Analys: Så kan biogasen fortsätta växa i Sverige

I den statliga utredningen Mer biogas! För ett hållbart Sverige (SOU 2019:63) konstaterades i december 2019 att det fanns en stor potential för svensk biogasproduktion.

Utredningen, som leddes av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Åsa Westlund, ställde upp ett nationellt mål för biogas till 2030 på 10 TWh, vilket var sju gånger mer än 2019.

Denna nästan 700 sidor omfattande produkt konstaterade att stödpaket borde införas eftersom produktion och förädling av biogas från rötning medför den största samhällsekonomiska nyttan, samtidigt som det finns en risk för att den befintliga produktionskapaciteten avvecklas utan stöd. Stödpaket föreslogs omfatta fyra områden; biogas från rötning av gödsel, uppgradering av biogas, förvätskning av biogas samt produktion från skogsråvara.

Utredningen pekade också på att biogasens befrielse från energi- och koldioxidskatt bör behållas även efter 2020. Det vore, enligt utredningen, önskvärt med ett godkännande som sträcker sig tio år framåt i tiden.

Svensk produktion

Fem år har gått sedan utredningen presenterades. Den inhemska produktionen har endast ökat svagt. Sedan 2015 har biogasanvändningen ökat med 113 procent, medan svensk produktion bara ökat med 16 procent under samma period och de senaste fem åren med endast 7 procent.

Biogasen svarar idag för endast någon procent av den svenska energiförsörjningen och en relativt liten andel av tillförseln av bioenergi.

Ökning med tolv anläggningar

Det fanns totalt 296 biogasanläggningar runt om i Sverige vid utgången av 2023. Det var en ökning med 12 anläggningar jämfört med 2022.

Totalt producerades 2 255 GWh biogas under 2023, vilket var en minskning med 1,1 procent jämfört med 2022. De flesta av anläggningarna är avloppsreningsverk som tillsammans producerar 32 procent av all biogas (715 GWh).

Antalet gårdsanläggningar ökade från 61 till sammanlagt 74 under 2023 och biogasproduktionen på gårdarna ökade med 9 procent till sammanlagt 132 GWh. Gårdsanläggningar är oftast små och producerar biogas främst från gödsel på gården för egen el- och värmeförsörjning.

Fördelar och systemnyttor

Men produktionen och användningen kan öka mer och i snabbare takt eftersom biogasen har ett antal fördelar och systemnyttor. Biogas kan ta vara på flera biogena råvarubaser som är svåra att nyttiggöra på annat sätt.

Det gäller särskilt råvaror med hög vattenhalt, som slam, avloppsvatten, gödsel, livsmedelsavfall och diverse restprodukter från olika verksamheter och industrier. Genom att omvandla de här substraten till biogas löser man ofta avfalls- och miljöproblem.

Vid rötning till biogas kan man ta vara på rötresten och cirkulera näringsämnen till odling. Biogasproduktionen är därför en viktig del av den cirkulära ekonomin. Genom att röta gödsel och en del andra substrat kan man minska emissionerna av metan.

Skala upp den inhemska biogasproduktionen

Med biogas får vi förnybara drivmedel, hållbar matproduktion och förbättrad beredskap genom lokal energiproduktion.

Stora mängder avfall ska tas om hand, transportsystemet och kollektivtrafiken måste byggas ut och fungera väl och lantbruket ska på ett rationellt sätt producera mat.

Allt ska dessutom göras miljövänligt och klimatsmart. Här är biogasen en del av lösningen. Att skala upp den inhemska biogasproduktionen bidrar till att lösa flera samhällsproblem.

Avfall och restprodukter kan tas omhand och bli biogas och växtnäring. Livsmedelssystemet kan bil mer hållbart och ökar försörjningstryggheten för mat, drivmedel, energi och råvaror till industrin. Klimatutsläppen och övergödningen kan minska, samtidigt som biodiversitet och markkvalitet förbättras.

Produktionen bidrar även till landsbygdsutveckling och arbetstillfällen. Genom biomassaförgasning med metanisering kan lågutnyttjade restprodukter från jord- och skogsbruk bli högvärdig biogas med högt energiutbyte och hög klimatprestanda.

Kombinera nyttorna

I Sverige försöker vi kombinera nyttorna. Avloppsslam, avfall från slakterier och annat livsmedelsavfall tas om hand och används som råvara för att producera biogas.

Gasen uppgraderas till fordonsgas som blir ett hållbart drivmedel för städernas bussar, medan biprodukten biogödsel blir växtnäring för lantbruket. Ur klimatsynpunkt är den produkten att föredra framför både fossil mineralgödsel och naturgödsel. Med andra ord bidrar biogasen till att lösa flera stora miljöproblem – inte ”bara” klimatförändringen.

Till detta får lantbrukarna ytterligare inkomstmöjligheter.

Många bönder äger skog

Idag äger nästan 70 procent av Sveriges bönder skog. Detta kan vara en viktig trygghet för att få ekonomin i företaget att gå ihop. Med ytterligare ett ben att stå på – energiproduktion – kan lantbrukaren bli mindre sårbar genom att kunna producera egen biogas och el till gården, men även kunna tjäna pengar genom att sälja till andra.

Dessutom har vi långt kvar till att landets över 300 000 arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket blir elektrifierade. Här är biogasen ett snabbare och billigare alternativ som dessutom hjälper till att trygga livsmedelsförsörjningen.

Vad behövs för att öka produktionen i Sverige

Utredningen från 2019 satte kvalitativa mål för biogasproduktion på 10 TWh biogas 2030, med 7 TWh från rötning och 3 TWh med andra tekniker. Med en inhemsk produktion på 2,3 TWh idag är vi långt ifrån det målet.

Branschorganisationen Energigas Sverige har inom ramen för sin uppdaterade färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige även antagit målet på 10 TWh inhemskt producerad biogas till 2030.

Man konstaterar att takten behöver öka och fler storskaliga anläggningar behöver komma på plats. Dock finns flera hinder på vägen. Det finns bristande långsiktighet i politisk inriktning och styrmedel, osäkerhet kring framtida efterfrågan och konkurrenskraft samt kostsamma och långdragna tillståndsprocesser.

När det gäller utbyggnad av storskaliga anläggningar med ny teknik, som till exempel biomassaförgasning och anläggningar för bioelektrobränslen, saknas idag ändamålsenliga styrmedel för en kommersialisering av dessa tekniker. Detta kräver nya och delvis kostsamma råvaror, speciellt cellulosarika restprodukter från skogsbruk, skogsindustrin och jordbruket.

Det finns också en EU-dimension i det hela kring osäkerhet om vilken typ av råvara som på sikt anses hållbar inom EU. Till detta finns avsaknad av incitament, krav och målsättningar kring gödningsmedel och det kan vara svårt att hitta lämplig lokalisering för storskalig biogasproduktion.

Omtalade Landwärmedomen

Bristen på långsiktighet märks inte minst efter den omtalade Landwärmedomen i december 2022. Sverige hade anmält, och fått godkänd, en skattebefrielse på 10 år, 2020-2030, helt i linje med vad Åsa Westlunds utredning hade föreslaget 2019.

Det tyska företaget Landwärme överklagade dock till EU-domstolen, som fann att EU-kommissionen borde ha utrett eventuella risker för snedvriden konkurrens ytterligare. Landwärme hade anfört att man hade särskilt svårt att konkurrera med dansk biogas på den svenska marknaden. Den danska gasen fick nämligen både danskt produktionsstöd och svensk skattebefrielse.

När skattebefrielsen togs bort i mars 2023, på grund av EU-domen, upphörde nyinvesteringarna omedelbart. Ett 140-tal nya anläggningar hade beviljats investeringsstöd via Naturvårdsverkets program Klimatklivet 2022. Av dessa igångsattes endast 13 under 2023.

När kommissionen i oktober 2024 på nytt gjorde tummen upp för svensk biogasskattebefrielse – efter en fördjupad undersökning om konkurrenssnedvridning – drog många en lättnandets suck. Kan detta bli startskottet för en ökad produktion?

Föregångare är viktiga

När skattebefrielsen togs bort omvärderade många användare biogasen. Till exempel valde länstrafiken i Örebro län att gå över till elbussar. Andra valde dock att hålla fast vid biogasen, som Axfood med deras dotterbolag Hemköp, Willys och Dagab.

På den maritima sidan valde Viking Line att från och med hösten 2024 driva några rutter mellan Stockholm och Finland med biogas. Det var modigt av dessa företag, men fler föregångare behövs. Ska biogasen framgent betraktas som ett konkurrenskraftigt, hållbart och väl fungerande drivmedel för transporter måste det kunna visas i full skala.

Industrins biogaskommission

Ökar efterfrågan vågar fler dessutom satsa på produktion. Ett annat nytt initiativ är Industrins biogaskommission. Kommissionen – som består av företag från flera branscher som Volvo, IKEA, Höganäs och Perstorp – anser att Sverige behöver skyndsamt ställa om till en mer storskalig produktion av biogas, för att möta den stora efterfrågan som finns inom både industrin och transportsektorn.

För att industrins behov ska kunna tillgodoses krävs en ökad kunskap och förståelse för industrins behov samt en översyn av existerande styrmedel och helt nya politiska förslag.

Mer långsiktighet behövs

Biogasutredningen pekade på att mer långsiktiga spelregler behövs. Därför är det bra att vi har tioårig skattebefrielse. Styrmedel och villkor ska inte ändras varje mandatperiod. Långsiktig förutsägbarhet är avgörande för att företag skall våga satsa.

Investeringsstöd behövs initialt, men även långsiktigare produktionsstöd behövs. Klimatklivet har fungerat bra, men får ej längre användas när det gäller inköp av lastbilar, men går fortsatt använda för produktionsanläggningar.

I dagsläget är dessutom för många myndigheter inblandade i biogasproduktionen och företagen vill ha enklare regler. Flertalet olika branschcertifieringar gör det krångligt och skapar mycket administration.

Hur är det med teknikneutraliteten?

Utredningen från 2019 anförde att det finns starka skäl för att utveckla produktionen av biodrivmedel från cellulosahaltiga råvaror och avfall. Det kan ske genom termisk förgasning eller med andra metoder, exempelvis hydrolys.

Ofta kräver tekniken storskaliga projekt för att nå kostnadseffektivitet. Slutprodukterna kan bli både gasformiga och flytande drivmedel. Det är viktigt att villkoren är jämbördiga mellan olika tekniker och råvaror. Värderingen kan ske utifrån klimatnytta och kostnad.

Regeringen har inte heller gått vidare med något stöd för denna typ av biogasproduktion. Exempelvis kunde ett statligt stöd för storskaliga projekt för biodrivmedelsproduktion från lignocellulosa och avfall utformas som ett system där olika projekt får tävla genom omvänd auktionering, det vill säga den som kan erbjuda ett projekt till lägsta kostnad vinner.

Staten garanterar en viss ersättningsnivå och står för mellanskillnaden relativt marknadspriset på fossilt bränsle, och garanterar därmed avsättning för produktionsvolymen under en viss tid, till exempel tio år, till ett förutsägbart pris. Upplägget ger en minskad risk för de som genomför projekten och gör det möjligt att få finansiering på kapitalmarknaden.

Utredningen från 2019 nämnde inte den potential som finns genom rötning av fiberslam och andra restflöden vid massabruk. Sannolikt borde man kunna räkna med minst 0,5 TWh biogasproduktion vid massabruken.

Vad händer framåt?

Det återstår fem år till att Sverige ska ha nått EU-åtagandet att minska våra klimatutsläpp från de verksamheter som ingår i ESR-sektorn med 50 procent till 2030.

Förbränning av fossila bränslen i inrikes transporter (främst vägtrafik) och arbetsmaskiner står för en stor del av utsläppen i sektorn, cirka 60 procent. För att klara EU-åtagandet behöver minskningen av reduktionsplikten och sänkningen av drivmedelsskatterna kompenseras med åtgärder som sänker utsläppen.

Att höja reduktionsplikten till 10 procent från och med 2025 räcker sannolikt inte. Att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater har förts fram som en möjlig lösning, men också avfärdats som en kostsam och osäker strategi. Genom en strategisk satsning på biogas kan Sverige kraftigt minska utsläpp från lastbilar och arbetsmaskiner. I Sverige finns cirka 85 000 tunga lastbilar, varav 2 600 drivs med biogas. Till 2030 kan antalet biogaslastbilar öka till 10 000.

Bioekonomiutredningen lade dessutom 2023 fram ett förslag om intäktsgarantier, men förslaget har inte blivit verklighet. För att få fram stora volymer fossilfri gas krävs kommersialisering av nya tekniker, men till följd av bland annat bristfälliga incitament och styrmedel har forskning och utveckling varit eftersatt. Omställningen i Sverige, med en liten marknad, är beroende av utvecklingen globalt.

Biogasen har väldigt många fördelar, men har kommit i kläm. Nya möjligheter har öppnat sig genom återinförd skattebefrielse och förslagen från biogasutredningen och bioekonomiutredningen är fortsatt – som det heter på kanslihussvenska – ”under beredning”. Blir 2025 biogasens år?