centralen, förklarar Dennis Eliasson på Osby Parca.

Levereras i oktober

Anläggningen kommer att levereras i början av oktober.

– Panncentralen är standardiserad enligt ett koncept vi har tagit fram baserat på erfarenheter från det stora antal centraler vi har byggt genom åren och som även uppfyller de nya kraven på rökgasrening. Centralen byggs som en dubbelcentral i fyra delar för att kunna transporteras. De två undre delarna är 14,5 meter långa, 4,4 meter breda och cirka fyra meter höga. På varje underdel placeras en takdel. Fyra lastbilar transporterar huvuddelarna, förklarar Dennis Eliasson.

Anpassad rökgasrening

Osby Parca använder utrustning för rökgasrening från ITK Envifront som är anpassad för Osby Parca. Utrustningen består av kassetfilter i åtta moduler. Bygghöjden blir relativt låg medan längden blir större jämfört med elfilter. Den låga höjden gör att reningsmodulerna kan placeras inne i centralen vilket eliminerar problem med köldbryggor.

– Vi har installerat detta koncept i flera anläggningar till exempel hos Eksta på Särö, Falkenberg Energi och Ekerö Energi. Efter några mindre konstruktionsjusteringar har vi nu hittat rätt med konceptet, säger Dennis Eliasson.

Teknikavtal med ITK Envifront

Osby Parca och ITK Envifront har tecknat ett teknikavtal för specialanpassning av rökgasreningsteknik för Osby Parca. Fredrik Albertson, vd på ITK Envifront kommenterar samarbetet.

– Vi har anpassat reningstekniken för att den ska kunna byggas in i en modulär panncentral istället för att behöva byggas utomhus. Det har varit en av de ledande idéerna när vi har gjort detta samarbete. Det ger många fördelar som exempelvis att det går att färdigställa panncentraler i verkstad och sedan skicka till kund och få en mer kontrollerad tillverkning. Det är ett långtgående samarbete vi har med Osby Parca där de också tillverkar delar som vi har designat. Det är deras filter som vi har hjälpt till att ta fram, förklarar Fredrik Albertson.

Nedskalad teknik

Reningstekniken kallas kassettfilter och har funnits tidigare för större anläggningar.

– Vi har levererat många kassettfilter i många applikationer genom åren. Reningsanläggningarna för mindre och medelstora förbränningspannor är betydligt mindre, ungefär en tiondel i storlek. Det är naturligtvis MCP-direktivet som har gjort att behovet av bra filter för mindre anläggningar har ökat, säger Fredrik Albertson.

God ekonomi

Trots att tekniken skalats ner är den ekonomiskt konkurrenskraftig för att rena rökgaser från stoft.

– Det är en konkurrenskraftig metod. Med vår styrning och med vårt filtermaterial kan man köra väldigt lång tid utan att byta filtermaterial. Det ger en god driftsekonomi och en låg investeringskostnad.

– Spontant tycker jag att miljötanken som finns med MCP-direktivet är bra för oss i Sverige när vi ersätter fossila bränslen med biobränslen. Förbränning kommer vi att fortsätta använda och vi behöver ta hand om stoftet på något sätt – detta är ett av flera bra sätt att göra det på. Det känns roligt, framtidsinriktat och positivt att vara med och arbeta i bioenergibranschen, säger Fredrik Albertson.

Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2020 som finns att läsa som e-tidning här.