Alla ämnen
Bioenergi i EU

Emma Wiesner tar strid mot fossilt i EU-parlamentet

Emma Wiesner tar strid mot fossilt i EU-parlamentet
Foto: Pixabay/ Emma Weisner (C).

Emma Wiesner lägger lika mycket tid på att få bort det fossila som att försvara bioenergi, skogsbruk och det förnybara. För Bioenergitidningen berättar hon om sitt viktiga arbete inom miljöutskottet i EU-parlamentet.

Det är december och julafton börjar snart närma sig när tidningen Bioenergi ringer upp den svenska EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C).

Hon arbetar sedan ett år tillbaka i Bryssel som ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) samt suppleant i bland annat utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (AGRI) och fiskeriutskottet (PECH).

Erfarenhet från branschen

Emma Wiesner har en bakgrund inom energi- och teknikbranschen och har tidigare arbetat som drifttekniker på Västerås kraftvärmeverk samt energimarknadsanalytiker på Sweco.

Närmast kommer hon från en tjänst som public affairs chef på batteriföretaget Northvolt.

Detta tillsammans med utbildningen till civilingenjör inom energisystem på Uppsala universitet har gett Emma Wiesner goda kunskaper inom energi- och miljöfrågor. Något som hon dagligen har användning för i Bryssel.

Svenska EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C).
Svenska EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C).

– Jag får ofta frågan i Bryssel: Varför är du så mån om skogen? Därför att jag ser värdet i att gå från ett fossilt till förnybart energisystem, brukar jag svara. Ser man tillbaka på Sverige under 1990-talet, hade vi 91 procent fossilt i värmesystemet – i dag är vi nere på två procent, säger Emma Wiesner och berättar att detta mycket är tack vare bioenergi och restprodukter från avfall.

Hon berättar vidare om de två somrarna hon arbetade som drifttekniker på Mälarenergi, Västerås kraftvärmeverk.

– Den första sommaren 2013 gick kolpannorna in som reservpannor under sommarmånaderna och jag kom hem med kolsot i ansiktet. Nästkommande sommar driftsattes den nya avfallspannan, vilket skapade en helt annan miljö. Tack vare bioenergin och energiåtervinningen från avfall drivs Västerås energisystem helt utan kolpannor i dag. Det är en häftig berättelse som jag ofta använder i Bryssel, då engagemanget blir personligt för mig, menar Emma Wiesner.

Är där det händer

Hon berättar vidare att många politiker är intresserade av skogsfrågor och bioenergi i Bryssel, men att kunskapsnivån ofta är låg.

– Det finns mycket forskning och data på området, men en av de största svagheterna är att politikerna inte sett det i verkligheten. Förståelsen för restprodukternas olika användningsområden saknas, säger Emma Wiesner.

Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner brukar man säga. – Emma Weisner

För att råda bot på detta bestämde sig Emma Wiesner i höstas att besöka sin gamla arbetsplats Mälarenergi tillsammans med en filmproducent. De gick runt bland högarna av restprodukter, filmade flis, spån och bark för att visa vilka sorters trä och biomassa som finns.

– Jag vill göra en film om bioenergi och visa politikerna i Bryssel vilka olika sorters restprodukter vi har i Sverige. Jag vill också se till att fler politiker kommer ut i verkligheten och får se hur det går till när biomassa blir energi och värme, säger Emma Wiesner.

Hur håller du dig själv uppdaterad inom området?

– Jag försöker besöka olika företag och organisationer så ofta jag kan. Är det något jag lärt mig under min tid inom energibranschen så är det att man aldrig blir fullärd. Under min valkampanj besökte jag 25 olika företag inom industrin i Sverige. Jag pratade även med forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och RISE, berättar Emma Wiesner.

EU och svenska skogen

Emma Weisner
Emma Wiesner har praktisk erfarenhet av bioenergi och kraftvärme från ett sommarjobb som drifttekniker på Mälarenergi i Västerås.

Höstens debatt om skogsbruk och kolinlagring har inte gått många obemärkt förbi. Åsikterna kring svenska skogens framtid går isär både på nationell nivå och EU-nivå.

– EU har inte bestämt sig för om man tycker att skogsbruk är bra eller dåligt, vilket skapar stora utmaningar, säger Emma Wiesner.

Traditionellt har skogsbruk och förvaltning skötts på nationell nivå, men nu sker ett paradigmskifte och EU beslutar under våren om en rad olika förslag som kan påverka svenskt skogsbruk och bioenergibranschen.

– Det finns tre nya vinklar kring debatten om skogen i EU, vilket gör att hållningen blir väldigt splittrad. Finansbranschen vill veta hur man ska förvalta pengarna och vad som är grönt och inte. Samtidigt ser man på skogen som ett orört museum och sätter beräkningsreglerna för klimatnyttan därefter. Klimatnyttan när man faktiskt ersätter fossilt försummas. Man vill också fokusera på att ta igen förlusten av biologisk mångfald i Europa och pratar därför om att vårda våra skogar för bevarandesyfte. När man talar om klimatet behövs produkter för att ersätta det fossila, vilket inte varit EUs fokus, utan mer att klara kolsänkan. Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner brukar man säga, menar Emma Wiesner.

Debatten i EU

Att EU-länderna har olika mycket skog är ingen nyhet. Men det kan ställa till det för Sveriges del.

– I Bryssel ser man skogsfrågan från ett annat perspektiv än i Sverige, vilket är naturligt, om man representerar ett land med lite skogsmark. Många länder har inte en ekonomi kring skogsbruk och är heller inte insatta i den svenska skogsvårdsreformen eller arbetet som görs för den biologiska mångfalden. För min del är skogen en fantastisk resurs och råvara i kampen mot det fossila, menar Emma Wiesner och berättar att de länder som generellt är positiva till skogsbruket och bioenergin är Finland, Österrike, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Slovakien.

Fit for 55

I juli 2021 presenterade EU-kommissionen det mest omfattande klimatpaketet någonsin, Fit for 55.

Det syftar till att EU ska sänka sina utsläpp med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2030.

Det är en kraftfull skärpning från det befintliga målet på 40 procent och som en följd av detta revideras nu i stort sett all energi- och klimatpolitik.

Två ben att stå på

Emma Wiesner jobbar med två huvudområden. EUs klimatpaket, Fit for 55, där känslan är positiv och Sverige lyfts fram som ett föredöme i många avseenden i kampen mot klimatförändringarna.

Det andra området – skogen och bioenergin, handlar i mångt och mycket om att motverka det pågående kriget mot det förnybara.

– Lika mycket tid läggs på att få bort det fossila som att försvara bioenergi, skogsbruk och det förnybara. Mitt vallöfte var att minska Europas 73 procent fossilenergi och det är vad jag mäter mig mot emot i slutet av dagen, säger Emma Wiesner.

LULUCF-förordningen

All ny lagstiftning innebär intensiva förhandlingar under våren. Den kanske mest intensiva perioden sker runt LULUCF-förordningen, som ska klubbas i vår.

– Målet som Sverige fått på 47 miljoner ton koldioxid per år är beräknat på felaktiga siffror. Sverige gjorde om sin metod för att mäta kolsänkor 2021, siffrorna ska justeras ned sex miljoner ton, men det har EU hittills inte tagit hänsyn till. Sverige har fått väldigt höga mål, medan andra länder knappt når upp till basnivån. Centerpartiet tycker att alla länder måste vara med och bidra. Sedan finns en risk att man bara tittar på klimatneutralitet på EU-nivå, vilket gör att utsläppen från jordbruken i Frankrike, Nederländerna och Tyskland kan gömmas undan tack vare de svenska och finska skogarna, vilket är fel. Ska jordbruket räknas in ska alla jobba effektivt med att minska utsläppen, säger Emma Wiesner.

Hur ska Sverige lyckas få EU att förstå vikten av skogsbruk och bioenergi?

– Sverige måste gå ur vår försvarsposition och vara mer aktiva spelare i bioenergifrågorna och skogsfrågorna. Eftersom detta inte är EU-kompetens, och Sverige när frågan tas upp, backar och tjurar i ett hörn, lämnar det plats för andra länder som är oroade för avskogning och skövling av Amazonas – diskussionerna fortsätter utan oss. Under våren gäller det att antingen bromsa och säga nej, eller agera konstruktivt och hitta förslag som fungerar framåt. Men detta kommer vi bara lyckas med om vi först kan hitta en enad röst från Sveriges politiker, avslutar Emma Wiesner.

LULUCF-förordningen

Direktivet för markanvändning, ändring av markanvändning och jord- och skogsbruk, LULUCF, rör bland annat avverkningsnivåer för skogsbruk och hur skogs- och markareal kan räknas in som så kallade kolsänkor.

Förslaget om ändring av LULUCF-förordningen (EU) 2018/841 och förordning (EU) 2018/1999 är en del av paketet Fit for 55.

Förslaget syftar till att stärka LULUCF-sektorns bidrag till den ökade övergripande klimatambitionen genom att för perioden 2026–2030 införa bindande krav om ökad sänka på medlemsstatsnivå för att sammantaget uppnå en kolsänka om 310 miljoner ton till 2030. Efter 2030 föreslås en kombinerad marksektor (LULUCF och jordbruk) skapas med målet att uppnå sektoriell klimatneutralitet på EU-nivå från 2035.

EU-kommissionen har föreslagit att Sverige ska ha ett LULUCF-mål för 2030 på ett nettoupptag av 47,3 miljoner ton koldioxid per år. Under de senaste åren har LULUCF-nettot i Sverige legat kring 37 miljoner ton koldioxid. EU-kommissionens förslag innebär en neddragning av de svenska avverkningarna med omkring 16 procent, om hela betinget ska tas inom skogssektorn.

Detta skulle innebära att en sjättedel av sysselsättningen och intäkterna till den svenska skogsindustrin riskerar att försvinna.

 

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy