Riskhantering vid flisproduktion

Stefan Huldén har arbetat med flishuggning i tio år och är inne på sin tredje flishugg monterad på lastbil. Flishuggen från Bruks är monterad på en lastbil från Scania med ett specialbyggt Buresläp efter. Ekipaget har en maxvikt på 64 ton och är drygt två år gammalt.

– Jag har varit med och tagit fram specifikationen för hur detta ekipage ska se ut och det är många detaljer som jag har påverkat för att bland annat få med maximalt med flis och ha maximal framkomlighet på skogsbilvägar och vändplaner. Denna kombination är det som fungerar bäst. Släpet har till exempel fyra axlar för att fördela vikten, säger Stefan Huldén.

Planering av grotvältor

Planeringen av grotvältorna är viktigt eftersom det påverkar både effektiviteten i produktionen, risken för att köra fast och risken för att brand ska uppstå. Eftersom Stefans bil bara kan flisa från höger sida bör grotvältan ligga så att ekipaget kan vändas utan lass.

–  Det kräver mycket mer av vändplanen för att klara en vändning med fullt lass och det är mycket större risk att köra fast, säger Stefan Huldén.

Börja från rätt håll

Men det räcker inte med att lägga grothögen på rätt sida av vägen. Det är också viktigt att den som lägger upp grotvältan börjar från rätt håll. Flisaren ska kunna börja flisa högen där skotaren slutade lägga upp materialet.

– Genom att lägga grotvältan på rätt sätt kan brandrisken minska och det går mycket fortare för mig att flisa högen. Den konsekvensen förstår inte en skotarförare automatiskt. Det blir alltid en del damm och fint material som ligger på marken och yr omkring. Avgasröret och motorn blir heta och risken finns att det kan ta eld i det torra materialet. Men om vältan är upplagd på rätt sätt så att lastbilen med motor och avgasrör kör först, på orörd väg med mindre damm och spill, minimeras risken för brand, säger Stefan Huldén.

Lägre brandrisk

Brandrisken är ganska hög i och med att vi kan stå stilla på en plats upp till en timme med motorn på högt varv för att driva flishuggen. Då blir både motor och avgasrör varma. På denna maskin har vi flyttat ljuddämpare och gnistsläckare. Tidigare gick det ett rör under bilen. Nu har vi placerat gnistsläckaren på ett annat sätt, vilket minskar risken.

Överfyllnadsskydd

Stefan Huldéns lastbil är utrustad med en annan finess som gör flisproduktionen effektivare och minskar brandrisken.

– Vi har byggt ett överfyllnadskydd på båda flisbehållarna som gör att det inte kan sprätta iväg flis utanför flisbehållaren och ramla ner vid avgasrör och motor. Överfyllnadskyddet fungerar som ett tak över släpet och flisbehållaren på lastbilen. Det fälls upp med väggar på sidorna. Flisen från flisröret blåses in under taket hamnar där det ska. Jag sparar också tid eftersom det inte sprätter ut någon flis som måste städas upp. Dessutom är det ingen som får betalt för den flis som hamnar på fel ställe, säger Stefan Huldén.

Grothandboken

Stora Enso Bioenergi har en grothandbok som utförligt förklarar hur arbetet med att skota och lägga upp grotvältor ska utföras.

– Det är faktiskt svårare att skota ihop grot än vad man kan tro. Det ser kanske enkelt ut men det ligger mycket jobb bakom. Vältan ska byggas upp på ett bra sätt som gör att den inte faller omkull och så att den torkar på ett bra sätt. Jag anser att det är svårare att köra ris än att köra virke. Det kan ta dubbelt så lång tid att flisa en dåligt upplagd välta. Det kan påverka ekonomin ganska mycket eftersom det är så små marginaler, förklarar Stefan Huldén.

Arbetsmiljörisk

En arbetsmiljörisk är att det kommer in oönskat material i grothögar.

– Vid ett tillbud med en traktorhugg kom det in en sten i huggen. Stenen flög iväg och studsade mot något innan den träffade vindrutan på en lastbil som stod och väntade. Stenen gick inte genom rutan, men incidenten visar på risken, säger Kent Larsson.

Grotskotnings-kickoff

För att minimera risken med oönskat material behöver de som kör fram groten vara uppmärksamma.

– Varje år när vi drar igång skotningssäsongen har vi något som vi kallar för grotskotnings-kickoff. Då träffas flisentreprenörer och de som skotar grot och utbyter erfarenheter, berättar Kent Larsson.

– Vi tycker det är jättebra att träffa de andra aktörerna i kedjan och de får en förståelse för varför vi vill ha groten på ett visst sätt. Vi får ett ansikte på varandra och det blir lättare att ta kontakt, säger Stefan Huldén.

Stora Enso Bioenergi har ett system där flisentreprenören betygsätter grotvältorna. Syftet är att få en återkoppling till skotar-föraren som har lagt upp groten. Stora Enso har även ett system där skotningsentreprenören betygsätter avverkningslagets förmåga att grotanpassa.

Vassa knivar

En annan arbetsmiljörisk är hanteringen och bytet av huggknivarna. Risken för att tappa de tunga rakbladsvassa knivarna på ett ben eller en fot är liten men den finns där.

– När vi ska byta huggknivarna ska de lyftas från bilen till huggen och den hanteringen är ett riskmoment. Vi har lärt oss att hantera knivarna med eggen riktad ifrån kroppen. Vi har utarbetat ett system där alla vi förare alltid lägger knivarna på samma sätt för att vi ska undvika att behöva vända knivarna och byta grepp, det är då vi riskerar tappa dem, säger Stefan Huldén.

Säkerhetsexpert

När Stora Enso Bioenergi arrangerade en intern säkerhetsdag kring biobränsle och transport i början av året, hade Stefan Huldén besök av en säkerhetsexpert från Brasilien, Lucinei Damalio, som följde med under några timmar.

– Han kollade hur vi arbetade och noterade bland annat att hanteringen av knivarna är ett riskmoment och han var kritisk till att förarna byter huggknivar ensamma ute i skogen. Men jag fick beröm när vi åkte för att lossa flis och jag frågade om han hade satt på sig bältet, säger Stefan Huldén.

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2 – 2018. Den finns att läsa som e-tidning här.