Ganska många, visar det sig. Förnybartdirektivet, RED III, har under året seglat upp som ett av de mest omtalade regelverken för bioenergibranschen. I samtal med medlemmar och branschkollegor hör jag ofta samma reaktion: osäkerhet, frustration och ibland ren oro. Vad gäller egentligen? Vad kommer att gälla? Och varför känns det så krångligt?
RED III är komplext, tekniskt och sent implementerat – samtidigt som olika myndigheter i praktiken pekar på varandra.
RED III: hållbarhet med höga krav
I grunden är förnybartdirektivet ett regelverk för att säkerställa hållbar användning av förnybar energi i EU, för att nå målet om minst 42,5 procents andel förnybar energi i EU till 2030. För skogsbaserad bioenergi innebär det omfattande krav på råvarans ursprung, beaktande av biologisk mångfald, skogsbrukets metoder och spårbarhet i hela värdekedjan. Bioenergi från skogen måste leva upp till särskilda markkriterier – men det är också viktigt att komma ihåg att Sverige sedan länge har en strikt skogslagstiftning och ett väl utvecklat kontrollsystem.
A-land: nyckeln till mindre byråkrati
En central fråga i RED III är därför om Sverige kan klassas som ett så kallat A-land. Det skulle innebära att svensk lagstiftning bedöms tillräckligt robust för att verifiera stora delar av hållbarhetskraven genom systembeskrivningar, snarare än detaljerad platsdata. Skillnaden är betydande: A-land innebär enklare administration och lägre kostnader, medan B-land innebär mer dokumentation, striktare krav, dyrare verifiering och längre handläggningstider. Energimyndigheten bedömer i dagsläget att inte alla kriterier uppfylls på A-landsnivå.
Gammal skog, urskog – och försenade definitioner
RED III skulle ha varit implementerat i svenska lagar och förordningar den 21 maj 2025, men är kraftigt försenat. Enligt direktivet måste övervaknings- och kontrollsystemen säkerställa att ingen biomassa härrör från urskog, gammal skog eller skog med konstaterad hög biologisk mångfald. När definitioner och system är fullt på plats kan Sverige bedömas som A-land.
Regeringen föreslog i juni definitioner av skog och skogstyper – bland annat ”gammal skog” och ”urskog” – som inte får användas för bioenergändamål. Dessa var tänkta att träda i kraft den 1 december och möjliggöra att Sverige kunde klassas som A-land.
Den 13 november beslutade regeringen om ändringar i förordningen som innebär att det förtydligas att skogsbruksåtgärder som planeras i urskog och gammal skog ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken innan de genomförs. Förordningsändringarna träder i kraft vid två olika tidpunkter: den 1 februari för gammal skog, medan övriga ändringar gäller från och med den 15 december. Därtill väntas Skogsstyrelsens föreskrifter om kriterier för gammal skog beslutas den 16 december.
Mot denna bakgrund bedömer Energimyndigheten att aktörer behöver verifiera skogsbiomassa på B-landsnivå under januari månad. Detta eftersom övergångsperioden upphör den 31 december 2025 och den nya regleringen inte är fullt ikraft förrän den 1 februari. Samtidigt är flera konkurrentländer, såsom Finland, redan klassade som A-länder.
Fortfarande flera oklarheter
Det innebär att, innan de nya regelverken är på plats, får företagen får mer omfattande krav på spårbarhet, dokumentation, oberoende granskning och osäkerhet kring hur lång tid det tar att få hållbarhetsbesked. Det är administrativt krävande, men också ett övergångsskede. Regeringen och ansvariga myndigheter arbetar vidare med förordningar och föreskrifter, med målsättningen att Sverige ska kunna bedömas som A-land fullt ut.
Svebio driver på för att myndigheterna ska ta fram ett så enkelt regelverk som möjligt. Detta bör vara i linje med ”lagstiftarens intentioner”, särskilt i rättsliga och tillsynsmässiga sammanhang. Regeringen har ju varit tydlig med att Sverige ska vara ett A-land. I juridiken talar man om ratio legis – lagstiftningens syfte – och det måste vara vägledande i ett läge där alla delar ännu inte är fullt ut implementerade.
Bioekonomi och avskogning – fler regler, samma riktning
Samtidigt gav EU:s bioekonomistrategi, som presenterades den 27 november, besked som var bättre än befarat. Bioenergins bidrag till energisäkerhet, klimatnytta och försörjning uppmärksammas tydligare än i tidigare utkast, även om fortsatt vaksamhet behövs när strategier omsätts i praktiken.
Parallellt har EU:s avskogningsförordning, EUDR, nyligen skjutits upp ytterligare ett år. Det innebär välbehövlig tid för både företag och myndigheter att färdigställa system, rutiner och IT-lösningar – utan att förändra riktningen. Kraven kommer, och de kommer att vara omfattande, men förslag till förenklingar är aviserade till i vår.
På EU-fronten går det dock trögt i arbetet med att få ett nytt Energiskattedirektiv på plats, trots goda ambitioner från det danska ordförandeskapet nådde man inte i mål. Energiskatterna måste moderniseras, de är ett viktigt instrument för att nå energi- och klimatpolitiska mål.
Där fakta måste gå före tolkningar
Här har Svebio haft – och fortsatt har – en viktig roll. Under året har vi lagt betydande resurser på att analysera regelverken, föra dialog med myndigheter och bistå våra medlemmar med tolkningar och vägledning. Vår uppgift är att bidra med fakta och förståelse, inte att spä på oro – men heller inte att blunda för verkliga konsekvenser för branschen. Vi har också – med framgång – argumenterat för bioenergins betydelse för självförsörjning, klimatnytta och för baskraft.
Ett jubileumsår – och ett vägval framåt
När året nu går mot sitt slut finns det också skäl att lyfta blicken. 2025 har varit ett särskilt år för Svebio. Vi har firat 45 år som branschorganisation och samtidigt tagit viktiga steg in i en ny fas. Med ny strategisk inriktning och en förnyad organisation under namnet Svensk Bioenergi står vi bättre rustade för ett allt mer komplext energi- och klimatpolitiskt landskap, både i Sverige och i EU.
Energifrågorna kommer med stor sannolikhet att fortsätta dominera politik och samhällsdebatt, inte minst inför valet den 13 september. Försörjningstrygghet, konkurrenskraft, beredskap och klimatnytta hör ihop. I det sammanhanget är bioenergin – hållbart producerad och korrekt tillämpad – en självklar del av lösningen.
Jag hoppas också att ni före jul kommer att få Biogaskartan, som en tidig julklapp – rykande het direkt från pressarna. Med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, och hoppas att vi ses på Nordic Pellets Conference i Göteborg den 3–4 februari.
Anna Törner vd, Svebio / Svensk Bioenergi
