Annons Annons
Annons Annons

Ny utredning: Sverige har stor potential för insamling av koldioxid från biobränslen

Senast år 2045 ska Sverige ha uppnått netto-noll utsläpp av växthusgaser, vilket innebär att Sverige behöver ha vissa negativa utsläpp för att kompensera för eventuellt kvarvarande utsläpp. Insamling och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS, är en av viktig lösning för Sverige för att nå klimatmålen, skriver Naturvårdsverket.

Sveriges klimatmål till 2045 innebär att utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 jämfört med 1990. Eftersom vissa utsläpp är svåra att undvika, till exempel från jordbruket, får kompletterade åtgärder tillgodoräknas för att nå målen. Som kompletterande åtgärder räknas upptag av koldioxid i skog och mark, insamling av koldioxid från förbränning av biobränslen och därefter lagring samt verifierade utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser.

Regeringen har låtit utreda om hur bland annat ökat upptag av koldioxid i skog och mark och bio-CCS kan bidra till negativa utsläpp. Naturvårdsverket har bidragit till utredningen med expertkompetens. Onsdagen den 29 januari tog miljö- och klimatminister Isabella Lövin emot utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid”.

Stor potential för negativa utsläpp genom bio-CCS

Biogen koldioxid kan avlägsnas genom att kombinera biomassaanvändning för energiändamål med insamling av koldioxid och därefter lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS eller BECCS (Bio-energy with carbon capture and storage). Bio-CCS minskar då koncentrationen av koldioxid i atmosfären.

Sverige har en stor potential för bio-CCS då de befintliga utsläppen av biogen koldioxid är stora. De är dessutom koncentrerade till stora anläggningar och många befinner sig längs kusten, vilket underlättar frakt till lagringsplatser.

Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan

En annan viktig del i arbetet med Sveriges minskade utsläpp är en ökad användning av biobränslen inom industrin, uppvärmning i bostäder och lokaler samt i el- och fjärrvärmeproduktionen.
Biobränslen orsakar utsläpp av biogen koldioxid från biomassa som ständigt kan nybildas. Utsläppen av koldioxid från förbränning av hållbart producerad biomassa förstärker inte den naturliga växthuseffekten på lång sikt. Vid förbränning av fossila bränslen släpps däremot koldioxid ut som innehåller kol som togs upp för miljoner år sedan. Detta ökar koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till växthuseffekten och ett förändrat klimat.
– Utsläpp av koldioxid från hållbart producerade biobränslen kan på sikt anses koldioxidneutrala då koldioxiden som släpps ut vid förbränning hela tiden binds till ny biomassa i en sluten cykel, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket. Biomassan måste dock uppfylla särskilda villkor för att vara hållbar ur klimatsynpunkt. Uttaget av biomassan får till exempel inte överstiga tillväxten och det måste ske återplantering av träd eller växter.

Mer information

Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan 
Utredningen: Vägen till en klimatpositiv framtid, SOU 2020:4

Vi använder oss av cookies. Läs mer