Därför är investeringen i ett nytt biokraftvärmeverk rätt strategiskt beslut för Jämtkraft

Hur resonerade ni när ni valde att bygga en ny kraftvärmeanläggning?

– Det var flera faktorer som spelade in. Idag använder vi biobränslepannor, som byggdes i början av 1980-talet, under sommaren. Vi ville ersätta dem, och det naturliga valet var en ny biobränslepanna. Sedan var frågan om den skulle byggas med eller utan ångturbin för elproduktion. Vi ser att el kommer vara ännu viktigare i framtiden, vilket gjorde att beslutet landade i att vi valde att bygga med elproduktion, inleder Ulf Lindqvist och fortsätter.

– Just nu är det väldigt låga elpriser och idag (11 oktober) använder vi inte turbinen i vårt befintliga kraftvärmeverk på grund det. Men i vinter kommer det att vara betydligt högre elpriser och då kommer det att vara bra att kunna använda två turbiner och göra mer el.

Hur ser förutsättningarna ut för att få ekonomi i investeringen?

– Vi kan se det som att vi förlänger turbinens drifttid om vi inte kör den på sommaren. Det kan bli så att vi inte kör turbinen under tider med låga elpriser. Men i grunden behöver vi ersätta fossil energin i Sverige, bland annat genom att använda mer el, för att göra elektrobränslen och för att ställa om industrin. Just nu har den omställningen knappt startat och vi har vissa stunder överskott på el i systemet. Men efterhand som elektrifieringen kommer igång kommer efterfrågan på el att öka. Då är det bra att kunna producera el med en turbin. Om den används mindre de närmaste åren, kommer den att behövas desto mer senare.

Fjärrvärme eller kraftvärme

Just nu byggs eller planeras cirka 14 medelstora eller större biokraftvärmeverk i Sverige. Två av dessa avvaktar med elproduktion. Det är Vattenfall i Uppsala, samt Västra Mälardalens Energi & Miljö i Arboga.

De har valt att bygga värmeverk som är förberedda för att kompletteras med en turbin. Men de har inte beslutat att investera i turbin och generator för elproduktion.

Hur resonerade Jämtkraft?

– Vi var i det läget där vi inte kunde avvakta. Vi ersätter nu biobränslepannor från 1980-talet. Vi har också några oljepannor från 1970-talet som idag används som reservpannor. De kan vi nu avsluta helt och istället använda våra gamla biopannor på 80-talet som reservpannor, förklarar Ulf Lindqvist.

Hur ser ni på att använda spillvärme och el i elpannor och värmepumpar för att värma upp fjärrvärmenät eller husen individuellt, istället för att använda biobränsle?

– Den frågan som ställs ofta som om det vore ett val mellan antingen det ena eller det andra. Men det är det inte, utan det är både och. Alternativet att inte bygga biokraftvämre och istället satsa på elpannor fanns inte, för det går inte, säger Ulf Lindqvist.

Varför går det inte går att ersätta allt biobränsle med elpannor?

– Vi har ett värmebehov på 200 MW på vintern. Det finns inte kapacitet i elnätet för att klara det. Men på sommaren när värmebehovet endast är en tiondel, 20 MW, då finns möjligheten med elpanna. Det är orealistiskt att tänka sig 100 procent av det ena eller det andra, utan det är både och som ger bäst flexibilitet.

– Det kommer troligen att ske ännu snabbare förändringar i utbud och efterfrågan på el i elsystemet i framtiden. Då kan det vara bra att ha en elpanna som snabbt kan regleras. Då kan vi också vara med på stödtjänstemarknaden och reglera elpannan upp eller ner snabbt.

Har ni värmepumpar idag eller är det något som ni funderar på?

– Jag har jobbat på Jämtkraft i 26 år och kan konstatera att omvärlden förändras. På 80-talet hade Jämtkraft både elpanna och värmepump. Då fanns ett elöverskott efter att kärnkraften byggts ut i snabb takt. Men förutsättningar förändras och idag har vi inga värmepumpar eller elpannor i drift. En värmepump kräver en större investering och därmed fler drifttimmar jämfört med en elpanna som har en låg investering.

Hur påverkar förändringar på biobränslemarknaden er i relation till det nya biokraftvärmeverket?

– Vi har sett att efterfrågan på biobränsle har ökat liksom priserna och vi letar efter biobränslen med lägre kostnad. Ett alternativ är att han kunna använda biobränslen med sämre kvalitet som returträ. Vår nuvarande panna är inte byggd för att ta emot stora mängder returträ, men nya pannan är betydligt mer flexibel.

– Totalt sett kan Jämtkrafts bränslebehov öka något beroende på att vi kan göra el på sommaren med nya anläggningen. Ökningen kan bli upp till 50 GWh om förutsättningarna för elproduktion är gynnsamma. Det beror på att en nya anläggningen är dimensionerad för sommardrift, medan den befintliga är för stor för att användas under sommaren.

Ni har också kommit några steg närmare att börja fånga in av koldioxid i era skorstenar?

– Jag har jobbat för att hitta en lösning för infångning av koldioxiden sedan 2015. Nu jobbar vi tillsammans med Uniper för att hitta lösningar med samma teknik och process som planeras i Örnsköldsvik, Umeå och Sundsvall.

Ørsted har dragit sig ur projektet i Örnsköldsvik. Är det nåt som påverkar er?

– Jag är helt övertygad att det kommer att behövas många metanolfabriken. Det diskuteras om ett tiotal bara i Sverige. Om vi ska ersätta den fossila energin så är det här rätt riktning. Sedan kan vi fråga oss hur fort det kommer att gå. Just nu är det en inbromsning i den gröna omställningen, men riktningen ligger fast. Och i vårt fall har Uniper påbörjat projekteringen. De planerar att ta ett investeringsbeslut ungefär 2027.

Hur kan ett samarbete med Uniper se ut?

– Vi tittar på flera möjligheter. Det är vi som har koldioxiden och vi har ånga som de behöver. Det kan också bli så att vi tar emot spillvärme från dem. Det är ett antal saker som vi behöver titta på tillsammans för att hitta den bästa lösningen.

Jämtkraft har köpt en fastighet precis bredvid kraftvärmeverket. Jämtkraft Elnät kommer att ansluta elnät till fastigheten. Planen är att Uniper förvärvar fastigheten och bygger sin fabrik där. Planen är att de ska äga och driva fabriken för att producera metanol.

Vad händer i biokraftvärmeprojektet närmast?

– Pannan är igång och vi håller på med ångblåsning nu. Efter det kommer vi att koppla in turbinen i november. Sen kommer intrimning, provdrift och så vidare. Planen är att vi tar över anläggningen i mars, avslutar Ulf Lindqvist.