När Kraftlyftet stängde den första ansökningsomgången 1 juli i år hade hela 73 ansökningar om stöd till biokraftanläggningar lämnats in med en sammanlagd investering på 12 miljarder kronor inklusive sökta bidrag på 4 miljarder kronor.
Ett fel inträffade
På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Premiumkonto med inloggning
- Full tillgång till låsta artiklar
- Full tillgång till kartor och översikter
- Arkivet med E-tidningen Bioenergi sedan 2014
- Välj månadsbetalning eller årsbetalning
Syftet med Kraftlyftet är att stärka det svenska elsystemet så att det klarar en ökande efterfrågan på el till följd av elektrifieringen av industri, transporter och samhälle. Regeringen och Energimyndigheten beskriver fyra övergripande mål:
- Öka leveranssäkerheten – det ska finnas tillräckligt med el och effekt när den behövs.
- Stärka robustheten – elsystemet ska bli mindre sårbart för störningar och kriser.
- Öka flexibiliteten – både produktion och användning av el ska kunna anpassas efter behov.
- Hålla uppe tempot i elektrifieringen och den gröna omställningen.
För bioenergibranschen är Kraftlyftet det första större statliga investeringsstödet på länge där biokraftvärme ges en viktig roll i energipolitiken. Kraftlyftet värderar planerbar elproduktion, leveranssäkerhet och systemnytta som centrala urvalskriterier.
Mycket stort intresse
Den nya möjligheten att söka investeringsbidrag från Kraftlyftet visar att det finns ett mycket stort intresse för att investera i biokraft just nu. Bioenergitidningens årliga lista över planerade biokraftprojekt har innehållit cirka 15 planerade projekt de senaste åren. Nu finns det fem gånger fler projekt. De avsatta medlen för Kraftklivet räcker dock endast till en tredjedel av de ansökningar som skickats in.
Av de 73 ansökningarna gäller 33 ansökningar nya biokraftvärmeverk eller uppgradering av befintliga anläggningar, 28 ansökningar gäller nya gasturbiner eller uppgradering av befintliga gasturbiner och 12 ansökningar gäller ombyggnad av värmeverk till biokraftvärmeverk. Några ansökningar om direktansluten lagring av el eller värme är också kopplade till biokraftanläggningar.
Nytt biokraftvärmeverk eller uppgradering av befintligt
Nya biokraftvärmeverk eller uppgradering av befintligt är den största kategorin inom biokraft med 33 ansökningar och en sammanlagd investering på 7 107 miljoner kronor varav sammanlagt 2 035 miljoner i sökt bidrag. De sex största projektägarna har sökt om bidrag på över 200 miljoner per projekt. De är i storleksordning:
• Hedmora Kraft och Värme, Nytt KVV 35 MW RT+Bio
• E.ON Infrastruktur, Energihamnens kraftvärmeverk i Malmö
• Karlskoga kraftvärmeverk, Nytt biokraftvärmeverk för Sveriges Försvarsindustri och energiberedskap
• Hedemora Kraft och Värme, Nytt KVV 20 MW RT+BIO
• Borlänge Energi, Turbin till panna P8 Kvarnsveden
• Ena Energi i Enköping, 8515 – FortENA
Flera små biokraftanläggningar i mikroskala finns också med bland ansökningarna.
Ny gasturbin eller uppgradering av befintlig
I denna kategori finns 28 projektansökningar med en total investering på 3 773 miljoner kronor varav 1 647 miljoner kronor i bidrag. Det största projektet har en total investering på 1 200 miljarder och ett sökt bidrag på 325 miljoner. Projektägare är Stockholm Exergi. Den näst största ansökan gäller livstidsförlängning och biokonvertering av Karlshamnsverket block 2. Sydkraft Thermal Power är projektägare och projektet omfattar en investering på 697 miljoner och ett sökt bidrag på 314 miljoner kronor.
Ombyggnad till biokraftvärmeverk
För ombyggnad av värmeverk till biokraftvärmeverk finns 12 ansökningar med total investering på 972 miljoner kronor varav 325 miljoner kronor i bidrag.
Det största projektet i denna kategori är Vattenfalls Carpe Futurum-anläggning i Uppsala. Vattenfall har ansökt om bidrag på cirka 220 miljoner kronor för att komplettera sin befintliga anläggning med utrustning för elproduktion. Anläggningen är förbered för detta sedan tidigare. Den totala investeringen uppgår till cirka 730 miljoner.
Öresundskraft i Helsingborg har den näst största ansökan i kategorin ombyggnad. De har ansökt om att bygga om en anläggning för 110 miljoner, varav 33 miljoner kronor i sökt bidrag.
Omkring 10 av de 12 ansökningar inom ombyggnad till biokraftvärmeverk gäller komplettering med en liten ORC-turbin till ett befintligt värmeverk.
Direktansluten lagring av el eller värme
Inom kategorin direktanslutning av lagring av el eller värme finns en stor del projekt med koppling till vindenergi och solenergi, men även till vattenkraft och biokraft. Den totalt investeringssumman för 244 projekt uppgår till drygt 25 miljarder, varav 7,4 miljarder i bidrag.
Uppgradering av småskalig vattenkraft
Uppgradering av småskalig vattenkraft omfattar 93 projekt med en total investeringsplan på drygt 3,3 miljarder varav sökt stöd på 1,3 miljarder.
Stort intresse och begränsade medel
Bidragsdelen för de 410 ansökningarna till Kraftklivet är cirka 12 miljarder och de sammanlagda investeringarna uppgår till cirka 40 miljarder kronor. Avsatta medel för bidrag är drygt 4 miljarder. Det räcker till ungefär en tredjedel av de ansökningar som har kommit in. Om alla ansökningar skulle beviljas skulle det kunna ge cirka 500 MW ny elproduktionskapacitet i SE3 och SE4.
Energimyndigheten har börjat gå igenom ansökningarna för att prioritera vilka som ska beviljas stöd. Faktorer som påverkar är geografiskt läge, hur långt tillståndsprocesserna har kommit och om finansieringen är klar. De första besluten väntas sent i höst.
Ej korrigerade data
Uppgifterna baseras på rådata från Energimyndigheten som ej är korrigerade och kan innehålla missar från de sökande.
Energimyndigheten har inte lämnat ut exakta effekter på enskilda projekt eftersom vissa sökande har lämnat bristfälliga uppgifter.
