Som världens äldsta bioenergiförening firar Svebio 40-årsjubileum. Det tänker vi göra på Operaterrassen den andra april. Det blir årsmöte före lunch, konferens under eftermiddagen och sedan jubileumsmiddag.
Vi hälsar alla intresserade välkomna till en dag som ger historisk inblick i politik och samhällsutveckling och samtidigt en framtidsspaning. För tio år sedan, vid 30-årsjubileumet, var bioenergiandelen i svensk energianvändning 32 procent. Då hade just bioenergianvändningen passerat fossil olja och blivit Sveriges största energislag. I år kommer andelen bioenergi vara nära 40 procent av den svenska energianvändningen. Om Svebios nyligen publicerade ”Färdplan Bioenergi” slår in, kommer Sverige att nå 50 procent lagom till Svebios 50-årsjubileum.
Snart mer än hälften bioenergi
Att Sverige snart har halva energiförsörjningen från bioenergi blir tydligt när man summerar Fossilfritt Sveriges färdplaner för 2045. I färdplanerna beskriver svenskt näringslivs olika branscher vad de tänker göra för att bli fossilfria och vad de behöver från politiker för att klara detta samtidigt som de bevarar sin internationella konkurrenskraft. Utöver rätt politik behöver de mer el och mer bioenergi.
Sammanlagt efterfrågar man ungefär 50 TWh mer el och 100 TWh mer bioenergi än vad som används idag.
Det är mycket sannolikt att Sveriges utveckling kommer att likna den näringslivet gett uttryck för i Fossilfritt Sveriges färdplaner. Därför är det också mycket troligt att bioenergi snart kommer att stå för mer än hälften av den svenska energianvändningen.
Trettio år med Svebio
För egen del var jag på min första Svebiokonferens i Jönköping 1989. Senare, när jag blev vd för Lantmännenägda Agrobränsle, blev jag våren 1995 invald i Svebios styrelse. Jag representerade lantbrukssektorn tillsammans med Erik Herland på LRF. VD var Kent Nyström som kom från Uppsala Energi. Han efterträdde Jan Häckner med förflutet i LRF. Lantbrukssektorn spelade en stor roll för Svebios tidiga utveckling men Svebios framgång var redan från början byggd på samverkan mellan alla olika sektorer som önskade och trodde på en ökad bioenergianvändning. Det var engagerade personer från fjärr- och kraftvärmesektorn, skogsindustrin, skogsägare, utrustningstillverkare, universitet och högskolor. På 1990-talet var samverkan med miljörörelsen också positiv. Tomas Kåberger kom från SNF och satt i styrelsen i många år och var Svebios ordförande tills han blev generaldirektör på Energimyndigheten.
Miljörörelsen har ansvar för höga utsläpp
Idag har den moderna miljörörelsen däremot blivit alltmer negativ till bioenergi. Framförallt är det den europeiska miljörörelsen, inte minst den nederländska, som motarbetat bioenergi. Nederländerna är det land där politiker tagit mest intryck och implementerat mycket av det miljörörelsen önskat i lagstiftningen. Skälet är förmodligen att politikerna velat undvika kritik men konsekvensen är katastrofal för förnybar energi. Det visar statistik från Eurostat som publicerades i november.
Nederländerna är nu sämst i Europa med 7 procent förnybar energi trots att deras åtagande för 2020 är 14 procent. Länderna kring Östersjön har högst andel förnybar energi, omkring 40 procent i genomsnitt. Huvudskälet till de höga siffrorna i Östersjöregionen är naturligtvis den höga andelen bioenergi. Sverige är i särklass bäst och jag tycker att aktiva i Svebio genom
tiderna kan vara stolta över att ha bidragit till detta.
För min egen del har intresset för miljö varit skälet att engagera mig i bioenergiutveckling. Det är de klassiska argumenten att bioenergi är förnybart, att vi kan odla energi, att förbränningen kan göras utan farliga utsläpp och att alla näringsämnen kan återanvändas i cirkulation. Med tiden har jag också noterat att bioenergi har en fantastiskt positiv inverkan på samhällsutveckling. När det gäller bioenergi koncentreras inte makt och pengar till ett fåtal stater, företag eller personer.
Bioenergi växer och produceras överallt och i glesbygd. Med ökad bioenergianvändning fördelas pengar, arbetstillfällen och välfärd till många människor i alla regioner. Därför är bioenergi ett energislag som bidrar till en jämlik och bättre utveckling för alla.
Miljörörelsen ser inte detta utan har istället fastnat i att se problem och risker med ökad biomassaanvändning. Det är en alltför ensidig och negativ syn. Det finns många möjligheter, tillväxt kan ökas utan skadliga bieffekter. Om skogsägarna får betalat för att ta fram bränsle, blir det inte kvar i skogen och skogsbränderna minskar. När landsbygden får inkomster, skapas resurser för att gynna olika biotoper och förbättra biodiversiteten. Miljörörelsen måste byta mantra från ”STOP” till ”JA men HUR, vi är med och STYR”, oavsett om det handlar om skogsbruk, energigrödor på åkermark eller odling av oljepalm.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 1-2020 som finns att läsa som e-tidning här