Sverige kan fortfarande nå sina klimatmål, men tiden för att skjuta upp nödvändiga beslut är uttömd. Klimatpolitiska rådet riktar i årets rapport rekommendationer till samtliga riksdagspartier, oavsett vilka som bildar regering efter valet. Rådet konstaterar att regeringens klimatpolitik under mandatperioden varit otillräcklig och försämrat möjligheterna att nå klimatmålen, skriver Klimatpolitiska Rådet i ett pressmeddelande.
Klimatpolitiska rådet menar att kraftfulla beslut behövs tidigt under nästa mandatperiod. Det gäller särskilt för uppfyllelsen av målen till 2030, där utvecklingen under mandatperioden har gått åt fel håll. I och med Miljömålsberedningens eniga betänkande från hösten 2025 står samtliga riksdagspartier bakom Sveriges långsiktiga klimatmål och ett uppdaterat etappmål till 2030. Det innebär ett gemensamt ansvar att omsätta målen i konkret politik.
Ett instabilt världsläge kräver klimatledarskap
Just nu präglas politiken av den osäkra geopolitiska utvecklingen och fler väpnade konflikter. Samtidigt fortsätter den globala uppvärmningen och bidrar till att förvärra andra hot mot samhällets säkerhet. I Europa har kostnaderna för extremväder ökat kraftigt.
– Det instabila världsläget är inget argument för att försvaga klimatpolitiken – tvärtom behövs ett starkt och konsekvent ledarskap. Ett minskat beroende av fossil energi kan stärka Sveriges säkerhet och ekonomi. Sverige har goda möjligheter att kombinera fortsatt klimatomställning med ökad konkurrenskraft och stärkt energisäkerhet, säger rådets ordförande Åsa Persson.
Transporterna avgör utvecklingen till 2030
Styrmedlen för transporter och arbetsmaskiner har försvagats under mandatperioden, vilket har bidragit till långsammare elektrifiering, ökat trafikarbete och högre användning av fossila drivmedel. För att klara klimatmålen till 2030 behöver utsläppen från transportsektorn snabbt minska. Klimatpolitiska rådet föreslår därför ett brett åtgärdspaket med flera samverkande styrmedel. De som kan ge störst effekt på kort sikt är prissättning av fossila utsläpp och ökad inblandning av fossilfria drivmedel. Samtidigt behövs fler insatser som stärker elektrifieringen och ökar effektiviteten i transportsektorn för att fasa ut beroendet av fossila drivmedel.
EU:s klimatpolitik är viktig för att nå klimatmålen
EU-politiken spelar en avgörande roll för möjligheterna att nå de nationella klimatmålen. Sverige har i huvudsak stått upp för EU:s klimatpolitik under mandatperioden och bör fortsätta verka för att ambitionsnivån i 55-procentspaketet upprätthålls. Under hösten väntas EU presentera omfattande lagstiftningsförslag för att nå unionens nya klimatmål till 2040. Klimatpolitiska rådet lämnar rekommendationer om styrmedelsförändringar som Sverige bör verka för i de förhandlingar som väntar, som en del av rådets tio rekommendationer inför nästa mandatperiod.
Tio rekommendationer inför nästa mandatperiod
I rapporten presenterar Klimatpolitiska rådet följande rekommendationer för klimatpolitiken inför nästa mandatperiod, riktade till samtliga riksdagspartier:
1. Presentera en konkret klimathandlingsplan senast tillsammans med budgetpropositionen hösten 2027
2. Verka för att EU:s 55-procentspaket genomförs till 2030, så som fastställts, och ta en proaktiv roll för att utveckla ett ambitiöst europeiskt klimatramverk till 2040
3. Utveckla det svenska klimatpolitiska ramverket till 2040
4. Integrera klimatomställningen i den omfattande upprustningen av totalförsvaret
5. Inför ett brett styrmedelspaket för transportsektorns och arbetsmaskinernas utsläpp
6. Skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för industriomställningen
7. Förankra och bredda politiken för framtidens fossilfria energisektor
8. Besluta om styrmedel för ökat nettoupptag i skog och mark
9. Utforma en bioekonomistrategi för Sverige med ett samlat grepp om skogens roll
10. Utveckla klimatpolitik för jordbruket
Mandatperiodens klimatpolitik har varit otillräcklig
I rapporten gör Klimatpolitiska rådet även en utvärdering av regeringens klimatpolitik under mandatperioden. Den visar att klimatpolitiken varit otillräcklig och försämrat möjligheterna att nå klimatmålen. Flera nödvändiga beslut har skjutits på framtiden och utvecklingen av styrmedel har präglats av ryckighet och osäkerhet, vilket också har bidragit till att göra klimatpolitiken mindre kostnadseffektiv. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan från 2023 innehöll flera brister, och endast omkring hälften av de föreslagna insatserna har hittills lett till konkreta beslut. Dock har en stor mängd utredningar och myndighetsuppdrag genomförts.
– Det positiva är att det finns många redan utredda förslag som snabbt kan omsättas i konkret politik. Klimatmålen är fortfarande inom räckhåll. Men för att nå dem krävs ett tydligt politiskt ledarskap och kraftfulla beslut tidigt under nästa mandatperiod, avslutar rådets vice ordförande Olof Johansson Stenman.
Rapport och webbsändning
Rapporten publicerades på rådets hemsida den 19 mars. Här finns också webbsändningen som kan ses i efterhand. Rapportlansering 2026 | Klimatpolitiska Rådet.