Rot för grot?

Samtidigt kommer nya regelverk kring hur skogar bör brukas och kring användning av biomassa. Dessa för att skydda olika typer av skogar, arter – till exempel fåglar – och hur skogen ska nyttjas som kolsänka. En rad statliga utredningar har tillsatts och har levererat förslag som nu kommer att omsättas i praktiken. En rad nya regelverk har presenterats under hösten och ännu fler väntas under våren.

Läget här och nu

Jag tänkte därför ge en resumé kring hur läget är nu och vad vi kan vänta oss. För Svebios medlemsföretag kommer det – i varje fall inledningsvis – bli en ökad administrativ börda innan nya rutiner och system är på plats.

EU:s avskogningsförordning

Mycket händer nu inom den svenska skogspolitiken, inte minst genom förslaget att EU:s avskogningsförordning (EUDR). I stället för att skjuta upp införandet av EUDR ytterligare ett år, som EU-kommissionen nyligen lade ett förslag om, har de nu föreslagit att revidera några av reglerna i lagen och att skjuta upp införandet för små- och mikroföretag. Vid ett extrainkallat möte med EU-kommissionen i förra veckan, så presenterades förslaget för svenska aktörer, bland annat Svebio, på en mer detaljerad nivå.

Bakgrunden är att EUDR antogs under våren 2023. Regelverket syftar till att minska EU:s bidrag till global avskogning genom att förbjuda försäljning och export av produkter som bidragit till skogsskövling. Förordningen skulle ha trätt i kraft den 30 december 2024, men under hösten 2024 röstade Europaparlamentet och Ministerrådet för att skjuta upp tillämpningen av lagen med ett år till den 30 december 2025.

EU-kommissionen föreslår nu både ändringar i förordningen och att genomförandet skjuts fram för små företag. Det innebär lättnader för små företag och primärproducenter i länder med låg risk för avskogning, vilket Sverige klassas som. Bland annat föreslås att små primärproducenter och mikroföretag, såsom skogsägare och lantbrukare, endast ska behöva ange postadress i stället för exakta geografiska koordinater för produktionen.

EU-kommissionen föreslår att avskogningsförordningen ska träda i kraft vid, som planerat, kommande årsskifte för större företag, medan små aktörer får ytterligare 12 månaders infasningstid innan förordningen börjar gälla även för dem.

EU-kommissionens nya förslag behöver godkännas av Europaparlamentet och Ministerrådet innan det kan träda i kraft. Det är nu bråda dagar för att få ett godkännande av det nya förslaget då det nuvarande lagstiftningen annars börjar gälla den 30 december i år. Fortsättning följer…

RED III och utsläppshandelsdirektivet

En fråga som engagerat många av Svebios medlemmar rör implementeringen av förnybartdirektivet, RED III, där det fortfarande finns oklarheter vad gäller olika definitioner och hållbarhetskriterier. Förnybartdirektivet skulle varit implementerad 21 maj i år i svensk lagstiftning, men är alltså försenat.

En positiv nyhet i detta är att det har framkommit förtydligande från Naturvårdsverket om hur förnybartdirektivet ska tolkas i relation till EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS). Enligt ett mail till aktörer framkommer att om man har uppfyllt hållbarhetskriterierna enligt förnybartdirektivet, så behöver ett fjärrvärmeföretag INTE köpa utsläppsrätter, vilket annars kunde blivit fallet.

EU:s bioekonomistrategi

Förnybartdirektivet har även dykt upp i en annan diskussion inom ramen för den kommande uppdateringen av EU:s bioekonomistrategi, som troligen ska presenteras den 12 november. I en läckt version av strategin förekommer negativa skrivningar om bioenergin och man har gjort långtgående tolkningar vad gäller den så kallade kaskadprincipen, som går längre än lagtexten i förnybartdirektivet. Det som förordas är att biomassa ska användas så högt upp i värdekedjan som möjligt och att förbränning ska vara det sista alternativet. Strategin är dock inget juridiskt bindande dokument, men det är ändå olyckligt att skrivningar finns. Mycket påverkansarbete från olika aktörer har skett de senaste veckorna för att förbättra texterna utifrån ett bioenergiperspektiv; men det återstår att se hur mycket som kommer att ändras i den slutliga versionen.

Kraftlyftet och uppdrag om att stärka kraft- och fjärrvärmen

Något Svebio länge och hårt arbetat för är att stärka kraft- och fjärrvärmens konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2026 lämnar regeringen förslag om att stärka initiativet Kraftlyftet; medel som möjliggör att bygga ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem, där bland annat kraftvärmen har möjligheter att få stöd. En förordning håller nu på att tas fram. Den ska börja gälla vid årsskiftet.

I augusti presenterades även satsningar på kraft- och fjärrvärme i ett särskilt uppdrag till Energimyndigheten, där de ska analysera konsekvenserna för elsystemets kapacitet, effektsituation och energiförsörjning i ett scenario med kraftig minskning av fjärrvärmeleveranserna och andelen biobränslen till 2050. De ska också kvantifiera och kommunicera nyttan av fjärrvärme för elsystemet, lokalt och regionalt, inklusive ur ett energiberedskapsperspektiv. Den tredje delen består att analysera hinder som begränsar tillgången på hållbara skogsbränsle för el- och värmeproduktion och föreslå lämpliga åtgärder för att öka utbudet av sådana hållbara skogsbränslen. Det fjärde delmomentet handlar om att utvärdera hur fossila utsläpp från fjärrvärme redovisas av företag i hållbarhetsredovisningar eller andra redovisningar.

Energimyndigheten har inlett arbetet och Svebio ingår i myndighetens referensgrupp för uppdraget. Energimyndigheten vill ha inspel till 12 november och vi tar gärna emot förslag och funderingar, till exempel kring hur vi kan öka uttaget av grenar och toppar, (grot).

Både Skogsstyrelsen och Skogforsk visar på att det finns en mycket större potential att ta ut än vad som sker idag – upp till tre gånger mer grot kan tas ut på ett hållbart sätt. Frågan är varför det inte detta uttag görs – handlar det om affärsmodeller, tillit, tidigare ändrade prisbilder, kontraktsformer, skydd av mark vid väta, logistikkedjor, vägar och terminaler? Vad behövs för att öka uttaget fram till kund? Kommer vi i framtiden se något eventuell incitamentsstruktur? Ett rot för grot?

Styrmedelsutredningens arbete

På biodrivmedelssidan har det också varit full fart. Svebio träffade styrmedelsutredningen – eller ”Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle” som den egentligen heter – i förra veckan och diskuterade drivmedelsskatter, inblandningskrav och acceptanssystem. Det var ett mycket givande samtal, som också kopplade till skattebefrielsen för biodrivmedel och energiskattedirektivet, där det danska EU-ordförandeskapet verkar driva processen hårt för att få till ett beslut. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 4 maj 2026.

Svebio har även skrivit under debattartikeln tillsammans med flygbranschen, 2030-sekretariatet, Lantmännen och Energifabriken för att bemöta den kampanj av den Brysselbaserade miljöorganisation Transport and Environment som på felaktig grund gått ut med siffror om hur mycket mark som tas i anspråk för odling av energigrödor biodrivmedelsproduktion.

Svebio har också skrivit en artikel med rubriken ”Biobränsle förstärker beredskapen” i Second Opinion som svar på två Lundaforskare som kommit fram till att många fjärrvärmebolag behöver bryta sitt beroende av biobränslen.

Svebios Stora Biokraft- och Värmekonferens

Många av ovanstående frågorna kommer att diskuteras på Svebios Stora biokraft- och värmekonferens den 19 och 20 november i Växjö, där både tillgångsfrågor, CCS och CCU, kundperspektiv och pågående arbete och utveckling av många kraft- och fjärrvärmebolag och teknikleverantörer kommer att presenteras. Jag hoppas att vi ses i Europas grönaste stad – varmt välkomna!

Läs senaste numret Prenumerera