Kris och krig: Hur väl förberedd är bioenergibranschen egentligen?

Energimyndigheten är ansvarig beredskapsmyndighet för energisektorn. I december 2023 slutredovisades fjärrvärme- och kraftvärmestrategin. I mars 2024 lämnade myndigheten in ett underlag till den försvarspolitiska inriktningspropositionen med åtgärdsförslag för att stärka det civila försvaret.

Det samlade budskapet från Energimyndigheten är tydligt: Sverige behöver bygga ut kapaciteten gällande beredskapslager för bränslen.

– Det behövs betydligt mer resurser än de 31 miljarder kronor vi pekar på som framför allt handlar om att påbörja arbetet med att säkra beredskapslager för bränslen, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

Enligt myndigheten bör Sverige öka sin produktionsförmåga av inhemska bränslen. Man har också identifierat vilka bränslen som är bäst lämpade för beredskapslager hos fjärr- och kraftvärmen: rundved och torv.

Ta lärdom av Ukraina

De senaste åren har Ryssland angripit Ukrainas energisystem systematiskt.

– Ryssland riktar in sig på el- och värmenät för att göra så stor skada som möjligt. Att näten ligger utspridda geografiskt är beredskapsmässigt är bra, säger Jan-Olof Olsson, handläggare på enheten för försörjningsberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som berättar att Ryssland främst riktar in sig på stora noder som rent fysiskt är svårskyddade.

– Ukraina är väldigt duktiga på reparationer. De har stora reservdelslager som gör att de snabbt kan komma igång igen.

90 dagars uthållighet

Under tidigt 2000-tal avvecklades Sveriges storskaliga statliga beredskapslager som byggts upp sedan andra världskriget. Beslutet togs mot bakgrund av en förändrad hotbild på 90-talet, efter kalla krigets slut och Sveriges inträde i EU:s inre marknad.

Lagren, fulla med råvaror, livsmedel och reservdelar ansågs inte längre vara meningsfulla. Det energilager som fortsatt finns kvar är råolja motsvarande 90 dagars nettoimport, ett åtagande Sverige har gentemot EU och IEA (International Energy Agency), där 29 länder kommit överens om att lagra tillräckligt mycket olja för att klara av störningar på världsmarknaden. Men det har aldrig funnits motsvarande för biobränsle – varken flis eller torv.

Energimyndigheten har nu sett över Sveriges beredskapslager och menar att energiberedskapen behöver utvecklas och stärkas, att statens roll och ansvar behöver utredas och tydliggöras för att säkra en tryggare energiförsörjning.

Det gäller statens ansvar för totalförsvaret, ansvarsförhållandet mellan olika myndigheter, balansen mellan statligt och privat ägande samt vilka marknadskonsekvenser som kan accepteras till följd av det ökade beredskapsarbetet.

Vem ansvarar för bioenergins beredskap i Sverige?

– Det är väldigt enkelt att svara på. Det finns ingen som har ett ansvar eller funktionskrav.  Har du en pelletspanna hemma ansvar du för den själv. Har du ett fjärrvärmeverk med en panna i en mindre tätort eller ett stort system med pannor i en storstad så finns det heller inget som reglerar ansvaret för funktionen, utan respektive aktör utifrån ett rent kundserviceperspektiv får försöka hålla igång sin verksamhet så gott det går, säger Jan-Olof Olsson.

Har kommunerna något ansvar för de fjärrvärmeverk som ligger inom deras gränser?

– Nej, oavsett om det är ett kommunalt energibolag eller en privat aktör som driver ett fjärrvärme- eller kraftvärmeverk, så är det totalt oreglerat i dag. De försöker naturligtvis hålla igång sin verksamhet, men det finns inget krav på varken leverans av värme, el, reservlager av bränsle eller reservdelar till pannor och distributionssystem, berättar Jan-Olof Olsson.

Vore det inte bra att ha ett regelverk som reglerar exempelvis 90 dagars bränslelager inom fjärr- och kraftvärme?

– Självklart borde man ha funktionskrav på både värmeverk och distributionssystem, samt bestämmelser för bränsleförsörjningen. Man behöver ha stora lager, inte bara för flis utan även för rör, pumpar och pannor. Sårbarheten i fjärrvärmen gäller främst de mindre näten där man kanske bara har en eller två pannor. Slås dessa ut blir kunderna utan värme. Samtidigt är fördelen med ett fjärrvärmenät att det tar tid innan det kyls ned – ett strömavbrott märker du som kund av direkt, medan fjärrvärmen har en termoseffekt i varmvattnet, menar berättar Jan-Olof Olsson.

Har ni identifierat känsliga områden inom energiförsörjningen i Sverige?

– På övergripande nivå är visa noder mer betydelsefulla än andra, men vi har ingen punkt där scenariot är; faller den så faller alla. Det varierar lite mellan olika energislag. Fördelen är att vi inte har stora mängder energi fördelat på ett energislag, säger Jan-Olof Olsson.

Fjärrvärmen inkluderad i nytt EU-direktiv

EU har släppt ett nytt NIS-direktiv där energisektorn är inkluderad. I det reviderade direktivet, NIS2, inkluderas även fjärrvärme och fjärrkyla. EU-direktivet ska gälla från 18 oktober 2024 och det finns förslag om att svensk lagstiftning ska vara på plats vid årsskiftet.

– I NIS2-direktivet ställs krav på ökade cybersäkerhetsåtgärder, så att det inte ska vara enkelt att hacka ett fjärrvärmeverk. Men det är inte tydligt att man ställer krav på fastbränsle. Just när det gäller bränslen är det bara vissa fossilbränslen och gaser som regleras inom EU, säger Jan-Olof Olsson.

Listan viktiga samhällsfunktioner

MSB har under 2023 tillsammans med Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Strålsäkerhetsmyndigheten och Energimarknadsinspektionen identifierat viktiga samhällsfunktioner som behöver ha en extra motståndskraft. Här ingår även fjärrvärme och fjärrkyla.

– Det är bland de viktigaste samhällsfunktionerna som inte har några som helst funktionskrav i dag, säger Jan-Olof Olsson.

Hur kommer vi framåt?

– Det ligger på regeringens bord bokstavligt talat. Politikerna bestämmer takt och inritning, sedan får vi myndigheter föreslå och påtala olika åtgärder, menar Jan-Olof Olsson.

Försvarsmakten, precis som många andra verksamheter i Sverige, har gått från fossil till biobränslebaserad uppvärmning. Garnisonerna runt om i Sverige värms upp med fjärrvärme, pellets- och flispannor.

Hur ser ni på säkerheten kring tillgång av exempelvis pellets och flis?

– Eventuell lagerhållning av bränsle och reservdelar är en del av vår kontinuitets- och beredskapsplanering och det kan vi av flera skäl inte gå in närmare på. Som en av de större skogsägarna i landet har vi stor förståelse för skogsråvarans betydelse och planerar självklart för andra omvärldslägen, svarar Johanna Holst, pressekreterare på Fortifikationsverket.