Den globala användningen av pellets ligger nu omkring 225 TWh, motsvarande halva den svenska energianvändning. Det är fortfarande en mycket liten del av den globala energianvändningen, men pellets håller på att etablera sig som ett standardbränsle, en ”commodity”.
I Sverige ligger användningen omkring 8 TWh, vilket är ungefär lika mycket som användningen av fossilgas för energi, fyra gånger så mycket som solenergiproduktionen, och drygt två procent av den svenska energianvändning.
Jag skriver om pellets på väg hem från Svebios årliga pellets konferens, Nordic Pellets Conference, som vi hållit i Göteborg under två dagar.
Det senaste året har varit både bra och dåligt för svensk pellets. Bra, att många plötsligt upptäckt att pellets är ett fungerande och prisvärt alternativ för uppvärmning av bostäder och för att ersätta fossila bränslen i industrin. Dåligt, eftersom också pellets drabbats av prishöjningar och tidvis också av leveransproblem, precis som andra energiformer. Alla energimarknader hänger ihop. Problemen på pelletsmarknaden har skadat förtroendet för pellets, åtminstone på kort sikt.
Sannolikt är störningarna tillfälliga. Nya pelletsfabriker byggs och vi kommer säkert åter att få stabila pelletspriser snart igen, och pelletsleveranserna kommer att kunna säkras.
Varför är pellets så bra?
Det är ett enhetligt bränsle, med högt energiinnehåll och låg vattenhalt, som uppfyller standards och som certifieras så att kunderna kan lita på kvalitet och miljöprestanda.
Alla typer av biomassa kan omvandlas till pellets, men idag jobbar man framför allt med fuktiga sågspån från sågverk och torra spån (hyvelspån, kutterspån) från hyvlerier och träindustri som råvara. Det finns också agropellets som kan tillverkas av halm, skal och andra restprodukter från jordbruket.
Råvarubasen för att göra pellets är i det närmaste oändlig, särskilt i ett globalt perspektiv.
Automatiserade tillämpningar
En stor fördel med pellets är att bränslet lätt kan användas i automatiserade tillämpningar, nästan som ett flytande eller gasformigt biobränsle. Det håller nere personal- och underhållskostnader, även om bränslet är dyrare än mindre förädlade biobränslen.
Vid konferensen i Göteborg vittnade det kommunala energibolaget i Kungsbacka, Eksta Bostadsstiftelse, om hur man använder pellets av den här anledningen, gärna i samverkan med solvärme.
Pellets är förstås i grunden bra eftersom det är förnybar och klimatneutral energi, där användningen är en del av det naturliga kolkretsloppet.
Stor potential
Vid konferensen fick vi också veta att Vietnam idag är världens näst största producent av pellets, efter USA. Landet har på mycket kort tid växt fram som en ledande pelletstillverkare.
Stora köpare av vietnamesisk pellets är Japan och Sydkorea, där man framför allt ersätter kol i kraftverk precis som man redan ersatt stora volymer kol med pellets i brittiska kolkraftverk.
I Vietnam är det vanligt med småskaliga leveranser av råvara till pelletsfabrikerna. Enskilda bönder planterar snabbväxande träd, som redan efter några år kan avverkas och säljas till näraliggande pelletsfabriker. Man kan utnyttja marginella marker och kassera in kontanter. De snabbväxande träden har blivit en ”cash crop”.
Läs hela blogginlägget här.