Framtidstro för biogas på gården

På grusplanen vid den stora röda biogasreaktorn lyfter Helena Elmquist från LRF ut två tårtor ur bagageutrymmet. Nu ska beskedet om skattebefrielse firas i verkstaden hos Vasens lantbruk i Vetlanda.

– Ja, det här kommer göra att satsningen på biogasen fortsätter och det finns möjligheter för fler investeringar, säger hon.

Många har tvekat

EU-kommissionens besked att biogas kan bli skattebefriat igen, tillsammans med att Klimatklivet förlängs och att det finns riktade stöd till gas från gödsel gör att biogasprojekten på gårdsnivå kan bli fler igen. Efter en boom under energikrisen har många tvekat att ta beslut det senaste året.

Helena Elmquist ser framför sig att lantbruk kan bli självförsörjande på energi, och genom uppgraderad gas kan driva traktorerna på gården.

– Men det här är också viktigt för att kommuner och regioner ska satsa på biogas, de har börjat dra öronen åt sig i sina upphandlingar.

1,5 miljoner ton gödsel

Enligt Energimyndigheten och Energigas Sverige fanns det i början av det här året 73 gårdsanläggningar som använder gödsel som substrat, samt 22 samrötningsanläggningar. Totalt matades 1,5 miljoner ton gödsel in i reaktorerna 2023.

Under hösten har Stefan Halldorf, biogasrådgivare på Kalmarsund Energi & Miljö AB arrangerat en serie biogasträffar inom Jordbruksverkets projekt Minskad klimatpåverkan och förnybar energi. I Sverige har nästan 30 biogasanläggningar visats upp, dessutom har man varit i Finland och tittat på ny småskalig teknik för uppgradering av biogas.

”Kor är fantastiska”

Vasens lantbruk har 540 mjölkande kor och flytgödseln från djuren rinner i en kulvert till en pumpbrunn där den blandas med fastgödsel till en slurry. Varje år pumpas 30 000 kubikmeter gödsel in i reaktorn på 2 700 kubikmeter levererad av Norup. Efter en dryg månad går gödseln vidare till en efterrötkammare på 550 kubikmeter och stannar där ytterligare en vecka.

– Korna är fantastiska foderomvandlare, men ändå är det mycket kvar av energi när det lämnar magen på kon, säger Per Sandahl.

Hela investeringen som gjordes 2022 var på uppåt 16 miljoner kronor, varav 65 procent finansierades av Klimatklivet.

– Det är rätt fantastiskt. Och du vet i det här sammanhanget när det handlar om klimat, då finns det pengar till investeringar, säger Kjell Sandahl som driver gården tillsammans med sin bror Per och brorson Otto Sandahl.

Värme går till spillo

Gasen som produceras går in i en Man-motor på 200 kW och blir till två tredjedelar värme och en tredjedel el. Gården har ansökt om att få producera 5 GWh på årsbasis. Elen används till hälften på gården, värmen går till två ladugårdar och ett bostadshus. Men mycket värme går till spillo idag.

– Tricket för att få riktig lönsamhet ligger i att utnyttja värmen även sommartid, med en omvänd värmepump som gör kyla av värme, säger Kjell Sandahl.

Viktigast med robust gård

Men det är inte i första hand för att tjäna pengar på elproduktion som Vasens lantbruk har skaffat sig en biogasanläggning. Anläggningen är byggd för att kunna gå i ö-drift, den är ett stort reservkraftverk, om man så vill.

– Våra tankar gick mer i riktningen att vi ska ha en robust gård först och främst. Som är mer motståndskraftig mot yttre störningar i händelse av att det värsta skulle hända. Det där var en erfarenhet vi lärde oss i stormen med Gudrun och Per, säger Kjell Sandahl och berättar att man var utan el i nästan tio dagar i stormen Gudrun.

Få ansökningar i Klimatklivet

Efter ruschen 2022 har det varit ont om nya beviljade projekt för biogasproduktion på gården. I år har det nästan bara handlat om stöd till laddstationer för el till fordon.

När det gäller bioenergi är trenden annars att företag söker pengar för att byta till biogas i sina industriprocesser, konvertera till pellets och ansluta till fjärrvärme. Men det kanske kommer fler biogasanläggningar på gårdar, nu när stjärnorna står mer rätt.

– Vi hoppas på fler. Jag tror att det har varit det här med skattebefrielsen, och att det varit oroligt generellt i omvärlden som gjort att man inte lämnat in sin ansökan, säger Jesper Agrelius, klimat- och energiutvecklare på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Går att låna pengar

Bankerna har också märkt en nedgång i förfrågningarna om att låna till energiinvesteringar. Det låga elpriset gör kalkylen sämre för solceller, och när priset för stödtjänster till elnätet rasat har intresset minskat för batterier. Men banken skulle inte ha något emot att finansiera en satsning på energi på gården.

– Vi är positiva till att folk säkrar upp sin riskhantering. Genom att investera i energi så tar man hand om sina risker, säger Petter Larsson från Landshypotek, som tror att det kan komma fler biogasanläggningar.

– Har man en bra verksamhet får man alltid låna pengar. Oavsett man sedan satsar på bioenergi, solceller eller köper granngården, det är vad man har för motor i företaget som avgör.

Samrötning rann ut i sanden

Förutom Vasens lantbruk i Vetlanda står mjölkgården Drömminge i Värnamo på programmet för studiebesök. På båda ställena har man undersökt möjligheten att bygga en samrötningsansläggning för en grupp av gårdar i trakten. Göran Pettersson på Drömminge gård har satsat på en egen gårdsanläggning trots att det både förr och nu projekteras för en samrötningsanläggning några mil bort.

– Det är ett jättebra projekt, men när de har sin anläggning klar så är vår redan betald, säger Göran Pettersson, som tycker samrötningsanläggningar tar för lång tid att förverkliga.

Kjell Sandahl på Vasens gård konstaterar att projektet där 14 gårdar skulle gå ihop rann ut i sanden.

– Kalkylerna visade då att affären gick runt, men det var inte mer heller och därmed var det ingen bank som var intresserad av att gå in som finansiär. I dagsläget med bättre villkor skulle även en kalkyl för en samrötningsanläggning se bättre ut.

”Färsk varm gödsel i reaktorn”

Fördelen med en samrötningsanläggning är att man kan få ned kostnaden per kubikmeter gas, och att man får ett underlag för diverse insatser och investeringar. Till exempel i hygienisering eller uppgradering till fordonsgas. Det gör också att man kommer att använda 100 procent av energin i gasen. Dessutom kommer anläggningen att skötas av personer som bara arbetar med den. En samrötningsanläggning öppnar också upp för många fler möjligheter när det gäller att processa biogödseln.

Nackdelen är de långa transporterna av gödseln och att en del av gasen hinner ånga av innan den kommer in i reaktor.

– Det är färsk varm gödsel som vi kör in i reaktorn. Det är det som är till vår fördel här, säger Göran Pettersson.

På Drömminge gård, som har 160 mjölkande kor, är det gödseln från besättningen och från korna från en granngård som är basen för biogasproduktionen. Reaktorn på 1 500 kubikmeter kommer från AgriKomp, och i den lastas varje dag 40 kubik flytgödsel och fyra kubikmeter halm från djupstödbädd.

Fastgödseln skruvas in

På Vasens lantbruk hackas djupströbädden i en gammal fodervagn, men på Drömminge gård lastas den i en balja där halmen och gödseln skruvas rakt in i reaktorn utan sönderdelning.

– Halmen är ett ickebekymmer, men om du däremot har skrapat ihop ensilage från foderbordet, kan långt gräs vara ett bekymmer, säger Göran Pettersson.

Vasens lantbruk är dock tveksamma till Drömminge gårds lösning. I botten på deras pumpbrunn hittade de stora mängder material som sedimenterat från fastgödseln.

– Det kommer med mycket sand, grus och sten via koklövarna. Det var tre dumperslass, vi trodde inte våra ögon, säger Per Sandahl

Utmaning med likviditeten

På Drömminge är uppehållstiden 40 dagar. Gasen produceras hela tiden, och går in i en Scania-motor på 100 kW. Elen används till största delen till den egna gården, värmen går till tre hus och två ladugårdar. Även Drömminge gård fick stöd från Klimatklivet, 60 procent av investeringen på 14 miljoner kronor.

– Jag tycker att det känns mest positivt. Både när det gäller klimataspekten och gödselvärdet. Sedan är den ekonomiska biten lite för spännande för mig. Det är stora utmaningar med likviditeten. Men nu börjar det rulla på rätt fint så nu hoppas jag på ett bra elpris, säger Kinna Sjöberg som sköter ekonomin på Drömminge gård. Vi försöker styra till att sälja elen när vi får bäst betalt för den.

Luktar mycket mindre

En av de stora fördelarna med att biogas från gödsel är rötresterna, biogödseln. Dels upplevs det som att gräsvallarna växer bättre när man spridit biogödsel jämfört med vanlig gödsel på markerna. Dels luktar det mycket mindre. Gödseln kan spridas utan att grannarna störs.

– Det har varit väldigt positivt och gör att vi kan köra gödsel mer samhällsnära och inte behöver ta samma hänsyn som vi fick göra innan, säger Per Sandahl och får medhåll av Göran Pettersson.

– Jag tror att alla i byn är jätteglada just nu. Vi är nöjda med hur det fungerar men jag tror att grannarna är ännu mer nöjda. De har fått jättefin gödsel och de får värme i sina ladugårdar och hus.

Kompetensen ska höjas

För att få lite mer kunskap om hur gårdsbaserade biogasproduktion fungerar i Sverige ska Hushållningssällskapet starta ett nytt projekt där man följer 50 anläggningar från olika teknikleverantörer. Två tidigare projekt på nationell nivå har genomförts.

Målet är att höja kompetensen hos lantbrukarna, lära av varandras misstag och få anläggningarna att fungera så bra som möjligt – särskilt de som är nya biogasanläggningar.

En fråga är vilken uppehållstid i reaktorn som är optimal, och om det är motiverat med en efterrötningskammare. Försök kommer att göras på biogödseln för att se hur mycket gas som finns kvar. En annan fråga är lagringen av biogödseln, där rekommendationen är att ha ett tak på brunnen för att minska kväveläckaget under lagringen, även om ett svämtäcke kan minska avgången.

– Det gäller att tjäna så mycket pengar som möjligt från de här biogasanläggningarna, så att de ska bli mindre stödberoende, säger Sara Bergström Nilsson från Hushållningssällskapet.

Uppgradering är framtiden

Hon ser en framtid för den gårdsbaserade biogasproduktionen i Sverige. Det gäller att stöden finns, är stabila och att reglerna inte är för krångliga och motarbetar producenterna.

Det är märkligt att kräva lukt- och bullerutredningar för att få Miljötillstånd för gårdsanläggningar. Det är bara att åka och lukta och lyssna på några befintliga anläggningar.

Bärkraften i investeringen på gården kan också öka om man kan uppgradera gasen till fordonsgas, och där är ny teknik på väg. Då skulle gården både producera el, som kan användas till maskiner och fordon, och fordonsgas till traktorerna.

– Att vara sin egen kund, det är alltid det mest lönsamma, säger Sara Bergström Nilsson.