Sveriges klimatpåverkande utsläpp 2019 minskade med 2,4 procent jämfört med föregående år visar ny statistik. Utsläppsutvecklingen visar att det krävs ytterligare åtgärder i klimatpolitiken för att de svenska klimatmålen ska uppnås.
Naturvårdsverket publicerar idag Sveriges officiella statistik för utsläpp av växthusgaser för 2019. De totala utsläppen var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning om 2,4 procent jämfört med föregående år. För att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskningstakt med 6–10 procent per år. Till 2045 ska utsläppen minska med minst 85 procent och jämfört med 1990 har utsläppen nu minskat med 29 procent.
Förra årets utsläppsminskning beror främst på minskade utsläpp inom industrin samt el- och fjärrvärmesektorn. Minskade utsläpp syns i de flesta sektorerna, förutom jordbrukssektorn och arbetsmaskiner där utsläppen har ökat jämfört med föregående år.
En stor del av utsläppsminskningen beror på minskad produktion och mildare väder. Det är inte så vi får en långsiktig effekt utan vi ser att det behövs ytterligare åtgärder för att minska utsläppen, säger Anna-Karin Nyström, chef på Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
Sveriges utsläpp från större industrier, större energibolag samt inrikes flyg omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet implementerades 2005 och omfattar ungefär 40 procent av Sveriges totala utsläpp. De resterande utsläppen ingår i den så kallade icke-handlande sektorn där utsläpp från bland annat inrikes transporter, jordbruket, arbetsmaskiner och en mindre del av industrin- och el och fjärrvärmesektorn ingår. Utsläppsnivån för de totala utsläppen inom utsläppshandeln beslutas inom EU medan medlemsländerna har ett större nationellt ansvar att vidta åtgärder för minskade utsläpp för den icke-handlande sektorn.
På vägen till det långsiktiga nationella klimatmålet finns etappmål för 2020, 2030 och 2040 för utsläppen i den icke-handlande sektorn. Den nya statistiken för 2019 visar att utsläppen som omfattas av etappmålen endast minskade med 0,4 procent jämfört med föregående år. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska utsläppen följas upp med en utsläppsbana, som stöd för att granska om Sverige är på väg att nå målen. År 2019 var utsläppen 1–2 miljoner ton ovanför utsläppsbanan vilket tyder också på att det finns behov till skärpning av klimatpolitiken.
Etappmålet för 2020 bedöms kunna nås trots att gapet mot den målsatta utsläppsbanan har ökat. Bedömningen görs utifrån en förväntad utsläppsminskning under 2020 till följd av effekter från den pågående covid-19-pandemin, men också då det finns möjligheter att använda så kallade flexibla mekanismer i tillräcklig omfattning, som innebär åtgärder som bidrar till utsläppsminskningar i andra länder eller köp av överskott av utsläppsrätter från länder som minskat utsläppen utöver målen.
Vi har stora möjligheter att arbeta med utsläppen inom den icke-handlande sektorn på nationell nivå och komma på banan igen. En stor del av utsläppen kommer från inrikes transport, och här finns mycket att göra, säger Anna-Karin Nyström.
Hälften av utsläppen inom icke-handlande sektorn kommer från inrikes transporter och under 2019 minskade de utsläppen med 2,2 procent. Minskningen beror på att de totala körsträckorna för vägtrafiken har minskat, från att tidigare ha ökat i stort sett årligen. Dessutom är de fordon som används mer effektiva, och ger därmed upphov till mindre utsläpp.
Utsläppen från transporter utgör en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och har minskat med 21 procent jämfört med 1990. Utsläppsminskningen beror framför allt på ökad biobränsleanvändning och effektivare fordon.
För att nå etappmålet om 70 procent minskning i transportsektorn behöver utsläppen minska med nästan 1 miljon ton per år fram till 2030, vilket är långt ifrån den minskning vi ser idag säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.