Alla ämnen
Politik

Vägen till en klimatpositiv framtid – incitament och finansiering av bio-CCS i Sverige

Klimatpolitiska vägvalsutredningen överlämnade i förra veckan sitt betänkande Vägen till en klimatpositiv framtid till regeringen. IVL har bidragit med underlag till utredningen och tittat på olika typer av styrmedel som skulle kunna bidra till att skapa incitament och finansieringsunderlag för ett genomförande av biogen koldioxidinfångning och lagring, bio-CCS.

Utredningen hade i uppdrag att föreslå en strategi för hur Sverige ska kunna nå klimatneutralitet år 2045 och negativa utsläpp av växthusgaser därefter. IVL:s energiexpert Jenny Gode har ingått i utredningens expertgrupp.
– Utredningen har fokuserat på kompletterande åtgärder för att kunna nå minusutsläpp. Det har handlat om ökat kolupptag i skog och mark, avskiljning och lagring av biogen koldioxid och internationella insatser. Det är alltså ett otroligt komplext uppdrag som utredningen haft så det har varit värdefullt för dem att kunna bolla svåra frågeställningar med olika experter, säger Jenny Gode.

IVL
Utredningen har fokuserat på kompletterande åtgärder för att kunna nå minusutsläpp. Det har handlat om ökat kolupptag i skog och mark, avskiljning och lagring av biogen koldioxid och internationella insatser Utredningen har fokuserat på kompletterande åtgärder för att kunna nå minusutsläpp. Det har handlat om ökat kolupptag i skog och mark, avskiljning och lagring av biogen koldioxid och internationella insatser

Avskiljning av biogen koldioxid

Utredningen tog även hjälp av IVL att genomföra olika uppdrag.
– IVL fick i uppdrag av utredaren att se vilka förutsättningar och vilken potential som finns att bidra till svensk klimatneutralitet genom internationella investeringar och hur incitament för avskiljning och lagring av biogen koldioxid, bio-CCS, skulle kunna utformas, säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det svenska klimatmålet innebär att Sveriges utsläpp ska minska med minst 85 procent till år 2045. Av dessa utsläppsminskningar räknar man med att cirka 10,8 miljoner ton per år behöver åstadkommas genom så kallade ”kompletterande åtgärder”, som ökade upptag av koldioxid i skog och mark, verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder samt biogen koldioxidinfångning och lagring, bio-CCS. Av dessa minskningar föreslås bio-CCS stå för 1,8 miljoner ton.

Efterfrågan på bio-CCS saknas

Det finns idag ingen naturlig efterfrågan på bio-CCS, vilket innebär att den behöver skapas. Studien från IVL kvantifierar olika parametrar kopplade till ett antal tänkbara styrmedel för att främja bio-CCS. Fem olika systemansatser för finansiering har analyserats: att staten köper upp bio-CCS; att en kvotplikt läggs på fossilbränsleanvändning respektive avfallsproduktion, att EU:s utsläppshandelssystem köper bio-CCS samt att frivilligmarknaden finansierar bio-CCS.
– Man kan även tänka sig en hybridlösning där staten utgör den huvudsakliga uppköparen av bio-CCS samt inför kvotpliktssystemen för att skapa intäkter till staten, säger Lars Zetterberg.

Läs IVL:s utredning: Incitament och finansiering av Bio-CCS i Sverige

Läs Klimatpolitiska vägvalsutredningen

I expertgruppen deltog Jenny Gode och uppdragen utfördes av Lars Zetterberg och Kenneth Möllersten, samtliga på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy