Alla ämnen
Opinion & debatt

Historiskt: Sverige satsar på biobränslen istället för gas – fördel i dag

Medan de flesta länder i EU är starkt beroende av fossil gas, där en stor del kommer från Ryssland, är Sverige närmast en vit fläck på den europeiska gaskartan. Men det kunde ha varit annorlunda, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef för Svebio.

I början av detta sekel var det många som lobbade för en utbyggnad av det svenska gasnätet. Om de fått sin vilja igenom hade också Sverige varit beroende av den ryska gasen i dag. Och vi hade sannolikt haft mindre förnybar bioenergi och högre koldioxidutsläpp. Dessutom en dryg importräkning för gasen.

”Sju starka skäl mot fossilgas” heter en broschyr som Svebio gav ut 2006 tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas riksförbund. Skriften var en del av vår lobbykampanj mot utbyggnaden av det svenska gasnätet.

gas
”Sju starka skäl mot fossilgas”. Foto: Kjell Andersson

Det var jag som skrev texten i broschyren, som relativt nyanställd på Svebio. Men jag hade också en förlaga. Redan några år tidigare hade min företrädare Lars Dahlgren gjort en liknande skrift och han hade skrivit många remissyttranden mot utbyggnaden av gasnätet.

Striden gällde den gången en utbyggnad av det befintliga gasnätet från Västkusten upp genom Småland till Östergötland och Mälardalen, i en första etapp till Oxelösund via Jönköping, Linköping och Norrköping. Därefter tänkte man bygga vidare mot industriorterna kring västra Mälaren och upp mot Bergslagen för att till sist landa i Gävle. Säkert hade man också planer på att ansluta Stockholmsområdet.

Svebio ägnade en hel del kraft åt att stoppa projektet. Det blev ingen stor utbyggnad och vi har fortfarande bara ett begränsat gasnät längs Västkusten från Skåne upp till Stenungsund norr om Göteborg. Den svenska regeringen och de svenska myndigheterna är nog tacksamma dessa dagar för att vi inte har ett stort nationellt gasnät.

Till skillnad från nästan alla andra EU-länder har vi inte en omfattande användning av fossil gas för vår bostadsuppvärmning och för våra industrier. Den svenska användningen av naturgas ligger på futtiga två procent av vår energianvändning, och det mesta av den gasen kommer från Danmark.

EU beroende av fossil energi

Annat är det för de flesta EU-länder. EU är fortfarande till över 70 procent beroende av fossila energikällor, medan bara 22 procent är förnybar energi. I Sverige är andelen förnybar energi 60 procent.

Av EU:s 70 fossila procent kommer 35 procent från olja, 23 procent från naturgas och 12 procent från kol. Andelen kol har minskat kraftigt på senare år, samtidigt som andelen gas har ökat. Det är en medveten politik. Tyskland och andra EU-länder har prioriterat klimatet framför försörjningstryggheten (läs föregående veckans blogg).

Av EU-ländernas gas kommer ungefär 40 procent från Ryssland, men andelen är högre för länder som Tyskland och Italien. Den ryska andelen har ökat under de senaste åren i takt med att gasutvinningen minskat inom EU, mest i Nederländerna.

Sverige mot gasutbyggnaden

Tillbaka till vår broschyr från 2006. Det här var våra sju argument mot gasutbyggnaden:

  1. Ökad användning av fossilgas ökar utsläppen av koldioxid.
  2. Ökad användning av fossilgas konkurrerar ut bioenergi.
  3. Ökad användning av fossilgas gör Sverige mer beroende av energiimport.
  4. Det är onödigt att bygga upp ytterligare ett storskaligt ledningsbundet energisystem.
  5. Fossilgastillgångarna är begränsade.
  6. Fossilgas är dyr – priset på fossilgas har stigit kraftigt i takt med oljepriset.
  7. Fossilgasnätet inkräktar på jord- och skogsbruket och ersättningen är dålig.

Jag tycker att argumentationen håller ganska bra än i dag. Det handlade då om en utbyggnad med 30 TWh gas, motsvarande en knapp tiondel av Sveriges energianvändning. Utsläppet av koldioxid från den här gasanvändningen skulle bli sex miljoner ton om året. I dag ligger de totala svenska utsläppen på 50 miljoner ton och minskar år för år.

Naturgaseldade kraftvärmeverk

Även om man inte bestämde sig för att bygga ut gasnätet fattades det ett par beslut som på kort sikt ökade användningen av naturgas och ökade utsläppen av koldioxid: 2009 tog man i bruk två stora naturgaseldade kraftvärmeverk i Malmö och Göteborg.

Det sågs som en kompensation för nedläggningen av kärnkraften i Barsebäck. Inget av de här anläggningarna drivs i dag med fossilgas. Koldioxidskatt och utsläppsrätter gör det omöjligt. Gasen i det västliga nätet ersätts till allt större del med biogas.

Gasen byggdes inte ut, och den kunde därmed inte konkurrera ut biobränslen vid våra fjärrvärme- och kraftvärmeverk. En avgörande faktor för att ledningen stoppades var att Jönköping Energi bestämde sig för att använda mer biobränslen och avfall och sade nej till att investera i gas.

Många andra bolag byggde under de kommande åren ut sin kraftvärme baserad på biobränslen. En viktig drivkraft var det elcertifikatsystem som införts 2003 och som gav ett extra prispåslag för ny förnybar elproduktion.

Inte alltid populär åsikt

Svebios ställningstagande mot gasen var inte populärt i alla kretsar. Också i Svebios styrelse var det flera som opponerade sig och tyckte att Svebio skulle ligga lågt i frågan. Det gällde exempelvis energibolag som gärna såg att man fick tillgång till ytterligare ett alternativ, för att få en starkare förhandlingsposition när man köpte in bränsle. En del av våra broschyrer blev liggande i kartongerna från tryckeriet.

I Energisverige i stort, och inom industrin, fanns fortfarande ett betydande motstånd mot bioenergi, som man såg som ”en fattig kusin från landet”, ett mindre seriöst alternativ till de etablerade energislagen. Man talade fortfarande föraktfull om ”kottar och pinnar” i många styrelserum.

Tiden på vår sida

Men tiden talade för oss. Parallellt med debatten om naturgasnätet tillsatte Göran Persson en oljekommission med ambitionen att fasa ut oljeanvändningen. Sverige tog täten i omställningen av transportsektorn. Fossillobbyn tvingades till reträtt också på det området.

Statistiken ger oss facit. Mellan 2006 och 2019 ökade användningen av bioenergi med 36 TWh, mer än vad gasutbyggnaden skulle ha gett, och bioenergin blev inom några år Sveriges största energikälla.

Den svenska naturgasanvändningen är däremot oförändrad, på en mycket låg nivå. Sverige valde i praktiken, med hjälp av starka styrmedel som koldioxidskatt och elcertifikat, att satsa på bioenergi istället för fossil gas. Det har vi glädje av i dag när Vladimir Putin sitter vid den europeiska gaskranen.

Läs mer: Nytt i Svebiobloggen: Tyskland i energipolitisk rävsax

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy