Man får aldrig glömma att Försvarets huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp. Denna uppgift får inte äventyras och kriget i Ukraina har visat vikten av att använda beprövad, robust fordonsteknik som snabbt kan repareras i fält, skriver Jonas Eriksson, senior hållbarhetsstrateg på Försvarsmakten i en replik på Mattias Goldmanns debattinlägg ”Nyttja biodrivmedlens säkerhetspotential, försvaret".
Den nuvarande geopolitiska situationen kräver en stor svensk upprustning och Nato-inträdet innebär ytterligare krav på den svenska försvarsmakten som nu på kort tid ska ställa om från de senaste 20 årens nedrustning och ett smalt insatsförsvar till en bred försvarsförmåga av det egna territoriet, som överträffar den vi hade under kalla kriget.
Vi ska därutöver kunna delta i gemensamma Nato-operationer utanför Sverige och kunna försörja både gästande och transiterande styrkor. Detta ställer stora krav på ökning av personal, materiel och lagring av drivmedel, samt anpassning till existerande Nato-standarder och fordonsflottor.
Framkant i klimatomställningen
Med detta sagt ligger det svenska försvaret trots allt i framkant i klimatomställningen inom såväl EU, Nato som resten av världen. Till exempel värms samtliga garnisoner med förnybar/fossilfri energi och alltfler garnisoner får solpaneler på taken, vilket bidrar till både resiliens och mer förnybar el.
Det svenska flygvapnet testade användning av 100 procent förnybara drivmedel redan 2017, något som Storbritannien genomför först nu och Norge planerar att börja med.
I de fall försvaret motsätter sig vissa lokaliseringar av vindkraftverk finns goda försvarsskäl som inte bör bli offentliga. I detta avseende skiljer sig förutsättningarna mellan olika stater så pass mycket att jämförelser inte är relevanta.
Försvarsmakten har speciella behov och krav
Som framgår av artikeln har Försvarsmakten speciella behov och krav på sina fordon; de ska till exempel klara att köra på mycket dåliga vägar, de ska snabbt kunna tankas och repareras, också långt bort från drivmedelsstationer, elnät och avancerade verkstäder.
Samtidigt ska de klara att stå förrådsställda i många år, fulltankade och startberedda med bara minuters varsel. Försvarsmakten behåller också sina fordon länge, 30-40 år är ingen ovanlighet och detta kräver robust teknik som inte blir föråldrad efter bara några år.
Samma drivmedel ska också kunna användas i både personbilar, lastbilar, stridsfordon och andra militära fordon, de senare utgör den absoluta majoriteten av fordonen. Detta utesluter en del alternativa drivmedel. Det är alltså få personbilar och lastbilar som kan uppfylla samtliga dessa krav.
Kompatibla med Natos standarder
Med Nato-inträdet följer dessutom att fordonen, drivmedlen och infrastrukturen för dessa måste vara kompatibla med Natos standarder. Sverige måste kunna delta med sina fordon i gemensamma operationer i andra länder och måste kunna husera och försörja förband från andra Nato-länder.
Nato har även en så kallad single fuel policy, det vill säga, att samma drivmedel som används till flygplanen ska användas i markfordonen med bara en liten tillsats. Det är svårt att se att detta kan uppfyllas annat än med förbränningsmotorer och flytande drivmedel.
Öppen fråga
Vilka fordon och drivmedel försvarsmakterna i EU och Nato kommer att införskaffa efter 2035 är naturligtvis en öppen fråga, men dessa måste vara kompatibla med både Sveriges och Natos existerande fordonsbestånd och drivmedelspolicies, och om endast förbränningsmotorer med flytande drivmedel uppfyller kraven, så är vi övertygade om att sådana fordon kommer att vara möjliga att införskaffa till försvarsmakterna inom EU även då.
Detta är en gemensam fråga för alla försvarsmakter i EU, som måste – och kommer att – lösas.
Stort säkerhetsmässigt problem
Att nya elbilar registrerar kördata och dessutom är uppkopplade mot molnet är ett stort säkerhetsmässigt problem. Även laddstolpar är uppkopplade och kommunicerar både med bilen och varandra, till dels via molnet.
Dessa funktioner går tyvärr inte att helt stänga av, och också om det går att stänga av delar av kommunikationen med molnet så kvarstår att fordonen lagrar data och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk om de skulle falla i orätta händer. Sådana fordon har därför ett mycket begränsat användningsområde för försvarsmakterna.
Däremot finns det nya fordon med förbränningsmotorer utan sådan uppkoppling, vilket är nödvändigt för både Försvarsmakten och en hel del andra myndigheter, exempelvis Polisen.
Det pågår ett arbete med att utveckla en alternativ mjukvara hos vissa tillverkare av tunga fordon, men för lätta fordon och laddstolpar finns ännu inget sådant tillgängligt.
Biodrivmedel och elektrobränslen framtida möjligheter
Biodrivmedel och elektrobränslen är naturligtvis framtida möjligheter och det pågår ett arbete med certifiering av 50 procent iblandning av förnybara drivmedel (SAF) i flygbränsle inom Nato, vilket beräknas vara klart inom inte alltför lång framtid.
Det svenska försvaret är genom FMV drivande i det arbetet. Än så länge är dock tillgången på SAF mycket liten, och Försvaret kan inte vänta med sin upprustning tills dessa drivmedel finns tillgängliga utan måste förlita sig på det materiel som finns tillgängligt på marknaden idag, som uppfyller våra speciella krav och är kompatibelt med vårt existerande fordonsbestånd.