Annons Annons
Annons Annons

Energiöverenskommelsen visade sig vara en teater

Fjärrvärmebranschen har länge efterfrågat långsiktiga och förutsägbara regelverk. Därmed blev också glädjen stor när fem av riksdagens partier i juni 2016 slöt överenskommelsen om den framtida energipolitiken. Energiöverenskommelsen innehöll många fina ord om fjärrvärme och kraftvärme, vilket gav branschen stora förhoppningar.

Nu, snart fyra år senare, har det visat sig att det hela bara var ett skådespel utan reell påverkan på den verkliga politiken, i alla fall för fjärrvärmebranschen.

I november 2017 presenterades slutbetänkandet för utredningen Brännheta skatter. Utredningen var tydlig i sin slutsats gällande skatt på avfallsförbränning. En sådan skatt är inte ändamålsenlig och bör inte införas. Slutsatsen var väntad eftersom skatt på avfallsförbränning har funnits tidigare och avskaffats när det visade sig att den inte fungerade i praktiken.

I princip alla tunga remissinstanser instämde i kritiken. Likaså gjorde lagrådet. Trots detta har regeringen beslutat att en avfallsförbränningsskatt ska införas.

I februari 2019 annonserade regeringen att energi- och koldioxidskatterna på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk skulle höjas. Tillkännagivandet innebar en höjning med 600 procent, sex månader senare. Fjärrvärmebranschen gillar energi- och koldioxidskatt som styrmedel, men förändringar i regelverk måste göras med bättre framförhållning. Att höja skatter så pass mycket med så pass kort framförhållning är inte förenligt med god och ansvarsfull politik.

2019 års beräkningar i statsstödsärende SA 35586 visar att vissa biooljor för uppvärmning troligtvis har överkompenserats. Enligt EUs regelverk innebär detta att regeringen antingen måste sänka skatten på fossila bränslen eller införa en helt ny skatt på berörda biooljor. Men regeringen har valt ett tredje alternativ. Nämligen att bryta mot EUs regler och helt enkelt strunta i statsstödsärendet.

Sverige har en tradition av att basera regelverk och lagstiftning på solid grund. Väl genomarbetade utredningar genomförs av myndigheter eller genom Statens offentliga utredningar, vilka normalt fungerar som kunskapsbas för de politikiska besluten.

Ovanstående visar att regeringen under 2019 har frångått denna fina tradition. Under 2019 har regeringen ändrat regelverk med mycket kort framförhållning, regeringen har infört en skatt trots att den egna utredaren avstyrkt ett sådant införande, och regeringen bryter medvetet mot EUs statsstödsregler.

Fjärrvärmebranschen vill vara med och lösa samhällets utmaningar. Det kräver många gånger stora investeringar, vilket i sin tur förutsätter förutsägbara regelverk. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Fjärrvärmeföretagen vill gärna ha en konstruktiv dialog med politiken. Som det är nu lägger vi alldeles för mycket tid på att spekulera om vad regeringens nästa nyckfulla beslut kommer att bli.


Text: Erik Dotzauer, Skatte- och styrmedelsexpert på Stockholm Exergi


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 1-2020 som finns att läsa som e-tidning här

Vi använder oss av cookies. Läs mer