Nu har det blivit kallt i hela Sverige, och vinterväder också i Stockholm. Så nu handlar riksmedia om snö och kyla. Att det har varit en kall och snöig vinter norr om Dalälven sedan månader tillbaka är en annan sak.
Det är skönt att ha en fungerande värme inomhus när den kalla vinden viner runt knutarna. De flesta svenskar tar värmen och varmvattnet för givet. Något som alltid finns där. Långt över hälften av hushållen får numera värmen från fjärrvärmenäten. De flesta har mycket vaga begrepp om hur den värmen produceras. Jag har en ung välutbildad släkting som trodde att han får sin värme i ett hyreshus i Stockholm från kärnkraft. Att en stor del av värmen kommer från skogen var han helt omedveten om.
Vi gör varje år sedan några år tillbaka en Biovärmekarta som vi publicerar i tidningen Bioenergi.
Årets karta kommer som bilaga till nummer ett, ute hos läsarna endera dagen. På kartan har vi märkt ut 520 fjärrvärme- och närvärmenät, som ger hushållen på respektive ort biovärme från sina värmeverk och kraftvärmeverk. Alltifrån Sveriges största biovärmepanna vid Värtaverket i Stockholm, som numera inte heter Fortum utan Stockholm Exergi, till det minsta flisvärmeverket i Vretstorp i Närke. Nästan varje ort i Sverige har biobränsle- eller avfallseldade värmeverk och kraftvärmeverk. De senare kan också göra el förutom att leverera fjärrvärme.