Gården Vigelshus några mil norr om Enköping producerar varje år ungefär 2 000 ton spannmål från 380 hektar. Efter att kapaciteten i gårdens spannmålstork höjdes 2012 ersattes den gamla oljepannan med en ny flispanna 2014. Bioenergi träffade Karl Fernholm på gården för att höra mer om erfarenheterna av att torka spannmål med flis.
– Vi byggde ut torken och byggde ett nytt pannrum 2012. Efter det ställde vi faktiskt tillbaka den gamla oljepannan och körde två år till med den medan vi utvärderade vilken sorts panna vi skulle ha. Den gamla oljepannan var 25 år och dessutom var den för liten och hade svårt att hålla upp torktemperaturen under nätterna. Men vi behövde mer tid på oss för att hitta ett bra alternativ, säger Karl Fernholm.
Valde flispanna
Akrons flispanna var 2012 i ett utvecklingsskede och det fanns bara någon enstaka prototyp på marknaden.
– Det har inte funnits så stort utbud av varmluftpannor med flis, det är egentligen bara växthus som har använt det tidigare. Vi funderade också på om vi skulle satsa på ett vattenburet system för hela gården eller inte. Vi kom dock fram till att det inte var vettigt att ha en så pass stor panna för att försörja gården med värme. Så småningom bestämde vi oss för en fliseldad varmluftspanna utvecklad och tillverkad av Akron. Den installerades 2014 och vi har torkat en säsong med den, säger Karl Fernholm.
Investering
Allt material från Akron kostade drygt 800 000 kronor. Monteringen i pannrummet och gjutningen av platta för flisförråd gjordes av två personer på gården under cirka två veckor, en elektriker har dragit elen. Totalt gick material och arbete på omkring en miljon kronor.
– Tidigare gjorde vi av med 15 kubikmeter olja per år i snitt. Förbrukningen kan variera mellan åtta och 30 kubikmeter per år beroende på om det är en torr eller fuktig höst. I dag räknar vi med en bränslekostnad på endast 20 procent jämfört med när vi använde olja. Oljan kostar cirka åtta–tio kronor per liter, inklusive den skattesubvention som har funnits för lantbruket. Men den håller på att fasas ur. Istället för omkring 150 000 kronor per säsong i bränslekostnad landar den nu på omkring 30 000 kronor. Det ger en pay off tid på cirka åtta år. I fjol var det ett väldigt torrt år, men pannan gick 400 timmar och förbrukade cirka 180 kubikmeter flis vilket motsvarar drygt tolv kubikmeter olja, säger Karl Fernholm.
Längre säsong och lägre risk
– Vi har en ganska utdragen säsong och tröskar i princip hela augusti och september. I och med att vi har lägre bränslekostnad kan vi börja tröska när spannmålen är lite fuktigare, utan att det kostar för mycket. Det gör att vi förlänger säsongen med upp till en vecka. Det är värt mycket i och med att vi får längre tid på oss att etablera en ny gröda. I början på augusti ska vi så höstraps och den behöver komma i jorden så fort det går. Vi är också mindre ekonomiskt känsliga för regniga år. Den lägre bränslekostnaden gör att vi både blir mindre sårbara och får en längre säsong. Det är en stor fördel jämfört med när vi använd olja, förklarar Karl Fernholm.
Stort intresse för att byta bränsle
– De flesta här i trakten använder olja än så länge, men nu är det väldigt i ropet att byta till biobränsle. Det är ganska vanligt att konvertera oljepannan till pellets genom att bara byta brännare. Det blir en lägre investering jämfört med flispanna och bränslekostnaden blir ungefär halverad. Men med flis halveras bränslekostnaden ytterligare en gång.
– Vi ville inte låsa fast oss i ett specifikt bränsle som pellets som är lite mer priskänsligt än flis. När vi hämtar flis från egen skog vet vi vad det kostar. Nu är det bara flisningen som vi köper in utifrån, en kostnad på cirka 45 kronor per kubikmeter flisad vara.
Det behövs dock en volym på cirka 1 500 ton spannmål per år för att det ska bli en bra ekonomi med flispanna. Ekonomin beror också på vilka förutsättningar som gården har i övrigt. Om pannan ändå behöver bytas så är merkostnaden för att gå upp till flis så pass liten att det är värt det för att få ett billigare bränsle.
– Eftersom drifttiden för pannan är väldigt kort så blir slitaget litet och den kommer att hålla i många år. Konsten är att konservera pannan under vintern så den inte rostar. Vi sotar ur och gör ren pannan och ser till att den är torr. Sedan tätar vi rökgasbrunnen så det inte kommer in fuktig luft i pannan den vägen.
Enkel skötsel av flispannan
– Vi är väldigt nöjda hittills. Vi har inte behövt göra något i pannan under torkkampanjen, utan endast sotat ur pannan efter säsongen. Det var förvånansvärt lite sot i pannans tuber och det är förvånansvärt lite jobb med pannan. Vi har alltid bråttom under skörden och det är viktigt med hög driftsäkerhet. Många är rädda för att tappa driftsäkerheten när de går från olja till flis. Men det har varit förvånansvärt bra driftsäkerhet och mindre arbete än vad vi hade räknat med, säger Karl Fernholm.
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2015
Fakta
Så fungerar flispannan
Ett flisförråd som rymmer 20 kubikmeter flis står på en gjuten betongplatta utanför pannrummet. Förrådet fylls på en gång per dag under torkningen.
– Vi hämtar bränsle till pannan från egen skog. Vi har 40 hektar skog, vilket i minsta laget för att få ihop den mängd brännved vi behöver. Materialet skotas till välta vid gården och får torka under två somrar sedan flisas materialet av en entreprenör. Med en fyra kubikmeters skopa fyller vi på med flis i pannans förråd varje morgon. Vi har bara haft ett stopp, när en stor träbit kom med i bränsleinmatningen. Slussmataren är kraftigt byggd med vingar av metall som bryter av stickor som kan finnas i flisen, men den stora träbiten satte stopp, säger Karl Fernholm.
Brandsäker lösning
Slussmataren i kombination med ett fallschakt ger en brandsäker bränslehantering. Pannans stokerskruv går kontinuerligt vilket minskar risken för bakbrand. Skruven från förrådet reglerar mängden bränsle som matas in i pannan.
I botten av förbränningsutrymmet finns en hydraulisk rörlig rost med rosterstavar från Bruzaholms Bruk. På sidorna finns keramiskt material som ger en hög temperatur vid förbränningen. Värmen i rökgaserna överförs via tuber till torkluften. En rökgasfläkt blåser sedan rökgaserna via en betongledning till en rökgasbrunn 15 meter från pannrummet.
Automatisk askutmatning
Askutmatningen sker automatiskt med en skrapa i pannans botten och en skruv som leder ut genom väggen. Skruven matar askan direkt i en skottkärra med lock.
– Det verkar vara väldigt bra förbränning eftersom det blir så lite aska att ta hand om. Vi eldade 180 kubikmeter flis förra året och det blev bara en liten hög med aska, säger Karl Fernholm.
Jämn temperatur
– I och med att vi har valt ett system som styr torkningen efter vikten spelar det inte så stor roll om temperaturen på torkluften varierar. Om systemet styrs efter hur länge materialet torkas eller har en kontinuerlig torkningsprocess är det viktigare att temperaturen är jämn hela tiden. Det har visat sig att denna anläggning ger en jämnare temperatur på torkluften än vad vi hade förväntat oss. Det finns en tröghet i pannan som gör att temperaturen blir ganska jämn, menar Karl Fernholm.
Möjlig effekthöjning
– Vi utnyttjar i dag omkring 500 kW effekt från pannan. Men pannan har kapacitet att kunna ge omkring 700 kW effekt. Med större fläktar kan samma panna leverera upp till 1 000 kW. Det är positivt att vi har de utvecklingsmöjligheterna, förklarar Karl Fernholm.
Så går torkningen till
Torken på Vigelshus är en dubbel satstork. Den består av två torkar med en spjällutrustning som växlar mellan torkarna. Först lossas spannmål i en tippficka. En elevator lyfter upp säden och fyller torkfickorna som vardera rymmer cirka 20 ton. En torkficka torkas åt gången. Fukthalten kan sänkas med cirka en procent per timme. Att sänka fukthalten från 20 procent till under 14 procent tar cirka sex timmar. Torktiden för 20 ton kan variera från två till tolv timmar beroende på hur fuktig spannmålen är.
När den ena torkfickan torkats klart växlar spjället över varmluften till nästa torkficka. Efter att det torkade materialet har kylts i cirka en och en halv timme tar det ungefär 40–50 minuter att tömma och fylla en torkficka på nytt. Därefter ligger materialet och väntar på att blir torkat. Detta arbetssätt gör att pannan kan gå hela tiden.
När gården bara hade en torkficka behövde pannan släckas ner och personal måste vara på plats för att byta spannmålet i torken och tända pannan igen. Nu är det en enklare hantering och jämnare eldning av pannan.
Styrning av torkningen
När en torkficka fylls på med spannmål mäts fukthalten manuellt på det material som gå in i torkfickan. Startvattenhalten matas in i styrsystemet. Torkfickan står på vågceller och startvikten matas automatiskt in i styrsystemet. När målvattenhalt är inmatad i styrsystemet räknar det ut hur många kilo vatten som ska torkas bort. När torkfickan når målvikten så växlar systemet automatiskt över varmluftsflödet till den andra torkfickan.
Vågcellerna gör det möjligt dels att styra mot rätt fukthalt och dels att tröskad vikt automatiskt kan summeras.
Temperaturen på varmluften som torkar spannmålet varierar beroende på om det är fodersäd eller utsäde som torkas. Fodersäd torkas vid 80 graders lufttemperatur och utsäde vid 65 grader.
Styrningen av tork och panna sker på ett användarvänligt sätt via två separata pekskärmar. Torkens kapacitet är 60–150 ton spannmål per dygn beroende på vattenhalten i spannmålen.