Alla ämnen
Biogas

Så ska Scandinavian Biogas sexdubbla sin biogasproduktion

Så ska Scandinavian Biogas sexdubbla sin biogasproduktion
Michael Wallis Olausson, affärsområdeschef på Scandinavian Biogas i Sverige.

Biogasbolaget Scandinavian Biogas tror att storskalig tillverkning av biogas är vägen framåt. Därför sätter de ett ambitiöst tillväxtmål till 2030 – en produktionskapacitet på 3 TWh. Michael Wallis Olausson, som är ansvarig för koncernens tillväxt, berättar om hur bolaget ska lyckas med det.

Ett fel inträffade

Du är inloggad som prenumerant på Bioenergitidningen, men nånting är fel.

På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.
Bioenergitidningen premium

Vill du läsa hela artikeln?

Endast inloggade betalande prenumeranter kan läsa allt innehåll på bioenergitidningen.se
Som prenumerant får du:
  • Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
  • E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
  • Mycket mer ...

I dag producerar bolaget en halv terawattimme. Satsningen innebär alltså en sexdubbling av kapaciteten till 2030.

– Koncernen behöver naturligtvis ett antal nya projekt och ett antal förvärv av andra biogasanläggningar innan 2030. I dag finns vi i Sverige och Norge, men behöver inte begränsa oss till det. Vi ser inte några gränser, intresset är så stort i hela Europa för biogas. Vi kan etablera oss på platser nära gasnätet eller fristående, säger Michael Wallis Olausson.

Nya anläggningar i Sverige

En av de anläggningar som ska bidra till målet 2030, utvecklas just nu tillsammans med lokala lantbrukare och kommer byggas i Grimhult utanför Mönsterås. Anläggningen ska producera flytande biogas (LBG) och väntas stå klar 2024.

Biogas
Men redan under andra halvåret 2023 kommer bolagets nya anläggning vid Gladö Kvarn i Huddinge på Södertörn stå klar för produktion av LBG, med en kapacitet på 220 gigawattimmar.

Där ska man omvandla upp till 300 000 ton svin-, nöt- och fjäderfägödsel och producera cirka 120 gigawattimmar LBG som kan användas som bränsle i lastbilar och fartyg, eller inom industrin. Naturvårdsverkets program Klimatklivet har beviljat Scandinavian Biogas dotterbolag Mönsterås Biogasproduktion 154 miljoner kronor i investeringsstöd för projektet.

Men redan under andra halvåret 2023 kommer bolagets nya anläggning vid Gladö Kvarn i Huddinge på Södertörn stå klar för produktion av LBG, med en kapacitet på 220 gigawattimmar.

I projektet samarbetar Scandinavian Biogas med Gasnätet Stockholm kring gasinfrastruktur och med Stockholm Vatten och Avfall i Henriksdal. I detta projekt har företaget fått investeringsstöd på 135 miljoner kronor från Klimatklivet.

Efterfrågan från tung trafik och sjöfart

– Det finns en stor efterfrågan i Sverige, Tyskland, Österrike, Nederländerna och Belgien. En växande sektor är tung trafik. På Europanivå säljs gaslastbilar som aldrig förut. Det byggs också nya tankstationer för biogas lite varstans, säger Michael Wallis Olausson.

Han berättar att intresset är störst inom de sektorer som är svåra att elektrifiera, vilket, förutom tunga lastbilar även är vissa delar inom industrin och sjöfarten. Båtar som trafikerar zoner med begränsningar för svavelutsläpp väljer i allt större utsträckning naturgas med inblandning av biogas. I dag trafikeras Nordsjön och Östersjön exempelvis av 15 tankbåtar som delvis drivs av biogas.

Utveckling mot storskalig tillverkning

För att biogas ska bli kostnadseffektivt krävs storskalig tillverkning, menar Michael Wallis Olausson.

– Klimatklivet ger bidrag till elproduktion på gårdar exempelvis. Lantbrukare får pengar för att investera i egna små biogasanläggningar och göra egen el. Det är fint, men frågan är om det blir väldigt kostsamt per energienhet med många små anläggningar istället för några få stora, säger Michael Wallis Olausson och fortsätter:

– Gasen borde ju hellre ersätta fossilt där du inte kan använda el. Med större anläggningar och flytande gas kan du nå både nationella och internationella kunder som inte har möjlighet att använda el. Ska du exempelvis driva Gotlandsfärjan på el, där du måste ersätta betalande nyttolast med batterier blir den ekonomiska ekvationen ganska tung. Där är det bättre med biogas.

Biogas och politik

Åsikterna om vad som är mest hållbart skiljer sig både inom Sverige och EU. Just nu upplever Michael Wallis Olausson att synen på biogas är positiv i Europa. Men uppfattningarna går ändå isär, likt åsikterna kring skogsbruket i Norden och Baltikum, jämfört med resten av Europa.

– I Tyskland har de en historia av att ha gjort el av biogas framtaget på vete och majs, då det funnits ett överskott. Många har en restriktiv syn på biogas och tycker den fungerar i vissa sammanhang när den är rätt producerad. I Sverige har vi nästan alltid gjort biogas av avfall, vi har inte använt grödor för att göra biogas i större utsträckning, säger Michael Wallis Olausson.

Fakta

Fakta Biogas

Framtidsutsikterna för biogasen ser ljusa ut. Efterfrågan ökar i Europa samtidigt som EU år 2021 tog flera initiativ till regelverk och direktiv som kommer ha en positiv inverkan på utvecklingen av biogas. Bland dessa finns initiativet FuelEU Maritime, som syftar till att öka användningen av förnybara bränslen i den europeiska sjöfarten.

Komprimerad biogas (CBG) är i dag den mest använda biogasformen i Norden. Mellan 2011 och 2019 var den årliga genomsnittliga produktionstillväxten drygt 70 procent i Europa, enligt Scandinavian Biogas.

Sverige har till 2021 genom Klimatklivet beviljat stöd till 62 anläggningar för produktion av biogas, andra biodrivmedel och vätgas, samt 177 tankstationer för förnybara drivmedel över hela landet.

Inom industrin finns det ett ökat intresse för LBG (flytande biogas). Gasen kan användas i flytande form inom industrin och som fordonsbränsle för tunga transporter och sjöfarten.

En glädjande indikation på att Europa stödjer biogasutvecklingen, kom när EU tog fram den nya energiplanen för Europa, REPowerEU, där de nämner biogas som en viktig energikälla för att ersätta rysk naturgas.

– Vi är inte vana nämnas, då biogas i förhållande till naturgas är en mindre energikälla. Men biogas ses som en del av ersättningen av rysk naturgas, menar Michael Wallis Olausson.

Bredden av avfall

Sverige ligger i framkant när det gäller att samla in och ta tillvara på hela bredden av tillgängliga råvaror, så som slakt- och matavfall, restoljor, slam från reningsverk och gödsel från djur.

– I Stockholm tar vi in nästan vad som helst – ena dagen kan det vara ett restparti inlagda gurkor från COOP och nästa dag utgångna skinkor från Ica, säger Michael Wallis Olausson och fortsätter:

– Så länge man gör biogas på råvaror som har en relativt kort CO2-livscykel är det hållbart.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy