Långsam takt när lantbruket fasar ut sista oljan

Wapnö gård utanför halmstad är en av Sveriges största mjölkgårdar med 1 300 kor. Gården framhåller gärna sitt kretslopp.

Med biogas, biodrivmedel och solcellspark minskas utsläppen av koldioxid. Mjölken och köttet blir mat som man kan äta med gott samvete.

Korna genererar varje år nästan 40 000 ton gödsel som tillsammans med 700 ton foderrester rötas till 11 GWh energi, och biogödsel.

Elproduktionen med gasmotorn ligger på 3,2 GWh per år. Biogasproduktionen ger också 3 GWh värme och 4 GWh kyla. Från den spenvarma mjölken tas ytterligare 1,3 GWh värme tillvara.

Olja till spetsvärme

Värmen används för att torka spannmål och för att värma gårdshotellet, restaurangen, personalrum, gårdsbutik, kontor och vatten till djuren. Biogödseln pumpas ut till fälten vilket sparar 3 000 traktormil.

Wapnös fordon körs dessutom på rapsoljebaserad RME som ersätter 40 procent av dieseln.

Men även om 90 procent av energin som förbrukas på gården är förnybar, används fortfarande fossil energi. 300 kubikmeter diesel går åt till traktorer och lastbilar. Och det går åt 110 kubikmeter olja för att torka 9 000 ton spannmål från 20 till 14 procents vattenhalt.

– Vi har klarat oss ganska mycket på biogasen. På sommaren går det inte någon värme till bostäder eller hotell och sådana saker. Då har vi haft värme för att kunna torka. Den lilla tillförseln som vi har av olja beror på att vi har ökat arealen med spannmål, säger Lennart E Bengtsson, vd på Wapnö gård.

Många oljepannor byts

Förra våren beviljades Wapnö drygt fyra miljoner kronor från Klimatklivet för att bygga en flispanna på 1 470 kW. Flisen, 2 000 kubik, ska hämtas från egen skog eller köpas in.

Spillvärmen från spannmålstorkningen kommer att användas till mejeriet och bryggeriet och spara 0,3 GWh el under det halvår per år som pannan är i gång.

Klimatklivet har inte bara gett stöd till Wapnö för att ställa om till bioenergi. Enligt en sammanställning från Naturvårdsverket i höstas har 365 projekt inom lantbruket beviljats 460 miljoner kronor för byte till fossilfria bränslen för uppvärmning av spannmålstorkar, stallar och växthus.

Bara genom att byta från en panna för fossila bränslen till en panna för bioenergi kan man minska sina utsläpp av klimatgaser betydligt. – Elin Lindström, Naturvårdsverket

– Just pannor är en väldigt tacksam klimatåtgärd, det är ett område inom lantbruket där det faktiskt går att komma åt de fossila utsläppen. Och när lantbrukare minskar sitt fossilberoende bidrar de samtidigt till en långsiktig konkurrenskraft för den egna verksamheten, säger Elin Lindström på Naturvårdsverket.

Tusentals pannor kvar

Enligt senaste statistiken från Energimyndigheten finns det nästan 6 000 spannmålstorkar med varmluft på jordbruksföretag i Sverige.

Hur många av dem som är oljeeldade finns det inga uppgifter om. Lantbruket använder 240 GWh eldningsolja och gasol för uppvärmning och torkning, vilket motsvarar tio procent av energiförbrukningen.

Enligt en undersökning från Lantbrukarnas riksförbund, LRF, finns det cirka 27 000 pannor i drift hos bönderna. 10 000 av pannorna har effekt på över 100 kW, cirka 3 000 av dem eldas med olja.

Av pannorna som är mindre än 100 kW uppskattas cirka 2 500 använda olja. Det finns alltså tusentals pannor inom lantbruket som eldas med olja.

– Tyvärr är det relativt vanligt fortfarande. Det kan bli en dyr investering att konvertera till biobränsle, beroende på hur stor åtgärd som behövs. Och det är enkelt att hålla på med olja, säger Anton Liedgren, energirådgivare på Hushållningssällskapet.

Oljepanna i reserv

Undersökningen från LRF ger inget svar på i vilken grad de oljeeldade pannorna verkligen används. Det sannolika är att många pannor bara används som reserv.

– Lantbrukaren har ofta kvar pannan som reserv. Det blir väldigt dyrt att bygga en biopanna som täcker de allra kallaste dygnen på året. Man har olja som spets, säger Håkan Johansson, arbetsmiljöansvarig på LRF.

Egentligen borde investeringen i en ny panna inte vara så mycket att fundera på. I Wapnös fall bör investeringen gå att räkna hem på drygt tre år, om man räknar med att 110 kubikmeter olja för 1 200 kr/MWh ska ersättas med flis för 200 kr/MWh. Skattereduktion för olja till spannmålstorkning gör dock kalkylen sämre.

Wapnö tvekar

Men trots sin hållbarhetsprofil har Wapnö gård ännu inte byggt någon ny panna. Och det är inte säkert att det blir någon investering.

Av den totala beräknade kostnaden på 7,6 miljoner kronor sökte Wapnö 5,3 miljoner i stöd, men fick bara beviljat 4,2 miljoner kronor.

Samtidigt har Wapnö sämre lönsamhet just nu på grund av stora prisökningar på insatsvaror utan att företaget självt kunnat öka priserna i handeln.

Även själva pannbygget skulle bli dyrare än kalkylen.

– Jag är tveksam. Kostnadsstigningarna har blivit större och vi har inte fått fullt stöd från Klimatklivet, säger Lennart E Bengtsson och pekar på att en mindre panna, eller en minskad spannmålsodling, kan göra att en ny panna inte behövs.

Hur viktigt är det för Wapnö att fasa ut oljan?

– Vad som är viktigt är en konsumentfråga, men det är klart att man måste sträva mot fossilfritt, sedan är frågan om man klarar av att genomföra det.