Jag har svårt att släppa tankarna på ett möte förra veckan i Bryssel. Vad jag då upplevde har stark koppling till de förhandlingar som nu sker kring det nya Förnybartdirektivet, både i EU-parlamentet och i de rådsarbetsgrupper som arbetar under Ministerrådet.
Villkoren bestäms nu för bioenergin i EU under 2020-talet, och de politiska motsättningarna är stora. Många av personerna kring förhandlingsborden, som förhandlar och diskuterar detta, har en syn på bioenergi som präglas av ord som ”risk” och ”hot” och vill helst begränsa användningen så mycket som möjligt.
Varifrån kommer den här rädslan för att använda denna gröna förnybara energikälla? Hur kan det komma sig att stora delar av den europeiska miljörörelsen, många forskare och politiker av olika färg vill begränsa bioenergin? Varför finns det hundratals tilläggsyrkanden till Förnybartdirektivet som handlar om att minska biobränslenas roll i den energi- och klimatomställning som nu måste ske.