Jag har just lämnat Ukraina, de flesta vet att Ukraina är beroende av rysk gas för att klara sitt energibehov. Vad få vet är att den genomsnittliga lägenheten i Ukraina använder 70 procent mer energi för värme än lägenheter i EU.
Ukrainarna berättade att de oftast inte kan reglera ner energianvändningen på något annat sätt än att öppna fönster. I många lägenheter kan man inte ens stänga av elementet. De säger på fullt allvar att det stora problemet med temperaturen på kontor på vintern inte varit att det är för kallt utan att det är för varmt. Omkring åtta procent av statsbudgeten har gått till att subventionera gas, det är därför inte så dyrt att slösa med gas. Nu lämnar man relativt fort subventionerna och gaspriserna stiger flera gånger utan att ännu nå upp till världsmarknadspris.
Ukraina är stort med drygt 40 miljoner invånare och egentligen ett ganska rikt land men ekonomin är förstörd av felaktiga styrmedel och mutor. Subventionen av gas är ett sådant styrmedel. Ett annat är att fattiga får stöd för sin gasanvändning men de får bara stöd om de använder gasen. Om de använder mindre gas än tidigare så får de mindre stöd och den senaste tiden har stödet varit högre än gaspriset. Vilket naturligtvis leder till att man använder så mycket gas man kan.
Ukraina har stora problem med att man styr åt fel håll på det här viset. Man säger att man står och väger mellan en europeisk eller en mer rysk utveckling. Sammanfattningsvis är potentialen för att sälja fjärrvärme, utrustning och biopannor till Ukraina fantastisk och Ukrainarna är trevliga och intresserade men de politiska och marknadsmässiga frågorna är komplicerade.
Jag tror ändå att man bör vara där som företagare i branschen, min rekommendation blir att inte investera så mycket av egna pengar utan att skaffa en Ukrainsk partner som själv kan marknaden men inte har den senaste tekniken. Man bör reglera rättigheter och skyldigheter mellan parterna i avtal, vem ska göra vad, vem ska äga rättigheter till Intellectual Property, hur ska vinster fördelas med mera, kanske ska det redan nu regleras hur man ska kunna köpa bolaget ifall det utvecklas väl. Med rätt upplägg finns en stor utvecklingspotential till liten risk och det finns många former av stödpengar att minska risken med.
Ny tysk vindupphandling kan sänka elpriset i Sverige
Tyskland berättar att de ska lämna ”Feed In Tariff” som fått dåligt rykte eftersom alla förstått att det är ett dyrt system. Det nya systemet föreslås vara att man går över till auktioner där den som lägger in lägst anbud på att bygga exempelvis vind får uppdraget men till det fasta pris som man lämnat anbud på. Det är alltså fortfarande en fast Feed In Tariff men på de lägsta anbudens nivå. Kundernas efterfrågan och marknadspriset är fortfarande ute ur ekvationen och man har ingen effektdimension.
Efter Ålandsdomen är det så att 5 procent av upphandlingen ska erbjudas för internationell konkurrens. Eftersom det blåser bra i Sverige i jämförelse med Tyskland finns det en möjlighet att en del kontrakt på vindkraft hamnar i Sverige. Det skulle innebära att elproduktionen kommer ut på den svenska marknaden och påverkar det svenska elpriset medan betalningen kommer från Tyskland. Detta kan allvarligt sänka priset på el i Sverige, särskilt svår kan utvecklingen bli för svensk befintlig vindkraft. Svenska vindkraftägare är beroende av att det är en rimligt elpris även när det blåser för att inte vindkraftverken ska minska ytterligare i värde med nya nedskrivningar som följd.
Frankrike: höjd CO2-skatt ger bra marknad
Frankrike som var värd för COP21 i Paris går nu före med kraftiga höjningar av koldioxidskatten, 22 euro per ton koldioxid 2016 och 30 euro per ton 2017 för att sedan gå upp till 100 euro 2030. Förhoppningsvis har fler länder fattat liknande beslut när ni läser detta.
Detta innebär att Frankrike blir en mycket intressant värmemarknad de kommande åren. Svebio och World Bioenergy Association har gjort en uppdatering av Svebios koldioxidpapper från 2009 och 2012 som vi lanserade på en presskonferens i Paris under COP21. Ni kan ladda ner det från vår hemsida, www.svebio.se/publikationer – sprid det!
Gustav Melin, vd Svebio
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 6-2015