Annons Annons
Annons Annons

Svebio verkar för koldioxidskatter globalt

Det globala samfundet har hållit klimatmöte igen, COP24 i Katowice. Den breda uppslutningen från Paris 2015 är borta sedan Donald Trump lovat lämna Paris-avtalet, ställt sig på den mest aggressiva fossilindustrins sida och ifrågasätter hela grunden för klimatavtalet. Två andra länder som undertecknade i Paris, Brasilien och Australien, leds också av politiker som motarbetar avtalet.

För ett par veckor sedan kom en ny larmrapport om klimatförändringen. Denna gång från WMO, den meteorologiska världsorganisationen. Deras siffror visar att koldioxiden är helt dominerande för klimateffekten och står för 82 procent av ökningen av klimatpåverkan under de senaste tio åren.

Att få ner utsläppen av koldioxid genom att minska förbränningen av kol, olja och naturgas är den helt avgörande frågan. Metan och lustgas, köttkonsumtion och avskogning är underordnade frågor.

För att få ner användningen av fossila bränslen och minska utsläppen av koldioxid måste det bli dyrare att släppa ut. Kort sagt: man måste införa koldioxidskatt, alternativt utsläppsrätter på tillräckligt hög nivå.

Svebio går med i CPLC

Svebio har anslutit sig till CPLC som strategisk partner. Det betyder att vi förbundit oss att verka för prissättning av koldioxidutsläpp i alla tänkbara sammanhang. Inte minst ska vi påverka andra att arbeta för samma sak.

CPLC står för Cabon Pricing Leadership Coalition, och är ett globalt initiativ som lanserades i samband med Parismötet. Initiativet togs av Världsbanken, som också svarar för administrationen och värdskapet för CPLC. Ett antal progressiva länder är med, bland annat alla de nordiska länderna. Men också ett stort antal globala företag och organisationer.

Tyvärr är ganska få svenska företag med. Däremot några nordiska företag, som Danfoss, Vestas och Novozymes från Danmark, finska Fortum och norska Statkraft. Vi tycker att fler borde ansluta sig, särskilt företag som är verksamma på många marknader och kan påverka politik och opinionsbildning i dessa länder. Och inte minst företag som skulle tjäna på att sälja utrustning och tjänster när förnybar energi och energieffektivisering blir mer attraktiva.

Strid om koldioxidskatten i Frankrike

I Frankrike gick ”de gula västarna” i slutet av november ut på vägar och gator i tiotusental för att protestera mot dyrare diesel och bensin. Det handlar framför allt om företagare, bönder och landsbygdsbor som är beroende av billigt drivmedel i sin vardag och sina företag. Protesterna riktade sig mot regeringen Macron som höjt skatten på drivmedlen. Vad de flesta media glömde berätta var att det handlar om en medveten klimatpolitik, där Frankrike fattat beslut om att införa koldiodskatt, som steg för steg ska höjas till 100 euro/ton koldioxid 2023, en nivå som ligger nära den höga svenska koldioxidskatten. Skatten höjs inte bara på diesel och bensin, utan också på eldningsolja och andra fossila bränslen.

Striden om skattehöjningen i Frankrike visar att det inte är lätt att införa klimatskatter. Politikerna måste kunna förklara motiven, och om möjligt kompensera grupper som drabbas extra mycket av skatteförändringen.

Motgångar och framgångar

Genom Frankrikes koldioxidskatt finns det nu en stark grupp europeiska länder med pris på utsläpp i hela ekonomin. Sverige, Schweiz och Frankrike kommer inom några år att ha de högsta skatterna. Också Norge har ökat klimatbeskattningen, exempelvis genom att ta bort olika undantag. Finland och Danmark har också relativt höga skatter på utsläppen. Island har nyligen fördubblat sin skatt och Irland planerar att höja sin koldioxidskatt. Dessutom har priset på utsläpps-rätter ökat i hela EU. I Tyskland pågår nu en diskussion om att införa en koldioxidskatt.

Ute i världen är det både motgångar och framgångar för pris på koldioxidutsläppen. Vid valet i USA den 6 november fanns det förslag om en första koldioxidskatt på delstatsnivå, i liberala Washington i nordvästra USA. Även för två år sedan fanns det ett sådant förslag för väljarna att ta ställning till i delstaten Washington, men det röstades ner. Den här gången såg det ut att kunna bli ett ja till koldioxidskatt, men oljeindustrin la in 30 miljoner dollar i en intensiv motkampanj och skrämde folk med grova och förenklade argument. Resultatet blev återigen ett nej.

I Kanada pågår en intensiv dragkamp mellan regeringen i Ottawa och vissa provinser. De provinser som inte själva utformar system endera för utsläppshandel eller med skatt kommer att få en federal koldioxid-skatt. Skattenivån är i början relativt låg, men premiärminister Justin Trudeau har
lovat att höja skatten efter ett par år.

Sydafrika har som första afrikanska land beslutat om att införa en koldioxidskatt. Flera latinamerikanska länder har eller planerar att införa koldioxidskatt: t ex Chile, Colombia och Argentina.

Pris CO2 utslapp

Var med i kampanjen!

Vi riktar en uppmaning till företag och andra svenska aktörer att delta i den globala kampanjen för pris på koldioxidutsläppen. Att gå med i CPLC är ett sätt att visa stöd för kampanjen. En annan möjlighet är att införa en klimatstrategi inom företaget och sätta ett internt pris på utsläppen när man ska genom-föra investeringar och andra åtgärder, även i länder som inte ännu har ett pris.

Som partner till CPLC får man löpande information, som också visar var det öppnas nya affärsmöjligheter genom beskattningen. Just nu är förstås Frankrike och Schweiz marknader att hålla ett öga på.


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 6 – 2018 – Här finns den som e-tidningen

Vi använder oss av cookies. Läs mer