Batteriutvecklingen benämns av McKinsey som en disruptive technology, vilken ställt bilbranschen på ända. Bilprestanda som tidigare var omöjlig finns nu, till exempel lyxbilen Audi Q7 e-tron laddhybrid med 1,8 liter per 100 km och 48 gram koldioxid per km – en supermiljöbil trots sina 2,5 ton. Nyregistreringarna på supermiljöbilar ökade med nästan 70 procent under första halvåret, enligt Bil Sweden.
Utvecklingen lär fortsätta, understödd av lagförslaget bonus-malus som ska införas första januari 2017, vilket kraftigt gynnar el. Men säkert undrar bilköparen om andrahandsvärdet och hur länge batteriet räcker? Kan uttjänta batterier återvinnas utan ytterligare miljöbelastning? Är den el jag laddar fossilfri?
Laddbart indelas i rena elbilar och laddhybrider med både en förbrännings- och elmotor. Seriehybridbilen inkluderas inte. Bränslecellsbilen är egentligen en elbil men tankas med vätgas, vilket Toyota tror mer på. Ett globalt elrace pågår och BMW förutspår att alla deras modeller är eldrivna inom tio år. Även el för tunga transporter är på väg och Elväg E16 utanför Sandviken har nyligen invigts. Laddinfrastrukturen byggs ut kraftigt. Utvecklingen är inte oproblematisk då laddhybrider till stor del körs på fossila drivmedel.
Power Circles prognos visar på 200 000 laddbara bilar år 2020, från dagens 22 000. Det kräver dock att det säljs fyra gånger mer än nu. Enligt Per Ribbing fortsätter batteriprisfallet och 2022 skulle även den billigaste bensinbilen vara dyrare i inköp än en elbil. Renault Zoe kostar 210 000 kronor medan Dacia Sandero kostar 107 000 kronor med 3,5 liter per 100 km. Elbilar kommer säkert, men tillåt mig att tvivla på att elbilars pris halveras på sex år. Motorns livslängd är också minst tio år, medan det är osäkert hur länge ett batteri håller.
I dag är de flesta elbilar mest för dem som kör kortare sträckor. Räckvidden är ofta 200 km, vilket kan minskas med upp till 30 procent på vintern. Teslas kapacitet är 500 km där batterierna tappar bara i snitt sju procent per 10 000 mil. Garantin täcker dock inte batterier som fått upp till 30 procent degradering efter åtta år. Klarar elnätet sedan trycket om alla ska ladda elbilen? En snabbladdare har en effekt om 50 kW. En tappistol vid macken har en motsvarande effekt om ca 25 000 kW – hela 500 gånger mer. Ladda får vi göra hemma, över natten. Elbilars batterier är ofta på 24 kWh, motsvarande 2,5 liter bensin – en skvätt i en reservdunk! Laddhybrider godkända för biodrivmedel ser ut att vara kanske mest intressanta lösningen, då de förenar flera fördelar.
Tomas Ekbom, BioDriv/Svebio
Telefon: 08-441 70 83, 070-276 15 78
tomas.ekbom@svebio.se, www.svebio.se/biodriv
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016