Under det senaste året är det många som vill göra gällande att biomassan inte kommer att räcka till mat, energi och alla produkter som behövs för bioekonomin. Att bioenergin inte räcker används som argument för att genomföra allehanda politik som till exempel att införa flygskatt eller att ge subventioner till elbilar eller andra energislag.
Därför är det glädjande att de fyra myndigheterna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit fram en rapport som heter ”Bioenergi på rätt sätt”. En starkt vetenskapligt förankrad skrift om hur mycket bioenergi man kan få fram i Sverige om man gör det på rätt sätt. Det vill säga med hänsyn till miljö, biodiversitet, energibehov, samt jord- och skogsbrukets förutsättningar och villkor. Resultatet är glädjande, visserligen landar man något under Svebios nu tio år gamla potential om 250 TWh men inte alltför långt ifrån. Rapporten konstaterar att vi i det längre perspektivet kan få fram 200-220 TWh och i det lite kortare perspektivet öka från dagens 130 svenskproducerade TWh till 170-180 TWh bioenergi per år.
Rapporten ställer upp åtta olika krav som måste uppfyllas för att bioenergin ska produceras på rätt sätt. Det handlar om bland annat miljöhänsyn, återplantering, ökade kolförråd i skogen och bevarad biodiversitet. Samtliga villkor är sådana som Svebio står bakom och ofta själva arbetar för i vår verksamhet med både en ekonomisk och miljömässigt optimal bioenergiproduktion.
Många har haft en orolig vår
För många leverantörer och köpare av bränsle har februari-mars varit tuffare än vanligt. Jag berörde orsakerna till detta i min förra ledare i Bioenergi nummer 1-2018. Diskussioner på konferenser i London och Oslo har den senaste veckan präglats av vårens erfarenheter. Vi är inne i ett trendbrott till lite högre prisnivåer än de senaste åren. Det skapar förutsättningar att återigen aktivt producera mer bränsle och inte bara leta efter de volymer som faller från skogsindustri och avfallsströmmar.
Även om produktionen av bränsle är lite dyrare så är det ändå producenter som har möjlighet att agera och producera mer bränsle den dagen det blir brist. Som köpare kan det vara en strategisk fördel att hålla flera aktörer aktiva, så att det enklare går att skala upp när behovet uppstår. Kanske måste vi även inom bioenergibranschen titta på lösningar för lagring av vissa beredskapsvolymer för att klara även de kallaste vintrarna framöver. Vi måste också arbeta med att utveckla handeln med biobränslen.
Skogforsks projekt om produktifiering av biobränslesortiment där målet är att kunna byta olika biobränslepartier från olika leverantörer därför att de håller en definierad kvalitet, är ett intressant steg framåt. Även den litauiska börsen där man fysiskt handlar med flis Baltpool, är en intressant företeelse som kan komma att utvecklas så att man kan öka säkerheten i långsiktiga priser och leverans av faktiska volymer.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2018. Läs e-tidningen här