Biodrivmedel har en viktig roll för att nå klimatmålen på kort sikt. På längre sikt och i ett bredare perspektiv behövs en ny bioekonomistrategi för att utveckla en genomtänkt strategi för biomaterial. När Klimatpolitiska rådet publicerade sin årsrapport den 19 mars ställde bioenergitidningen.se några frågor om synen på bioenergins roll till Olof Johansson Stenman, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Bioenergi står för drygt 35 procent av Sveriges energianvändning idag. Hur ser ni på bioenergins roll framöver?
– Bioenergi har en stor roll på kort sikt för att nå klimatmålen. Totalt sett menar vi att det går att nå klimatmålen, men det behöver göras åtgärder snabbt, och bland de åtgärderna har biodrivmedel en nyckelroll. Det handlar om att öka reduktionsplikten igen. Både för att nå de svenska målet och för EU-åtaganden är transporterna viktiga. För att kunna nå målen måste man tillsammans med andra åtgärder höja reduktionsplikten, säger Olof Johansson Stenman.
I rapporten finns beräkningar och scenarier kring hur långt man skulle kunna komma med reduktionsplikten och ökad användning av biodrivmedel.
Hur ser ni på den låga acceptansen för reduktionsplikten?
– Det finns olika uppfattningar i befolkningen. Alla tycker inte att det viktigaste är låga energipriser. Men för en del är det så och det måste vi förhålla oss till. Men vår uppgift är inte att säga det som är populärt på kort sikt, utan hur man ska kunna nå klimatmålen och ge rekommendationer om det. Det kan vara så att man samtidigt behöver göra kompletterande riktade fördelningspolitiska åtgärder för att landsbygden. Generellt kan det var klokt att göra det, säger Olof Johansson Stenman.
Det används mycket bioenergi inom fjärr- och kraftvärme samt inom industrin. Hur ser ni på utrymmet för bioenergin dessa sektorer?
– Biodrivmedel kan användas i många delar av samhället. Det kan vara bränslet i fordon, det kan vara som drivmedel inom uppvärmning, eller det kan användas inom industri. Alla sätt är bra på olika vis. På sikt behöver vi en bioekonomistrategi för att systematiskt och klokt komma fram till hur vi långsiktigt kan använda biomaterial bäst. Här kommer även till exempel koldioxidinfångning in. Bioekonomistrategier görs nu inom EU och i flera medlemsländer. Det behöver även vi göra.
Har ni förslag för att främja tillverkningen av biodrivmedel nationellt?
– Det finns tankar kring det, och vi refererar till Lena Eks utredning från 2023. Hon hade ett styrmedelsförslag som regeringen inte har tagit vidare. Det kan vara en del av en bioekonomistrategi att ta fram förslag på hur man kan tänka kring styrmedel, avslutar Olof Johansson Stenman.
Text Anders Haaker
