Fukthaltsmätning av trädbränsle med hjälp av radar skulle ge tidsbesparingar och rättvisare priser. Nu satsas 4,5 miljoner på att utveckla tekniken.
Fuktmätning av trädbränsle görs idag genom stickprov vid ugnstorkning. Metoden är tidsödande och ger relativt osäkra resultat då betalningen grundas på små provmängder. Med utvecklade metoder för att mäta med radarteknik skulle fukthalten snabbt kunna kollas på flera punkter i det logistiska flödet.
Därför startas nu projektet VELOX som drivs av Radarbolaget tillsammans med Gävle Energi, BillerudKorsnäs, Stora Enso, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Skogforsk . Det treåriga projektet har beviljats 4,5 miljoner kronor av Energimyndigheten inom forskningsprogrammet ”Biomassa för energi och material”.
– För oss är rätt betalning en drivkraft. Idag grundar sig betalningen på en ytterst liten provmängd vilket kan ifrågasättas hur väl den representerar respektive leverans, säger Inger Lindbäck, vice vd på Gävle Energi.
Rättvisare betalning
Att kunna mäta en mycket större del av leveransen skulle medföra en rättvisare betalning. En annan drivkraft från branschen är förbättrad logistik och effektivisering. Ett omedelbart svar på fukthalten i varje leverans skulle ge möjlighet att sortera bränslet.
– Om vi kunde ha bränsle med olika fukthalt sorterat i olika högar skulle vi kunna styra förbrukningen bättre, hålla ett jämnare energivärde och skapa bättre förbränningsförutsättningar, säger Inger Lindbäck.
Utveckling av radarteknik
Arbetet tar avstamp i tidigare utvecklingsprojekt, där tekniken för fuktmätning flis i radarlåda och på lastbil utvärderats. I det nya projektet kommer arbetet att fortsätta och tekniken kommer även att optimeras för mätning på transportband och i skopa. Bland de frågor som kommer att studeras ingår förbättrad mätning av fruset trädbränsle och hur tekniken kan anpassas till mätning av rundvirke på lastbil.
– Trädbränsle är ett klimatsmart energialternativ, så det känns mycket angeläget att skapa bästa möjliga förutsättningar för den marknaden, säger Kari Hyll, forskare på Skogforsk.