I höst återstår en av Svebios större konferenser, Stora Biokraft och värmekonferensen den 25-26 november i Örebro med högaktuella frågor och talare.
Stora Biokraft- och Värmekonferensen
Svebios Stora Biokraft- och Värmekonferens den 25-26 november i Örebro innehåller både spännande talare och två intressanta studiebesök på E.On:s kraftvärmeverk och Atria:s livsmedelsindustri i Sköllersta.
Flera sessioner kommer att lyfta EU-perspektivet där mörka moln nu hopar sig, med svårigheter för företag att förstå hur utfall och konsekvenser blir för den egna verksamheten.
En av de större frågorna som dryftas just nu är tillämpningen av EU:s avskogningsförordning, EUDR, som syftar till att stoppa avskogning och skogsförstörelse. Fokus för förordningen är främst jordbruksgrödor, men också trä- och fiberprodukter samt fasta biobränslen.
Den nya förordningen riktar sig till operatörer eller handlare som placerar produkter på EU-marknaden eller exporterar dem från EU. Förordningen kommer att börja tillämpas från och med första januari 2025, i och med att den gamla timmerförordningen upphör att gälla. (Den 2 oktober föreslog EU-Kommissionen en infasningsperiod på 12 månader. Red.)
Frågor som rör spårbarhet och riskklassificering är fortsatt oklara. Detta kommer att vara en mycket viktig fråga som Svebio fortsätter att följa för att kunna ge relevant information till er medlemmar om dess konsekvenser och påverkan.
Ett annat orosmoln är naturrestaureringslagen, NRL, som blev svensk lag den 18 augusti, vilken ålägger Sverige att återställa 30 procent av skadade ekosystem till år 2030. Den stipulerar att varje land ska skapa en restaureringsplan som identifierar områden och åtgärder enligt lagen. En stor fråga i detta arbete handlar om definitioner och vilka referensnivåer för naturåterställning som ska användas.
Förordningen för Land-Use Change
Vi har även stora frågetecken kring förordningen för Land-Use Change and Forestry (LULUCF) där Sverige måste öka kolinlagringen i skogsmark med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018.
Som lök på laxen finns också oro kring den svenska implementeringen av Förnybartdirektivet, RED III, där Energimyndigheten i somras fick ett uppdrag att bland annat se över frågor rörande kaskadprincipen och hur träd får användas. Även här finns komplexiteten i detaljer och i hur definitioner kommer att tolkas i en svensk kontext.
Orimliga konsekvenser för skogsbruket
Sist, men inte minst, har vi frågan om nationell fridlysning där regeringen nu ser över tillämpningen av artskyddsreglerna som i vissa fall medför orimliga konsekvenser för bland annat skogsbruket. Här märks bland annat processen för hur markägare ska få ersättning när markanvändning nekas av myndigheterna, en process som ofta är både oförutsägbar och tidskrävande.
Det finns dock några ljusglimtar; Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, slog i sitt tal till det nyvalda Europaparlamentet att EU:s klimatmål ligger fast och att vägen dit handlar om att främja europeisk industri och konkurrenskraft.
European Green Deal
Även EU-kommissionens politiska riktlinjer slår fast att klimatmålsättningarna i reformpaketet European Green Deal ska genomföras i oförändrad takt och att de uppsatta klimatmålen till 2030 och 2050 gäller.
En annan positiv nyhet är att stödet för investeringar i koldioxidinfångning, bio-CCS, godkändes av EU i juli. Totalt kan 36 miljarder kronor fördelas mellan 2026 och 2046 via en så kallad omvänd auktion. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden har lagrats permanent.
Ökad reduktionsplikt
Bombnedslaget på den nationella politiska arenan har framför allt rört den ökade reduktionsplikten till tio procent från dagens sex procent. Det är ett välkommet första steg, men samtidigt svårt att göra en bra analys då mer information behövs, bland annat för att se hur mycket förslaget egentligen bidrar till målet för den icke-handlade sektorn och även hur el från laddstolpar kommer att avräknas i reduktionsplikten.
En annan fråga har rört miljömålsberedningen där politiska motsättningar läckt, bland annat rörande frågan om naturskogar och i vilken utsträckning de ska skyddas från skogsbruk. Sammantaget centreras frågorna kring bevara/bruka-problematiken, vilket mycket härstammar från EU:s inställning. Frågan är dock om EU ser skogen för alla träd? Och i grunden dess potential för att substituera fossila bränslen?
Det är inte brist på viktiga arbetsuppgifter för Svebios del! Vi ser fram emot en fortsatt händelserik höst och hoppas kunna träffa er på Stora Biokraft- och Värmekonferensen!