Många lantbruk vill producera el från gårdens gödsel. Under 2022 sökte 144 lantbrukare stöd för att investera i produktion av biogas, de flesta för elproduktion, vilket är nästan fyra gånger så många biogasansökningar från lantbruket som Klimatklivet fått 2015–2021.
Den övervägande majoriteten av biogasansökningarna från lantbruket till Klimatklivet 2022 rör elproduktion.
– Vi ser att det finns ett stort intresse för elproduktion från biogas. Lantbruken kan sänka sin energikostnad och får möjlighet att sälja el ut till elnätet. Det bidrar till ett konkurrenskraftigt lantbruk och minskat fossilberoende. Småskalig biogasproduktion kan också ge ökad försörjningstrygghet både för energi och livsmedel, säger Carl Mikael Strauss, chef för Klimatklivets industrienhet på Naturvårdsverket.
Potentialen att producera mer biogas från gödsel är stor och hittills nyttjas mindre än fem procent för biogas, enligt regeringens utredning Vägen mot fossiloberoende jordbruk.
Egen el och lägre klimatavtryck
Ett av de lantbruk som fått investeringsstöd från Klimatklivet är Mellomgården i Götene.
– Energipriserna som skjutit i höjden är det som gör att vi satsar just nu, det fick oss att tänka på möjligheten att producera egen el från biogas. Att det finns ett bidrag att söka har också varit en viktig motor för oss att ställa om. Vi vill minska våra produkters klimatavtryck, jag tror inte det är särskilt långt borta att detta är en avgörande konkurrensfaktor, säger Peter Karlsson som driver lantbruket Mellomgården.
Mellomgårdens anläggning för biogasproduktion samlar gödsel till en mottagningsbrunn som pytsar in det till en rötgaskammare med optimal värme, där gas produceras. Gasen går till en förbränningsmotor som omvandlar den till el. Värmeförlusterna tas tillvara genom ett kulvertnät under jord som ger värme till djuren, på så vis sker också en energieffektivisering på gården. En annan bieffekt av biogasproduktionen är att gödningen som blir kvar efter rötningen, biogödsel, är mer effektiv för grödorna.
– Det bästa är ändå att vi kommer kunna sälja el när industrin och hushållen behöver den som mest, det tycker jag är jätteviktigt. El från biogas kan produceras när vindkraften eller solkraften inte levererar och där kan lantbruket bidra på ett bra sätt, säger Peter Karlsson.
Fakta om Klimatklivet
Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av åtgärder som ger hög klimatnytta. Bland de nyare åtgärderna finns bland annat vätgasproduktion, elektrifiering av sjöfart, elektrobränslen, laddinfrastruktur, biokolproduktion och åtgärder som skapar cirkulära flöden genom att öka återvinningen av till exempel plast, betong och textil. Sedan starten 2015 har Klimatklivet beviljat stöd till nya investeringar som ökar svensk biogasproduktion med 1,8 TWh, vilket motsvarar runt 75 procent av dagens produktion på 2,3 TWh.
För 2022 är anslaget för Klimatklivet 2,7 miljarder kronor. Fram till och med 2026 finns ytterligare medel. Pengarna kommer till största del från EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU.
Investeringsstöd från Klimatklivet ges först och främst till de åtgärder som ger störst, varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investerad krona. Sedan starten 2015 har Klimatklivet fördelat 12 miljarder kronor till företag, organisationer och kommuner som ansökt om stöd för klimatinvesteringar. Tillsammans med övrig finansiering har totalt 29,8 miljarder kronor investerats för att minska utsläppen. Stöd ges till både stora och små åtgärder i hela landet. Det största projektet har fått 210 miljoner kronor i stöd.