Politisk misstro hotar bioenergin i Köpenhamn

Värmeverken i Köpenhamn har en arkitektur som sticker ut. Avedöres vita plåtvikningar för tankarna till rymdskepp från Star Wars.

ARC:s avfallsförbränning ligger gömd under en skidbacke med grön konstsnö. Och så Hofors nya Block 4 på Amagerverket som har tusentals stockar av akacia hängande utanför fasaden.

Skidbacke på taket

Fjärrvärmenätet i Köpenhamn är Nordeuropas största och distribuerar motsvararande drygt 9 700 GWh värme varje år till en miljon människor i 21 kommuner.

Ett antal företag står för produktionen och distributionen, fem stora anläggningar står för den huvudsakliga produktionen.

I för baslasten finns avfallsvärmeverken i Roskilde och Vestforbrænding samt ARC (med skidbacken Copenhill) i Köpenhamn. Granne med ARC ligger Amagerverket med sina två pannor för pellets- och flis. Synligt från vägen när man kommer från Öresundsbron och Sverige ligger också Avedöre som i sina två stora pannor eldar pellets och halm, och kol när det kniper.

– Det ena av de två kraftverksblocken har möjlighet att använda kol som reservbränsle. Det har varit nödvändigt under sommaren att använda kol, då efterfrågan på el har varit stor kombinerat med att det har varit svårt att skaffa nog med pellets under 2022 för att kunna producera extra, säger Carsten Birkeland Kjær, senior chef på Örsteds kommunikationsavdelning.

70 procent bioenergi

Ett normalare år, som 2021, stod kol bara för 0,2 procent av energimixen i Storköpenhamns fjärrvärme. Den fossila andelen totalt var totalt 15 procent, varav fossilt avfall stod för sju procent.

Koldioxidneutralt avfall stod för drygt 14 procent och bioenergin för 70 procent. 36 procent av energimixen var värme från pellet och 32 procent kom från skogsflis.

Det är just biomassa, pellets och flis, som har gjort att kolet kunnat fasats ut ur energimixen på 20 år. Den fossila oljan och gasen används i princip bara vid spetspannorna, som i och för sig har stor effekt.

Vid kajen vid kraftverkshalvön ligger Nor Viking och lossar flis. Den stora skopan lägger flisen direkt på transportbanden som går till de båda 200 meter långa flisladorna, för vidare transport in i Amagerverkets nya panna. De stora högarna med kol på bränsleplanen är borta. Två av de koleldade blocken är stängda, det tredje är konverterat till pellets.

Värme mer värt än el

Block 4 togs i drift 2020 och har en effekt på 415 MW värme, ja faktiskt hela 585 MW om man genom bypass kopplar bort elproduktionen på 150 MW och leder ångan förbi turbinen. Anläggningen byggdes med fokus på maximal värmeproduktion.

– En förändring som har skett de senaste 15 till 20 åren är att priset på värme har gått upp och att priset på el har gått ned med all vindkraft i elsystemet. Balansen har rubbats, säger Anders Evald, som är chefskonsult på Hofor, som ägs av Köpenhamns stad.

– Det är också dyrare att bygga en anläggning som optimerar till elproduktion.

Och med de elpriser som är nu?

– Då skulle man ha gjort annorlunda, skrattar han.

I och med att det finns en baslast med avfallsförbränning, och AMV4 är knutet till fjärrvärmenätet för kylning, så kan inte pannan gå året runt och producera den för tillfället eftertraktade elen.

– Vill gärna ha fler driftstimmar. Elhandlarna i Hofor undrar om vi inte kan bygga om så att vi får lite mer el.

Hög puls för fin utsikt

Under kraftvärmeverket går en kanal för havsvatten, som skulle kunna användas för kylning, men den resursen kommer mer sannolikt att användas för andra projekt i framtiden.

Anders Evald och jag går med stigande puls uppför de många och långa trapporna i Himmelsgången under de hängande stockarna upp till den nybyggda utsiktsplattformen. Där ser vi röken från Block 1 och 4, och den tjockare ångan från ARC. Vi ser ut över sundet där fartygen lossar flis och pellets innanför Hofors lilla havsbaserade vindkraftpark Middelgrunden.

Biobränslet, 2021 var det 203 036 ton pellets, 951 646 ton flis och 4 880 ton energived, kommer från Danmark och ett antal andra länder; bland andra Lettland, Tyskland, Estland, Brasilien, Norge och Sverige.

Bränslet av framför allt gran, tall, akacia, lönn, al och björk är 100 procent hållbarhetscertifierad enligt SBP, FSC och PEFC. Enligt revisionsrapporten har biomassan som eldats reducerat koldioxidutsläppen med 93,6 procent jämfört med fossila bränslen.

Politiker vill fasa ut

När vi vänder oss ser vi in mot centrala Köpenhamns alla landmärken, in mot Rådhuset där politikerna som bestämmer i byn sitter. Och de kan i sin tur se röken stiga från skorstenarna på Amagerverket.

När Block 4 invigdes i augusti 2020 kallade överborgmästaren verket den viktigaste delen av klimatplanen att bli CO2-neutrala. Men nu bara några år senare är politikerna inte längre imponerade av vare sig förnybarheten eller hållbarheten i biomassa som används för fjärrvärmeproduktion.

Skandalartiklar, kritik från miljöorganisationer och upprop från mer eller mindre insatta forskare har fått politiker att vilja fasa ut flis och pellets som bränsle till värmeproduktion. Det finns en oro för att bioenergi ska leda till skövling av skogar, brist på virke, minskat kolinlagring och att användningen av biobränsle därmed ska öka den globala uppvärmningen.

– Våra begränsade arealer på jorden ska hellre prioriteras till att odla träd som vi kan bygga av, säger Astrid Aller på Socialistisk Folkeparti.

I dag använder man trädet för timmer som man kan bygga av, men grenarna brukar man elda upp?

– Mm, det är en helt självständig diskussion. Ska jag säga något mycket förnuftigt om det, så måste jag förbereda mig, säger Astrid Aller, som sitter i Teknik- och Miljöutskottet och kommunfullmäktige och är aktiv i klimatfrågan.

Alternativ till trädbränsle analyseras

Hon är dock inte ensam, det finns en tydlig majoritet i Köpenhamns fullmäktige att undersöka möjligheter och konsekvenser av att fasa ut biomassa.

Diskussionen gäller hur snabbt det kan gå och vad det ska få kosta. Fullmäktiges beslut hittills är att kommunen ska analysera alternativ till trädbränslen i fjärrvärmeproduktionen i samband med att kontrakten om fjärrvärmeleveranser går ut.

– Det är enighet om att vi inte betraktar biomassa som CO2-neutralt. Det är klart att biomassa är bättre än kol och gas och olja, men vi betraktar det som en övergångskälla. Det är ett verktyg för att undgå fossila bränslen, men biomassa är inte ett slutmål, säger Astrid Aller.

”Kom med ut i skogen”

Anders Evald på Hofor väger sina ord noga när jag ber honom kommentera politikernas tveksamhet till bioenergi.

– Många ståndpunkter har tagits utan vidare kunskap om skogsbruk. Jag skulle vilja att politikerna kom med ut i skogen för att med egna ögon se hur skogen förvaltas långsiktigt med en mångsidig produktion av timmer och rester till energi, säger Anders Evald.

– Dessutom saknas en grundläggande förståelse av koldioxidbalansen för skogen. Om vi inte eldar upp skogsresterna så ruttnar de upp och avger därmed CO2 till atmosfären. Förruttnelsen är oundviklig.

Det finns ännu inget skarpt förslag, och ännu mindre ett beslut om att fasa ut bioenergi från energimixen på värmeverken i Köpenhamn. Amagerverkets Block 4 har kontrakt fram till 2049. Men redan inom tio år går tre andra stora kontrakt ut, motsvarande en värmekapacitet på 1200 MW, 40 procent av kapaciteten.

– Det är behov av mycket ny kapacitet i Köpenhamn. El blir en del av lösningen, vi arbetar också i den riktningen, säger Anders Evald.

Värmeväxlare på väg in

Det finns också andra hot mot bioenergin i värmeproduktionen. Konkurrensen om biomassan kan öka från industrier högre upp i värdekedjan, som kanske vill göra drivmedel eller annat av skogsråvaran och har större betalningsförmåga.

Energibolagen har bråttom att hitta nya tekniker att utvinna värme, att bredda basen för värmeproduktion.

– Den framtida gröna fjärrvärmen är mer diversifierad än den nuvarande som är mycket fokuserad på bioenergi, säger Anders Evald.

Hofors introducerar därför allt fler nya förnybara energikällor som medför att biomassa gradvis kommer att stå för en mindre andel i den samlade energiförsörjningen.

Huvudspåret är värmeåtervinning och el. Det finns framtida verksamheter, som till exempel CCS, som alstrar värme som kan tas till vara. Redan i dag har Hofor en försöksanläggning med geotermi. Värmelager skulle kunna byggas. Men det är ont om plats i huvudstaden. Från utkikspunkten Amagerverket ser vi hur staden byggs ut med kontor och bostäder, även ute i Öresund.

– Plötsligt blir vi inklämda från nästan alla sidor av staden. Ska vi göra något nytt måste vi ta hänsyn till nybyggnationen. Vid koldioxidinfångning (carbon capture) skulle bullerkraven plötsligt vara mer begränsande än vad vi är vana vid.

Havsvatten ersätter biobränsle

Störst potential att ersätta bioenergi i fjärrvärmen har energi från havsvattnet omsatt genom värmepumpar. Den tekniska potentialen är hela 1 400 MW i huvudstadsområdet.

– Vi ser havsvatten som den största källan, och det finns vatten hela vägen runt om Köpenhamn. Men man ska både ha en plats där man får lov till att bygga en fin stor anläggning vid vattnet, det är inte så lätt att hitta platser att vara på, säger Anders Evald.

Där kan kanalen under Amagerverket komma till nytta. Där kan man ta upp havsvatten, köra det genom en stor värmeväxlare och sedan släppa ut vattnet någon grad kallare.

– En värmepump på mer än 100 MW skulle det säker kunna låta sig göras här, säger Anders Evald.