Svebio höll konferens i Lund ett par dagar föregående vecka. Ett hundratal deltagare diskuterade hur biokraft och fjärrvärme kan hjälpa till att lösa den akuta ”energikrisen” och den ännu mer överskuggande klimatkrisen.
Jag skriver ”energikrisen” inom citationstecken eftersom elpriset när detta skrivs är 2 öre/kWh i alla delar av Skandinavien, och lika lågt i Skåne som i Norrbotten. Det blåser. I Sharm el-Sheikh hålls ett globalt klimatmöte, COP27, som bara kan konstatera att de globala utsläppen fortsätter att öka i takt med stigande medeltemperaturer och havsnivå. Och Sveriges nya finansminister medger i en intervju i Svenska Dagbladet att Sverige inte klarar sina egna klimatmål, åtminstone på kort sikt, med hennes regerings politik.
Men i Lund kunde vi lyssna på många positiva föredrag. Företagen jobbar på med positiva klimatlösningar, trots tillkortakommanden från politiker på nationell och global nivå.
Intresset för fjärrvärme är större än på länge bland kunderna, och om vi bara får vettiga signaler, priser och styrmedel så kommer biokraften att kunna bidra till att lösa både balansproblem, kapacitetsproblem och effektproblem, inte minst i södra Sverige. Givet också att EU inte sätter käppar i hjulet för vår biobränsleförsörjning.
Bygger ny fjärrvärme
Ett av de mest positiva föredragen hölls av Carna Walle från Bussme Energy, ett familjeföretag som aldrig ha slutat tro på fjärrvärmen och som bygger ny fjärrvärme på en rad orter i Skåne. Hennes far, Sven Persson, jobbade med att bygga fjärrvärme på mindre orter för Rindi, som i dag är en del av energiföretaget Solör.
2010 startade Sven och hans familj Bussme med affärsidén att bygga fjärrvärmeverk i orter som är blinda fläckar på fjärrvärmekartan. Det finns ett antal sådana orter i Skåne och Halland. Skälet till att fjärrvärmen inte fått fäste på många av de här orterna är den västsvenska gasledningen.
Det första värmeverket byggdes i Munka-Ljungby och det andra tillkom i Svedala. Men gaspriserna var låga och det gick ofta trögt med att övertyga fastighetsägare och kommuner om fördelen med fjärrvärme. Att man ändå kunde fortsätta med nya projekt berodde till stor del på Klimatklivet, som kan ge generösa investeringsstöd till åtgärder där man kan visa på stor klimatnytta. Och det kan man, om man ersätter fossil gas med biobränslen.
Biokol vid värmeverken
2017 byggde man ett litet fjärrvärmeverk i Förslöv och så har det fortsatt. En ny affärsidé för Bussme blev att tillverka biokol vid värmeverken.
Gaspriserna sjönk ytterligare, från 80 öre/kWh till 50 – 60 öre/kWh. Också elpriserna var mycket låga. Många större fastighetsägare satsade på värmepumpar spetsade med gas när det var riktigt kallt. Fjärrvärmen betraktades av många som förlegad teknik.
Så kom den akuta energikrisen, som har slagit särskilt hårt i Skåne. El- och gaspriserna började klättra uppåt, långt före Putins krig. Men när Ryssland anföll Ukraina och EU började införa sanktioner mot ryska fossila bränslen steg både el- och gaspriserna i Skåne till skyhöga nivåer. Särskilt utsatta är hushåll med direktverkande elvärme och med gasvärme. Det finns fortfarande 12 500 hushåll som har gasvärme i Skåne och Halland, samtidigt som i stort sett alla oljepannor försvunnit i andra delar av Sverige.
Panik utbröt
Nu utbröt panik, berättade Carna. Och fjärrvärmen fick plötslig en renässans på alla de orter där man tidigare varit njugga. Bussme jobbar nu med utbyggnader i Getinge, Laholm och Kävlinge.
Det finns intresse att etablera fjärrvärme också i Oskarström och Löddeköpinge. Och i Båstad vill man konvertera det befintliga värmeverket från gas till biobränsle – ett fjärrvärmenät finns redan på plats.
Förnyat intresse för fjärrvärme
Det är många andra energibolag som också vittnar om förnyat intresse för fjärrvärme. Det kan vara bostadsrättsföreningar eller småhusägare som borrat för bergvärme. Men inte minst villaägare med elvärme. Många har insett att fjärrvärme ger trygg och stabil värmeförsörjning.
Visst har en del fjärrvärmebolag höjt taxan i år, men jämfört med elpriset är fjärrvärmepriset stabilt och därmed förutsägbart. Det beror främst på att energikällorna för fjärrvärme är biobränslen, avfallsbränslen och spillvärme. Här finns inget beroende av globala fossilbränslepriser. De flesta bränslen är också lokala, även om vi importerar en del avfallsbränslen.
Att fjärrvärmen ger underlag för lokal elproduktion och om några år också gör det möjligt med storskalig tillämpning av koldioxidinfångning och ”negativa utsläpp”, det tänker kanske inte den enskilda värmeköparen på. Men det ger pluspoäng för fjärrvärmen som man i branschen måste lyfta fram mer än man gör i dag.
Värmepumpsfolket får konkurrens
Värmepumpsfolket börjar bli oroade av det nya intresset för fjärrvärme. Det märks på en del uttalanden och utspel. Man hakar på det ifrågasättande av biobränslen som fått spridning i den allmänna debatten.
”Storskalig förbränning av biobränsle och avfall i våra kraftvärmeverk är inte hållbart i längden.”, säger Martin Forsén, vd i Nibe, i VVS-Forum. Han tycker att andra förtalar värmepumparna. Hans bolag är ledande när det gäller värmepumpar, men tillverkar också braskaminer. I övrigt är intervjun rätt balanserad.
Desinformation om biobränslen
Mer bekymmersam är den text som i vintras publicerades på SKVP:s hemsida (SKVP = Svenska Kyl & Värmepumpföreningen). Texten, under rubriken ”Fjärrvärme vs värmepumpar – bilden kan nyanseras” har skrivits av föreningens tekniske expert Jan-Erik Nowacki. Den sprider desinformation om biobränslen och klimat och tyvärr kan man anta att många av föreningens medlemmar och installatörer tror på det som står där och sprider felaktigheterna vidare.
I texten gör Nowacki alternativa beräkningar beträffande utsläppen av klimatgaser från fjärrvärmen, som strider mot den rapportering som Naturvårdsverket gör till klimatkonventionen och IPCC. Han ger ett intryck av att Sverige rapporterar ett utsläpp av koldioxid per kWh för biobränsle som ligger kring 0,35 kg.
Men verkligheten är att vi rapporterar 0, precis som regelverket föreskriver. Kolbalansen för biobränslen rapporteras ju inom marksektorn (LULUCF), och avverkningen av biomassa i skogen har redan räknats av där.
Nowacki gör samma fel som miljöaktivisterna som motarbetar skogsbruk och biobränslen, och han hänvisa dessutom till EASAC som ”vetenskapens syn”. Jag har här i bloggen gång på gång påvisat hur EASAC, de europeiska vetenskapsakademiernas samarbetsorgan, bedriver en ovetenskaplig kampanj mot biobränslen.
Energival ska grundas på korrekt fakta
SKVP tycker uppenbarligen att man ska räkna fjärrvärmens utsläpp av biogen koldioxid som fossil, och Nowacki kommer fram till att utsläppet 2020 var 19,5 miljoner ton koldioxid. Naturvårdsverket rapporterade 3,52 miljoner ton från el och fjärrvärme, varav 2,86 miljoner ton kom från förbränning av hushållsavfall, där det finns en hel del fossilbaserad plast.
Valet för en fastighetsägare mellan fjärrvärme och värmepump ska grundas på ekonomi och fakta om miljö och klimatpåverkan. Men också på bekvämlighet och försörjningstrygghet.
I år har många fastighetsägare i Sydsverige förstått att det finns stora fördelar med fjärrvärmen jämfört med andra alternativ. Och de förstår att fjärrvärme är ett miljö- och klimatvänligt alternativ.
Ingen vinner i längden på att blanda bort korten med desinformation.
// Kjell Andersson