Nu har remisstiden gått ut för Naturvårdsverkets rapport ”Torvutvinningens och torvanvändningens klimat och miljöpåverkan”. I stället för att ge en allsidig bild har rapporten en genomgående negativ inställning till torvutvinning och användning av torv, vilket gör att hela utredningen blir missvisande och inte kan fungera som underlag för ett politiskt beslut.
I rapporten föreslås stora inskränkningar för både energitorv och växttorv. Om förslagen realiseras hotas en majoritet av Svensk Torvs medlemsföretag.
Av de 130 remissyttranden som kommit till Miljö- och energidepartementet är det stora flertalet negativa.
Nu återstår att se hur Miljö- och energidepartementet tar hänsyn till remissvaren och vad det kommer att leda till – i värsta fall utarmning av en hel näring, i bästa fall vinner rapportens förslag inte gehör, utan rapporten betraktas som det den är, en partsinlaga, utan allsidighet och konsekvensanalys.
I regeringens direktiv, som förra miljö- och klimatministern Åsa Romson stod bakom, stod att torvutvinningens negativa påverkan på miljö- och klimatmål skulle utredas. Det visar den förutfattade mening som både politiker och Naturvårdsverket tydligen står för. Dessutom innehåller rapporten sakfel samt utelämnar forskning som ger en annan bild än den Naturvårdsverket vill ge.
Som vd för en branschorganisation med 52 medlemsföretag och som direkt sysselsätter drygt 2 500 personer i hela Sverige, främst i glesbygden, är jag mycket bekymrad. De förslag som förs fram skulle få förödande konsekvenser på sysselsättning, företagsamhet, klimatet och utarma glesbygden, i bjärt kontrast till allt tal om den gröna näringen.
Ett exempel på en verksamhet som hotas är det nya kraftvärmeverket som Härjeåns Energi bygger i Sveg. Investeringen bygger på att torv och trädbränslen kan användas. Syftet är tvådelat. Anläggningen ska bli självförsörjande på energi för tillverkningen av pellets, som görs av trädbränsle och torv, och investeringen ska trygga anställningarna på orten.
Naturvårdsverket är dock bara en av flera myndigheter som har beröringspunkter med torv. Vi hoppas att regeringen lyssnar mer på den nya generaldirektören Jakob Granit på Havs- och vattenmyndigheten som i senaste numret av Hav och vatten säger: ”Men sunda ekosystem är inget självändamål, det räcker inte. Om ett ekosystem inte levererar en samhällsnytta, den kan vara ekonomisk, rekreationell eller estetisk, så underhålls det inte.”
Jag kan bara hålla med. Man kan inte stirra sig blind på hur torv betraktas i EUs handelssystem, utan att se de stora klimatvinsterna med att vi använder oss av torv från dränerade torvmarker som läcker växthusgaser. Om torvbruket i Sverige läggs ned, som Naturvårdsverket tydligen vill, har vi bara exporterat ett klimatproblem. Trots att vi är ett av Europas mest torvrika länder kommer vi tvingas importera torv samtidigt som utsläppen från våra dränerade torvmarker fortsätter att vara lika stora som all inrikes trafik i Sverige. Detta är inte klokt.
Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv,
Tel 070-240 33 15, claes.rulcker@svensktorv.se
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 6-2016