Det känns inte rimligt att skriva en ledare i tidningen Bioenergi just nu utan att den handlar om effekter av coronaepidemin. För det första kan man konstatera att energisektorn som helhet är mindre drabbad än många andra sektorer. Människor behöver värma lokaler och bostäder precis som vanligt, elanvändning och transporter går ner men det är inte totalstopp i efterfrågan. Om Sverige hade haft ”lock down” hade nedgångarna varit kraftigare inom både el, värme och drivmedelsanvändning.
Hur besvärligt det kommer att bli beror helt på hur länge nedstängningarna fortgår. Om nedstängningarna fortsätter efter sommaren kommer även energibranschen att drabbas allvarligt över hela bredden.
Massa går bra och sågverksindustrin minskar
För att få lite bättre koll ringde jag runt till några skogsföretag och frågade hur de påverkas. Det generella intrycket är att massa-marknaden är stark medan pappers-, respektive sågtimmermarknaderna viker. Informationen är att sågverken stod stilla lite längre än vanligt över påsk och nu har gått ner i produktion med ungefär 25 procent.
Den svenska sågtimmermarknaden rullar på bra men i Storbritannien blev det tvärstopp och rullgardin ner, där står alla byggen helt still. Ungefär 20 procent av den svenska produktionen går till Storbritannien och de företag som har försäljning dit är hårt drabbade. Även USA-marknaden har nästan helt fallit bort men det är mindre volymer.
Istället för att avverka sågtimmer får skogsentreprenörer nu istället arbeta med gallring, ta fram massaved och ta hand om barkborreangrepp. För pelletsmarknaden är det, än så länge, inget större problem att de inte får råvara från sågarna. Eftersom vintern var ovanligt varm har alla pelletsproducenter i hela Europa stora lager av pellets.
Men om stillestånden blir långvariga kan det bli verklig kris. I Storbritannien har man beslutat att pelletshanteringen är samhällskritisk och industrin är undantagna från restriktioner. Det gäller inte alla länder och flera pelletsorganisationer arbetar därför aktivt mot sina myndigheter för att pellets ska bli kategoriserad som samhällskritisk verksamhet.
Tufft för internationella pannleverantörer
Den del av industrin som vi uppfattar har störst problem är de internationella utrustningsleverantörerna. På bara några dagar fick de inte längre besöka sina projektplatser och byggen. Detta även om det bara var lite slutkorrigeringar och provkörning kvar på leveransen. Det är en hård prövning att inte kunna nå arbetsplatsen och inte kunna få slutbetalning. Naturligtvis berörs utrustningstillverkare också av svårare leveranser av reservdelar och komponenter när industrier i stora delar av världen står still eller transporter försvåras.
Även svensk fjärr- och kraftvärmesektor kan få allvarliga störningar längre fram om inte de planerade sommarunderhållen med internationell servicepersonal kan genomföras. Då ökar risken för framtida haverier under vintersäsongen som kan drabba både kunder och leverantörer.
Den svenska fjärrvärmebranschen är samhällskritisk och de flesta anläggningarna har besöksförbud men också infört särskilda rutiner som till exempel roterande arbetsscheman så att viss personal aldrig ska träffas för att smitta inte ska spridas mellan arbetslag.
Oljepriset måste åtgärdas – höj skatten!
Den största påverkan på energimarknaderna har nog ändå oljeprisfallet. Oljeprisfallet har andra orsaker än bara coronakrisen även om den spelar roll för efterfrågan. Oljeprisfallet beror också på att vintern var varmare än normalt och att Ryssland och Opec har svårt att komma överens om produktions-begränsningar. På kort sikt är oljeprisfallet ett stort hot mot bioenergiutveckling. Vi har sett artiklar om etanolfabriker i USA som lägger ner och inte ska återstartas. Vi har hört kommentarer från Frankrike om att gas och olja just nu är billigare än flis, så att man ibland väljer att elda fossilt även om man investerat i en flispanna.
Någon har sagt; ”never miss the opportunity of a good crises”. Coronakrisen är verkligen inte bra, men den är en bra möjlighet att höja koldioxidskatten utan att det märks på priset på bränsle. Skattehöjningen märks först när världsmarknadspriserna stiger igen.
Många argumenterar att man inte kan höja en skatt mitt i en kris – men visst kan man det! Bensinpriset är nu för lågt, om man höjer koldioxidskatten får staten pengar till att hantera krisen. Det blir verktyg för att klara både coronakrisen och klimatkrisen!
Behovet att höja koldioxidskatten i Sverige är inte så stort men Sverige har utmärkt sig som ett annorlunda land i coronakrisen. Ett land som nu i andra halvan av april ser ut att ha valt rätt strategi. Nu finns ett tillfälle att bli ett positivt exempel för att lösa de båda kriserna, corona och klimatet. Don’t miss the opportunity of this crises!
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2020 som går att läsa som e-tidning här.