Alla ämnen
Sotning

Rent i pannan med infraljudsotning

Rent i pannan med infraljudsotning
Hagfors Energi har två biobränslepannor som sotas med infraljudsotning. Foto: Hagfors Energi

Hagfors Energi har installerat sotning med infraljud i två biobränslepannor för några år sedan. Här delar Gunnar Nilsson, drifttekniker på Hagfors Energi med sig av bakgrunden till investeringen och erfarenheter av systemet.

Ett fel inträffade

Du är inloggad som prenumerant på Bioenergitidningen, men nånting är fel.

På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.
Bioenergitidningen premium

Vill du läsa hela artikeln?

Endast inloggade betalande prenumeranter kan läsa allt innehåll på bioenergitidningen.se
Som prenumerant får du:
  • Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
  • E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
  • Mycket mer ...

Hagfors energi har installerat sotning med infraljud i två mindre biobränslepannor vid Hagfors fjärrvärmeverk. Hur kom det sig att Hagfors Energi valde att byta till infrasotning och hur ser erfarenheterna ut?

– Vi blev kontaktade av Andreas Aspell på Heat Management som presenterade idén om sotning med infraljud. Vi tyckte att det var intressant och fick en demonstration av tekniken. Vi ville till att börja med använda systemet på den mindre av våra två pannor, säger Gunnar Nilsson.

Från tyfon till infra

Den mindre pannan är på 4 MW och var tidigare utrustad med sotning med en tyfon som inte var effektiv.

– Vi monterade infraljudsotning 2017 och kunde reducera antalet manuella sotningar, högst väsentligt. Vi hade sotat manuellt fyra till fem gånger per år med den gamla tyfonsotningen. Men nu har vi sänkt det till i bästa fall ingen gång eller en gång per säsong.

– Infraljudssotningen rensar inte en panna som är oren från början. Pannan behöver vara ren först och sedan håller detta system pannan fortsatt ren på ett bra sätt. Det har gått riktigt bra, förklarar Gunnar Nilsson.

Nästa panna

Hagfors Energi fortsatte med den andra biobränslepanna 2019. Den har en effekt på 5,5 MW. Den var också utrustad med tyfonsotning, en ljudsotning med ett mer högfrekvent ljud.

– Det var tämligen enkelt och smidigt att montera utrustningen. Vi installerade den nya sotningen i samma hål där den gamla tyfonen hade suttit. Det är också ett ganska enkelt underhåll. Vi har köpt lite reservdelar, det är endast kolven som man byter. Kolven skapar pulser av luft som gör att sotet släpper. Det är ett enkelt system. Investeringen rörde sig om några hundra tusen kronor.

Tryckluftsotning följde med i pannleveransen

Hagfors Energi har ytterligare en biobränslepanna placerad i Ekshärad. Den är på 2,5 MW och utrustad med tryckluftsotning. Det systemet följde med pannleverantören från början.

– Systemet innebar en större investering och det har en högre kostnad för underhåll eftersom det finns många ventiler som behöver service. Effektiviteten är lite svår att bedöma, men jag tycker att det är lite bättre effekt med infraljudsotning än vad det är med tryckluftssotningen.

I pannan i Ekshärad behöver vi sota manuellt oftare. Med infraljudssotning i Hagfors klarar vi oss utan manuell sotning på vintern. Vi kanske gör det någon gång om vi om vi ändå stoppar anläggningen av något annat skäl. Då kan vi passa på att sota manuellt, säger Gunnar Nilsson.

Fakta

Fakta om Hagfors Energis värmeverk

  • Två biopannor från Jernforsen i Hagfors med 5,5 och 4,0 MW effekt.
  • En biopanna från Jernforsen i Ekshärad med 2,5 MW effekt.
  • Bränsle: grot, träddelsflis och bark.
  • Två topplastpannor för olja och en för naturgas (via Uddeholms AB).
  • Planer på att bygga en ny biopanna för att ersätta olja och naturgas.

Oro för vibrationer

I början hade Gunnar Nilsson farhågor för de vibrationer som uppstår av infraljudssotningen.

– Jag undrade hur det skulle gå, men vi har inte haft några problem. I början var det några täckplåtar i aluminium på rökgaskanaler som lossnade. Men när vi skruvat fast dessa plåtar ordentligt har det gått bra. Jag var också rädd för att det skulle uppstå sprickor både i pannan och i murverket i pannan, men det har inte inträffat. Det har fungerat bra, avslutar Gunnar Nilsson.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy