Alla ämnen
Biokraft

Vanda ersätter kol med biobränsle i ny biokraftanläggning

Utfasning av stenkol och minskade klimatpåverkande utsläpp är på gång i Helsingforsregionen i Finland. Vanda stad håller målmedvetet på att förverkliga visionen om en koldioxidfri stad under 2020-talet. Vanda Energi bygger nu om en biokraftanläggning vid Mårtensdal kraftverk, nära Ring III, en ringled strax utanför Helsingfors.

 

Till kraftverket i Mårtensdal norr om Helsingfors hör en kolpanna, gaskombiverk, och den ombyggda gas/oljepannan som skall producera biovärme och bioel. Biopannan ersätter en del av kolanvändningen.
Till kraftverket i Mårtensdal norr om Helsingfors hör en kolpanna, gaskombiverk, och den ombyggda gas/oljepannan som skall producera biovärme och bioel. Biopannan ersätter en del av kolanvändningen. Till kraftverket i Mårtensdal norr om Helsingfors hör en kolpanna, gaskombiverk, och den ombyggda gas/oljepannan som skall producera biovärme och bioel. Biopannan ersätter en del av kolanvändningen.

Vid kraftvärmeanläggningen i Mårtensdal (Martinlaakso) fanns en gammal oljepanna som tidigare konverterats till naturgas. För ett par år sedan startade en ny avfallsförbränningsanläggning i Mårtensdal som gjorde naturgasanvändningen olönsam. Samtidigt förlorade pannan också sitt användningstillstånd. Detta ledde fram till beslutet att bygga om anläggningen och nu pågår ombyggnation av den före detta naturgasanläggningen.

Valde biokraftvärme

Ett alternativ till den nu valda lösningen var att investera i förgasning av biobränsle. Ett annat alternativ var en värmepanna utan elproduktion. Valet föll till slut på alternativet att bygga en biokraftanläggning som kan leverera 90 MW fjärrvärme och 30 MW el. Bolaget har en stark tro på en bättre prisutveckling för el jämfört med priset under de senaste åren. Vanda Energi ville också utnyttja möjligheten att producera el.

Driftstart i höst

Planerna på att investera för att ersätta kol med biobränslen offentliggjordes våren 2017. Avtalen med leverantörer slöts i juni. Miljötillstånd beviljades i augusti och byggarbetet kom igång efter det. Den planerade tidtabellen och budgeten har hållit och under hösten 2018 kommer tester av biokraftvärmeverket att starta. I början av 2019 startar provdrift och därefter kommersiell drift av anläggningen.

Ont om plats

Eftersom det är ont plats vid anläggningen i Mårtensdal föll valet på att bygga om den befintliga naturgaspannan till en panna med fluidiserande bädd. Om det funnits mer utrymme hade valet kanske fallit på att bygga en helt ny CFB-panna som gett större flexibilitet för bränslevalet. Investeringen är på 54 miljoner euro och återbetalningstiden beräknas till 10–15 år.

Den nya avfallsförbränningsanläggningen syns tydligt från motorvägen österut från Helsingfors. Utsläppen minskade med 300 000 ton koldioxid och här sker 15–20 procent av landets avfallsförbränning.
Den nya avfallsförbränningsanläggningen syns tydligt från motorvägen österut från Helsingfors. Utsläppen minskade med 300 000 ton koldioxid och här sker 15–20 procent av landets avfallsförbränning. Den nya avfallsförbränningsanläggningen syns tydligt från motorvägen österut från Helsingfors. Utsläppen minskade med 300 000 ton koldioxid och här sker 15–20 procent av landets avfallsförbränning.

En tredjedel mindre utsläpp

Den nya biopannan har en viktig roll i körordningen för Vanda Energi. Avfallsanläggningen står för baslasten, sedan kommer biokraftverket på 120 MW. Sedan följer kolanvändning och för spetslast körs olja eller gas vid behov.

– Det nya kraftverket minskar vår kolanvändning med en tredjedel och våra koldioxidutsläpp med 150 000 ton per år, säger produktionsdirektör Marko Ahl.

Nästa steg är mer krävande

Nästa steg för Vanda Energi är att avveckla den återstående kolanvändningen och ersätta den med renare energi, och det är ett mer utmanande steg. Bioenergi är ett mycket tungt vägande alternativ men andra alternativ granskas noga.

Ett alternativ är ett kraftvärmeverk för avfall bredvid det som nyligen byggts. Ett annat är geovärme och bättre utnyttjande av olika spillvärmekällor. Varför inte en kombination av olika lösningar som tillsammans ger den energi som behövs? Det gamla kolkraftverket i Mårtensdal har en teknisk livslängd på ytterligare 15 år men bolaget har redan tidigare förbundit sig att avveckla kolanvändningen under 2020-talet.

Snabb minskning av utsläpp

– Byggprojekt är stora ansträngningar för en liten organisation. Vi klarar bara ett stort projekt åt gången, säger Marko Ahl och syftar på det projekt som nu är igång och avfallsförbränningsanläggningen som varit i bruk ett par år. Enligt Ahl finns det inga skäl att vänta med beslut om fortsatt avveckling av kolanvändningen.

– Det finns utrymme för nya energilösningar i Vanda, säger produktionsdirektör Marko Ahl.
– Det finns utrymme för nya energilösningar i Vanda, säger produktionsdirektör Marko Ahl. – Det finns utrymme för nya energilösningar i Vanda, säger produktionsdirektör Marko Ahl.

Utvecklingen i Vanda har gått fort. Så sent som 2010 var bolagets utsläpp av koldioxid 900 000 ton per år. I och med avfallsförbränningsanläggningen minskades utsläppen till 600 000 ton och minskar snart till 450 000 ton med biokraftvärmeverket, allt detta på nio år. De kommande stegen kommer att minska utsläppen till en bråkdel av utgångsläget.

Leverantörer från Finland

En stor del av investeringen går till leverantörer i Finland. Ombyggnaden av pannan utförs av Sumitomo i Varkaus, transportörer och bränslehanteringen kommer från Raumo. Bränslet kommer från Versowood, Koskitukki, Vapo och L & T Biowatti. Över 90 procent av bränslet är trädbränslen från industrin, rent returträ och skogsflis. Även stubbkross av god kvalitet från byggprojekt kan komma att användas. Behovet av biobränsle är drygt 600 GWh och fördelar sig relativt jämt mellan aktörerna. Ett fyrtiotal lastbilar med biobränsle per dag behövs för att ersätta kolanvändningen. Den något livligare trafikens buller kan inte urskiljas från annat buller i området.

Liten del torv behövs

En liten andel torv i bränslemixen har orsakat stor offentlig debatt. Den startades av politiker i grannstaden Helsingfors, som är en stor minoritetsägare i Vanda Energi. Torven behövs speciellt i detta fall eftersom den ombyggda pannan skall fungera i en befintlig kraftverksinfrastruktur där nya och gamla delar skall fungera tillsammans på ett driftsäkert och tillförlitligt sätt för att leverera ånga med ett tryck på 115 bar och temperatur på 535 grader.

Med sådana värden är det bäst att spetsa biobränslet med torv för en bättre tillgänglighet och för att hålla pannan ren. En liten andel torv bidrar till att hålla överhettarna rena och skyddar dem mot korrosion. En renare panna ger bättre verkningsgradgrad. Minde korrosion hindrar förtida byte av de dyraste komponenterna i pannan, byten som också ger lätt onödigt långa avbrott i produktionen.

Text: Tage Fredriksson, Bioenergia


Publicerades först i Bioenergi nr 4 – 2018

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy