När hightech möter skogsglädje

– Många företag säger i dag sig kunna mäta kol och biomassa genom att filma och räkna träd med enbart drönare. Vi är skeptiska till det, då felmarginalen ligger på 20-30 procent, säger Magnus Karlson, vd på Katam.

Istället har bolaget Katam utvecklat en ny patenterad molnbaserad AI-teknologi, där man genom en gopro-kamera eller en app i mobiltelefonen kan mäta sin skog från marken. Verktyget identifierar trädstammar och mäter diametern på träden.

– Det är bättre att mäta från rotstocken då det är där informationen om volymen sitter. Vår felmarginal ligger på två procent, vilket gör att vi får ut ett mer korrekt mätvärde, säger Magnus Karlson.

Ny teknik möter skogsbruk

Det hela började med grundaren Krister Tham. Han jobbade tidigare för Sony Ericsson med att utveckla mobiltelefoner, samtidigt som han också ägde skog. Under 2016 var han redo för något nytt, och bestämde sig för att hoppa på start-up projektet Katam.

Från början utvecklades en mobilapp med syftet att mäta volymen av skogsplanteringar i mobilen. Sedan dess har bolaget utvecklats och riktar sig i dag främst till business to business-kunder i länder där skogen växer snabbt.

– Ju snabbare skogen växer, desto större är intresset att mäta den. I Sverige är det inte bara klimatet som är svalt, utan också intresset för att mäta sin skog. Det gör att vår huvudmarknad är Sydamerika, där vi sedan ett år tillbaka har ett dotterbolag i Brasilien, berättar Magnus Karlson.

I Brasilien har intresset för biomassa ökat avsevärt de senaste åren. Många nya biomassaföretag har startats och ägarna välkomnar ny teknologi.

– Det finns en helt annan öppenhet, vilket vi tycker är roligt. Bolagen har ofta fått finansieringar i närtid, vilket ökar kraven på korrekt data från investerarna, menar Magnus Karlson.

Nya metoder effektivare

I Sydamerika har man tidigare mätt alla plantageskogar manuellt en gång per år, där en grupp om tre personer mätt små referensytor på totalt 0,3 procent av skogsarealen. Något som ofta gett en ganska osäker bild av skogen, då ytorna inte alltid är representativa för hela skogsbeståndet.

– Med vår teknologi kan vi mäta 1 000 kvadratmeter skog på en minut. För en person tar samma yta cirka en dag att mäta manuellt, tillägger Magnus Karlson.

Bambu – en ny satsning

Intressent för bambu har ökat det senaste halvåret i framför allt Brasilien, berättar Magnus Karlson. Där driver Katam tillsammans med ett stort internationellt energibolag, Fueling Sustainability (FS), ett projekt för att mäta bambu.

– Marknaden är inte så stor än, men den börjar utvecklas både i Sydamerika och Asien. Man undersöker bland annat om bambu kan användas till pappersfiber. Bambu växer som en bukett och vi håller just nu på att träna upp modellerna att hitta buketterna. När detta är klart kan vårt verktyg mäta hela biomassan hos en bambubuske, berättar Magnus Karlson.

Det finns en ökad efterfrågan av att plocka ut grot ur skogen. Kan ert verktyg mäta grotmängden i en skog?

–  Vi har tänkt på det och pratat om det men för tillfället beslutat att inte göra någonting med det i Sverige. Vad vi har gjort med bambu i Brasilien är att vi filmat träd, avverkat och vägt dem. Eftersom bambun odlas 100 procent för bioenergi i dag, vill de använda våra mätningar för att få en uppskattning av hela trädets massa, inte bara stammen, svarar Magnus Karlson.

Hur ser efterfrågan ut i Sverige?

– I Sydamerika har man en helt annan kultur av att mäta sin skog, vilket ökar intresset. Men vi ser att det börjar hända saker även i Sverige då konkurrensen om skogstimmer och massaved ökat. Nu är det plötsligt hård konkurrens om virket, vilket gör att de få aktörer som köper virke, måste ge ett konkurrensmässigt prisförslag till skogssäljarna. Det gör att marginalerna förändras och att köparna har större behov av att veta vad de faktiskt köper när de lägger ett bud, menar Magnus Karlson.

Kan mäta hur skogen mår

AI-verktyget har få begräsningar. Det kan tränas till att mäta allt som en person kan se med sina ögon. En framtida funktion kan vara att mäta hur skogen mår.

– Vi filmar och tränar upp vår modell att känna igen det våra kunder efterfrågar. Det kan vara rosa svampar, träddiametrar, gråa skalbaggar eller andra värden som man vill mäta, säger Magnus Karlson.

Buzz kring biodiversitet

Magnus tror att nästa heta funktion blir information om biodiversitet.

– Vi har gjort några test och AI-lösningen är stark. Vi kan träna upp modellen till att finna det som efterfrågas. Hela världen efterfrågar mer information om biodiversitet och jag tror att vi kommer mäta både naturskog, biodiversitet och mycket annat spännande i framtiden, säger Magnus Karlson.

Men just nu fokuserar Katam på plantageskogsbruk. Av världens fyra miljarder hektar skog, är cirka 300 miljoner hektar (mindre än 10 procent) planterad skog. Av denna skog definieras cirka 200 miljoner hektar som plantageskog.

– Det är där vi satsar nu för att få mat på bordet, säger Magnus Karlson.

Satsar över stora delar av världen

Före sommaren avslutade Katam en ny kapitalrunda och utvärderade det pågående arbetet i Sydamerika. Nu vill bolaget så snabbt som möjligt få in foten på andra marknader också.

– Vi rekryterar personal till Sydostasien och Nordamerika för att replikera det vi gjort i Sydamerika. Vi tittar även närmare på Australien och Nya Zeeland. I dag är vi ensamma om vår teknologi, men intresset stiger och andra företag kommer finna nya sätt att mäta plantageskogar, så vi satsar därför på att snabbt komma ut på fler marknader, avslutar Magnus Karlson.