Under 2023 minskade produktionen av sönderdelade oförädlade trädbränslen med tio procent jämfört med 2022. Trots nedgången var produktionen den tredje högsta sedan 2015. Johan Vinterbäck från Energimyndigheten har på Energimyndigheten.se skrivit en läsvärd nyhet om varför produktionen minskade. Läs artikeln och gå till Energimyndighetens webb för mer statistik.
I samband med återhämtningen från Coronapandemin och införandet av sanktioner mot virke och trädbränsle från Ryssland och Belarus, blev 2021 och 2022 rekordår för skogsindustrin. 2021 var dessutom det år då granbarkborrens spridning var som störst och omfattande skador på skog i främst Götaland och Svealand uppstod. Det skadade virket användes inledningsvis i stor utsträckning till energi men efterhand i större omfattning till sågtimmer och massaved.
Minskad sågproduktion gav mindre biprodukter
Efter rekordåren minskade produktionen av industriella biprodukter med knappt 15 procent under 2023. Det berodde på minskade skogsavverkningar och därmed minskad sågverksproduktion i hela landet, vilket var en av de viktigaste orsakerna till nedgången. Samtidigt fördubblades importen av oförädlade trädbränslen, medan exporten minskade med två tredjedelar jämfört med 2022.
Mindre biokraftproduktion
Lönsamheten att producera el från biobränslen i kraftvärmeverk har också minskat på grund av låga elpriser. Brytpunkten för när elproduktion är ekonomisk i kraftvärmeverken har dessutom ökat i takt med stigande bränslepriser. Incitamenten för elproduktion i kraftvärmeverken har därför de senaste åren minskat betydligt.
Mindre mängd primära skogsbränslen
Produktionen av primära skogsbränslen minskade något under 2023 jämfört med året innan. Uttag av grot (grenar och toppar) görs i snitt på en tredjedel av slutavverkad areal, mest i Götaland och minst i norra Norrland. Det finns en viss korrelation mellan slutavverkad areal och mängden primära skogsbränslen som kan användas för energi.
Minskade avverkningar
Avverkningarna förväntas ha minskat ytterligare under 2024 men ligger fortfarande på en hög nivå. Enligt Skogsstyrelsen finns en betydande potential för ökat uttag av primära skogsbränslen även med ekologiska restriktioner. Energimyndigheten identifierar dessutom det primära sortimentet bränsleved som viktigt ur beredskapssynpunkt. Statistik över lagerhållning av skogsråvara finns hos Skogsstyrelsen, men det finns ingen nationell lagerstatistik över oförädlade trädbränslen.
Återvunnet trädbränsle minskade
Produktionen av återvunnet trädbränsle minskade också under 2023 men kompletterades med en betydande nettoimport. Fler energianläggningar i Europa använder nu återvunnet trädbränsle, vilket har ökat den internationella konkurrensen. Eftersom det har högt energiinnehåll och få andra användningsområden är det ett populärt bränsle. Priset har varit fördelaktigt, men under 2023 närmade det sig priserna för industriella biprodukter.
Nya skötselsystem och EU-regelverk kan påverka
Något som skulle kunna få en påverkan på framtida produktion av oförädlade trädbränslen är de nya skogsskötselsystem som nu introduceras som alternativ till kalhyggesbruk. Vilka effekterna kan bli är däremot svårt att förutsäga i nuläget. Nya eller uppdaterade EU-regelverk kan likaledes komma att påverka framtida produktion av oförädlade trädbränslen i Sverige. Det inkluderar:
• Förnybartdirektivet
• Avskogningsförordningen
• Naturrestaureringsförordningen
• LULUCF
• Taxonomin
• EU-ETS
Fördjupa dig i statistik om produktion, import och export av oförädlade trädbränslen här.
