Alla ämnen
Bioenergi i politiken

Så tycker partierna om de viktigaste bioenergifrågorna inför valet 2022

Så tycker partierna om de viktigaste bioenergifrågorna inför valet 2022
Svebio och Bioenergitidningen formulerade tio påståenden om de viktigaste bioenergifrågorna inför riksdagsvalet i september. Foto: iStock

Inför valet 2022 har Bioenergi i samarbete med Svebio kartlagt vad de åtta riksdagspartier har för uppfattning i de viktigaste bioenergifrågorna. Vilket parti är bäst för bioenergin och vad skulle ett majoritetsskifte betyda för bioenergin?

Ett fel inträffade

Du är inloggad som prenumerant på Bioenergitidningen, men nånting är fel.

På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.
Bioenergitidningen premium

Vill du läsa hela artikeln?

Endast inloggade betalande prenumeranter kan läsa allt innehåll på bioenergitidningen.se
Som prenumerant får du:
  • Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
  • E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
  • Mycket mer ...

Vi har bett de åtta riksdagspartierna svara om de instämmer helt, instämmer delvis eller inte instämmer alls med påståendena. Vi har också gett partierna möjlighet att kommentera sina svar.

Våra tio påståenden

  1. Sverige ska bidra till att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål genom att nå klimatneutralitet senast 2045, främst genom en kombination av effektiv energianvändning och förnybar energi.
  2. Målet för transportsektorn att minska utsläppen med 70 procent till 2030 ska ligga fast. Reduktionsplikten ska genomföras med de fastställda kvotpliktskurvorna för bensin och diesel efter 2023.
  3. Bonus-malus ger mycket liten klimatnytta och bör därför avskaffas snarast.
  4. Sverige bör öka den inhemska produktionen av biodrivmedel och ett nytt styrmedel för stora projekt, särskilt för drivmedel för skogsråvara, bör införas, till exempel enligt modellen Contract for difference.
  5. Villkoren för planerbar biokraftvärme måste förbättras, till exempel genom bättre ersättning för systemnytta och lokal leveranssäkerhet.
  6. Dagens politik för att minska industrins beroende av fossila bränslen är alltför ensidigt inriktad på elektrifiering. Även bioenergilösningar måste utvärderas.
  7. Det är angeläget att snabbt få långsiktiga styrmedel för bio-CCS så att Sveriges stora potential för bio-CCS kan utnyttjas.
  8. Det är viktigare att skogens produktionskapacitet används för att producera förnybara material och förnybar energi än att lagra kol genom att reducera avverkningarna.
  9. Alla kraftslag ska stå för sina egna kostnader. Subventioner till havsbaserad vind för att nå till kund bör slopas.
  10. Sveriges outnyttjade resurser i jordbruket bör användas för energiproduktion. Sverige ska verka för att ändra EU-politik som ger restriktioner mot att odla energigrödor för biodrivmedel.

Resultat: V = +4, S = +10, MP = +8, C = +16, L = +11, KD = +16, M = +16, SD = +11.

Enighet kring klimatmålet

Det finns bred politisk enighet om klimatmålet. Skälet till att Vänsterpartiet bara delvis instämmer är att partiet vill gå snabbare fram och att de inte nöjer sig med energieffektivisering och förnybar energi, utan vill inkludera cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion och hållbart jord- och skogsbruk.

Liberalerna och Sverigedemokraterna vill inkludera kärnkraft, vilket också nämns av KD. Moderaterna vill inkludera ”alla fossilfria kraftslag”, underförstått kärnkraft.

När det gäller målet för transportsektorn och reduktionsplikten finns däremot stora motsättningar. Sverigedemokraterna vill sänka reduktionsplikten ”från 30 till fem procent”, vill inte prioritera ”höginblandning av biodrivmedel” och skriver att elektrifiering är att föredra.

Kristdemokraterna vill ”avveckla beskattning på fordon och bränslen för att istället ersätta den med en modell som tar hänsyn till vilken belastning fordonets faktiska användning har i trafiken och miljön”.

Inte heller Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna ställer entydigt upp för reduktionsplikten. Moderaterna anser att ”dagens utformning av reduktionsplikten är problematisk”. Vänsterpartiet skriver att reduktionsnivåerna måste ”vara anpassade till hållbar tillgång till biomassa” och betonar kollektivtrafik och järnväg. Liberalerna vill ha större fokus på elektrifiering.

Åsikterna går isär kring bonus-malus

Synen på bonus-malus är också partiskiljande, med ett liknande mönster som för reduktionsplikten. SD och KD är klart emot bonus-malus och instämmer i Svebios analys, Moderaterna vill ”göra om systemet i grunden”, medan V, S, MP och C stödjer systemet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser bonus-malus som ett styrmedel för att gynna elektrifieringen av bilparken, medan Socialdemokraterna nämner både elbilar och biodrivmedel.

Centerpartiet skriver att man är ”beredd att öppna systemet för bilar som går på biodrivmedel förutsatt att det enkelt kan garanteras att bilen körs på förnybart under hela dess livslängd”. Liberalerna vill fasa ut bonus till 2025, då partiet räknar med att en elbil kostar lika mycket som en fossildriven bil.

Påstående fyra är det område där flest svarat ”instämmer delvis”. Bara Centerpartiet instämmer helt, medan SD inte alls instämmer. Skälet är att partiet inte vill prioritera biodrivmedel utan att ”spåret med elektrifiering är att föredra”.

Vänsterpartiet skriver att partiet inte tagit ställning till styrmedlet Contract for Difference, Liberalerna betonar teknikneutralitet, medan varken S eller KD har någon kommentar i sakfrågan.

Biokraftvärmen stödjs

Biokraftvärmen har starkt stöd från i stort sett alla partier. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet kryssar i ”instämmer delvis”.

De två partiernas kommentarer visar att de främst är oroade för tillgången på hållbara biobränslen.

Flera osäkra på två spår

På påstående sex har fem partier kryssat i ”instämmer delvis”, medan bara KD och C håller med om Svebios ståndpunkt att satsa parallellt både på bioenergi och elektrifiering i industrin.

Socialdemokraterna skriver att det är fel att hävda att politiken är ensidigt inriktad på elektrifiering – ”för så är det inte”. Men partiet skriver också att ”vi tar höjd för en dubblerad elanvändning”. Även Moderaterna räknar med fördubblad elproduktion.

Bio-CCS helt klart en aktuell fråga

Frågan om bio-CCS är den där partierna är mest ense: alla utom Vänsterpartiet kryssar i ”instämmer helt”.

Synen på hur skogen ska användas i klimatpolitiken är klart partiskiljande, visar påstående åtta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet stödjer inte alls en prioritering av att använda skogen för förnybara produkter och energi framför lagring av kol.

Socialdemokraterna och Liberalerna har fyllt i ”instämmer delvis”, medan C, M, KD och SD gör samma prioritering som Svebio.

Påstående nio – blockskiljande åsikter

Synen på subvention av anslutningen av havsbaserad vindkraft är blockskiljande, där V, MP och S vill behålla subventionen, medan Centerpartiet har fyllt i ”instämmer delvis”, men stödjer utbyggnaden av stamnätet i havet till vindkraftparkerna som ”grundläggande infrastruktur”. L, KD, M och SD vill avskaffa det här stödet.

Fyra partier är klart positiva till att producera mer biodrivmedel från åkergrödor – MP, C, KD och M.

Tre håller bara delvis med, och ett parti, Liberalerna, är motståndare. Liberalerna skriver att ”jordbruksmark ska i första hand användas för livsmedelsproduktion”, men att restprodukter bör användas för att göra biogas.

Vad händer vid ett majoritetsskifte?

De fyra partierna till höger lyfter fram kärnkraften, även om Moderaterna använder formuleringen ”alla fossilfria kraftslag”. Detta trots att vi inte ställt någon fråga om kärnkraft.

Vi kan alltså räkna med att det vid ett regeringsskifte kommer att tas initiativ för att få till stånd investeringar i kärnkraft. Motståndet mot stöd till havsbaserad vindkraft är kopplat till debatten om ”kärnkraft kontra vindkraft”.

Omprövning av klimatpolitiken kring trafik

Svaren kring transportmål, reduktionsplikt och bonus-malus visar att vi kan räkna med en omprövning av klimatpolitiken kring trafik och fordon vid ett regeringsskifte.

Reduktionsplikten är hotad, men också bonus-malus, och det blir ett ännu större fokus på elektrifiering av transportsektorn.

Den omstridda skogen

I synen på skogsbruk och skogsbaserade biobränslen finns en tydlig spricka i det rödgröna lägret, och socialdemokraternas tveksamma svar är ett frågetecken.

Alla partier är positiva till ökad produktion av inhemska biodrivmedel, men är otydliga om vilka styrmedel som behövs.

Centerpartiet och Kristdemokraterna är de partier som instämmer i flest av Svebios ståndpunkter och dessutom ger flest tydliga svar, medan Vänsterpartiet har svårast att ta ställning och svarat ”instämmer delvis” på sju av tio frågor, liksom Liberalerna på sex av tio.

Det enda partiet som inte tar helt avstånd från någon av Svebios ståndpunkter är Moderaterna, även man bara instämmer delvis på fyra av tio frågor.

Läs hela frågeformuläret med de fullständiga påståendena och partiernas samtliga kommentarer här.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy