EU håller just nu på att se över sin budget för tiden efter 2020. Brexit ger ett hål i EU-budgeten på 7,4 miljarder euro om året. Storbritannien är EU:s näst största nettobetalare efter Tyskland, trots landets särskilda rabatt, som Margaret Thatcher på sin tid förhandlade fram. Omkring 37 procent av EU:s budget går till jordbruksstöd och omkring 35 procent går till bidrag till regioner. Budgetförhandlingen blir hård, och Sverige kan bli förlorare.
Jag har ett radikalt förslag:
Styr om pengarna till jordbruk och regionalpolitik till ett offensivt program för energiomställning. Betala Europas bönder för att odla och producera biobränslen från åker och skog istället för att stötta upp olönsamma gårdar och hålla tillbaka produktionen. Det skulle ge större energisäkerhet för Europa, minska beroendet av importerad olja och gas, minska klimatutsläppen och ge EU:s landsbygd inkomster från en nyttig näring, inte terapistöd. Komplettera med en EU-gemensam koldioxidskatt för sektorerna utanför utsläppshandeln.
Dagens Nyheter har idag en helsida om EU:s långtidsbudget. Riksdagens EU-nämnd har diskuterat saken. Och i morgon 23 februari hålls ett informellt möte mellan regeringscheferna. Det blir tuffa tag.
EU-kommissionen har lagt ett 22-sidigt papper med underlag och några konkreta förslag. Ett alternativ för att balansera budgeten är att man drar ner kraftig på stöden via strukturfonderna. Man vill bara ge stöd till de fattigaste regionerna i östra och södra EU, men plockar bort allt stöd som går till regioner i de rikare medlemsländerna. För Sveriges del skulle det betyda att nettobidraget till EU ökar kraftigt, eftersom vi skulle få mindre återflöde av pengar.